Om att leva vattensnålt i Sydsvenskan

Vi har ju tidigare skrivit om vår brunn som sinat i torkan under sommaren och hur vi försöker att leva vattensnålt. Klicka här om ni vill läsa om det.

För några veckor sedan hade vi besök av en journalist och fotograf från Sydsvenskan som gjorde ett reportage om just ämnet vatten och hur man kan leva mer vattensnålt då vatten ur kranen inte är en självklarhet.

I lördags 2 maj publicerades reportaget. Ett fint reportage där Niklas Kämpargård också tipsar om beredskap vid vattenbrist.

Lite som ödets ironi på eftermiddagen den 2 maj sjönk vattentrycket i kökskranen när vi skulle brygga eftermiddagskaffet. Vi visste att vi hade använt en hel del vatten när vi gjöt vårt utekök samma dag men att vattennivån var så låg så tidigt under våren var vi inte riktigt beredda på.

Den låga (eller obefintliga) vattennivån i vår grävda brunn var ett faktum.

I lördags kväll tog vi några djupa andetag, konstaterade att vi var både lyckliga och friska och att det här med brunnen kommer att lösa sig.

Måndagen börjar vi med att ta in offert på ny brunn.

Golv av återvunnet tegel i vår odlingstunnel

Redan förra sommaren bestämde vi oss för att lägga tegelsten i vår odlingstunnel. Vi har en hel del återvunnet tegel sedan tidigare och detta tegel tillsammans med sand från barnens sandhög gav oss alla förutsättningar att ta tag i detta projekt. Att göra det tidigt på säsongen kändes också som en god idé, vis av att det inte kändes lockande att svettas i odlingstunneln under förra sommarens semester. Vi har dessutom inte hunnit plantera ut något i tunneln så nu var det helt enkelt fritt fram för att genomföra projekt tegelgolv här inne

Redan förra sommaren testade vi att lägga ut några stenar och de har blivit liggande sedan dess.
Ett par skottkärror sand tippade vi i odlingstunneln innan vi började lägga teglet.

Första året med odlingstunnel täckte vi golvet med hö, vilket vi senare rensade ut och sedan dess har golvet inte direkt haft något golvmaterial på sig.

Vi började med att tippat ett par skottkärror sand i odlingstunneln. Sanden används för att jämna ut ytan och för att göra det möjligt att justera höjden mellan olika tegelstenar. Teglet sätter sig också bra i sanden.

Vi lägger återvunnet tegel som vi hade hemma sedan tidigare.

Vi fick justera plankorna som gränsar mellan gången och odlingsbäddarna för att få plats med stenarna och passade även på att köra in massa kompost för att jordförbättra. En får ju passa på när skottkärran ändå går varm. I bilden ovan är ungefär hälften av gången lagd.

Hela familjen hjälps såklart åt. Åtminstone i fem minuter innan barnen tröttnar.
Det är kul att lägga tegelgolv och man ser resultatet snabbt!

Det är otroligt roligt att lägga tegelgolv och som här, i ett växthus, är det också ganska förlåtande. Det finns inget krav på att det ska vara perfekt och känslan får gärna vara mer rustik än andas perfektion.

Jag sopar ner sand mellan stenarna.

Jag sopar ner sand mellan stenarna för att stenarna ska ”kugga i” varandra och inte glida i sidled och även för att jord inte ska kunna åka ner mellan stenarna. Om jord åker ner är risken större att exempelvis ogräs sätter sig. Man får sopa mycket och länge för att sanden ska sätta sig mellan alla stenar. Det är rena rama träningspasset att lägga tegelgolv. Speciellt om man, som jag, har kontorsjobb till vardags.

För att inte behöva kapa några stenar så har jag anpassat gången efter stenarnas bredd och lagt dem i ett så kallat blockförband.

Ett färdigt tegelgolv i vår odlingstunnel.

I söndags kväll gick vi både och mös i odlingstunneln och tyckte att det här, det blev riktigt bra. Inte nog med att resultatet blev fint, hela odlingstunneln blev mycket mer som ett rum. Vi har även rensat allt ogräs, lagt att droppbevattningen i odlingsbäddarna. På benbockarna har vi lagt en ekplanka och här uppe bor en del av våra frösådder.

Nu startar vi alltså odlingssäsongen i vår tunnel som vi känner är något uppgraderad från förra året.

Det återvunna teglet bär spår av liv.

Ljus runt vårt hus

Under hösten och vinterhalvåret blir det som mest påtagligt att vi har det väldigt mörkt i vår trädgård. Från början så fanns ingen utomhusbelysning i vår trädgård.

Det satt säkert utomhusbelysning på det gamla bostadshuset som brann ner innan vi köpte tomten med ladan på och på ladan fanns endast en rejäl lampa. Den har vi låtit behålla och med en ny kupa som vi hittade på loppis så fungerar den fint och minner om ladans ursprung som verkstad och lada.

Nu behöver vi dock mer utomhusbelysning, både runt ladan och till verkstaden/arbetsboden som vi byggt. Först ut med att få belysning är vår baksida. På baksidan har vi en uteplats och här går vi också ut för att hämta ved så här behöver vi verkligen extra belysning.

Mellan dörren och skjutdörrspartiet ska stallyktan monteras.

Nu har vi beställt en klassisk stallykta med skärm i koppar från Kulturbelysning som säljs på Qvesarum.

Stallyktan är en klassisk armatur som är tillverkad efter förlagor från början av 1900-talet i många olika modeller.

Stallyktan är en klassisk armatur som är tillverkad efter förlagor från början av 1900-talet i många olika modeller. Förutom kopparskärm kan lampan fås med svart eller vit emaljerad skärm. Vi tycker dock att kopparskärmen passar bäst hos oss eftersom vi har andra detaljer på ladan som är i koppar.

Vi har hela en meters takutsprång på ladan, vilket kräver en ganska lång arm. Vi vill dessutom att ljuset ska vinklas något ut från ladan eftersom vi har en uteplats och ett litet gångstråk över uteplatsen där vi går för att ta in ved. Därför har vi valt en armatur där armen är vinklad i 45 graders vinkel utåt. Skärmen är i obehandlad koppar och mörknar något med väder och vind. Vårt generösa takutsprång gör dock att inte så mycket vatten når lampan och vi vill gärna att den ska ha lite patina och inte vara skinande blank. Vi har därför lagt ut skärmen i väntan på att elektrikern ska komma och installera armaturen och redan efter några dagar utomhus så börjar den få precis den patinan vi önskar oss.

Så inom en ganska snar framtid har vi alltså liter mer ljus runt vårt hus.

Keramik made in Skåne

Till min födelsedag förra året önskade jag mig lokalproducerad keramik i form av tekoppar. Jag gillar verkligen att ta en kopp kvällste men har saknar rejäla temuggar. När julen kom så önskade jag därför tillökning i muggfamiljen i form av nya kaffekoppar. Så vi ringde helt enkelt keramikern Thomas Alexandersson och frågade om vi möjligtvis kunde få komma till hans fina butik och köpa lite muggar. Det är ju lågsäsong nu men om man ringer och frågar så öppnar han gärna.

Det är inte helt lätt att välja bland alla finheter.
Den rakubrända keramiken är så fin!

Till slut bestämde vi oss för att investera i åtta kaffemuggar utan öra. Jag gilla verkligen kaffemuggar utan öra!

På övre hyllan står temuggarna i väntan på kvällsteet.
Våra nya kaffemuggar har en levande grön nyans och varierar något i storlek. De ligger dessutom perfekt i handen.

Är ni nyfikna på mer av Thomas ”Drejare” så hittar ni hans hemsida här.

Välkommen, Rudolf

I lördags fick vi ytterligare en fyrbent familjemedlem. Säg hej till Rudolf – en hankatt i sina bästa år.

Rudolf har fått flytta till oss efter att hans husse gått bort och vi hoppas såklart att han ska trivas här i ladan.

Just nu gör han sig hemmastadd inne i huset i ett par veckor innan vi släpper ut honom på äventyr. Han är otroligt social och verkar ha väldigt mycket att berätta trots att han än så länge bara sett ladans fyra väggar.

Vår andra katt, Sushi, är aningen skeptisk och ser bokstavligt ut att undra ”vem sjutton släppte in honom?”. De håller sig på varsin kant – eller rättare sagt vid minsta närmande är Sushi väldigt tydlig med att hon vill att Rudolf håller sig på avstånd. Rudolf å andra sidan verkar nyfiken på det mesta.

I sitt tidigare hem var Rudolf i stort sett alltid ute så tanken är att han mestadels ska vara ute hos oss också – när han väl förstått att ladan är hans nya hem.

Frågor & svar del 2

Här kommer fortsättningen av svaren på de frågor ni skickat in till oss i frågestunden på Instagram Stories. Med tanke på hur långa svaren på vissa frågor blev så blev det helt enkelt två inlägg.

Vad jobbar ni med?

Vi har båda två jobb som på ett eller annat sätt är relaterat till husbyggande och/eller renovering.

Professionellt så är Marcus arkitekt på Kanozi Arkitekter i Malmö och Therése arbetar med marknadsföring på Qvesarum. Så vid sidan av vårt eget husprojekt arbetar vi för att andra människor ska bo bra och hållbart.

På hemmaplan och under vår fritid i ladan jobbar vi just nu med att renovera dörrar som ska sitta på vår övervåning där vi just nu inte har en endaste dörr. Vi gör också en hel del planering inför kommande projekt som ska ske i vår och i sommar så på det virtuella ritbordet finns bland annat ett utekök, en jordkällare och en rök. Mentalt planerar vi även för kommande odlingar.


Vad var den svåraste utmaningen med att renovera ett så gammalt hus (lada)?

I början av renoveringen ställdes vi inför flera stora och avgörande beslut kring nu eller aldrig-moment som vi var tvungna att ta. Just du blev dessa beslut utmanande men idag vet vi att vi fattade helt rätt beslut. Ambitionen att behålla ladans karaktär och samtidigt skapa ett beboeligt hem har också varit utmanande. Att göra lösningar som till 100% passar in i en lada är ju en sak men att bygga på ett sätt som fungerar för en barnfamilj att bo i där det ska levas, städas och varas har inte alltid varit det lättaste. Speciellt inte med tanke på att vi dessutom har två ganska starka viljor som inte alltid tycker lika. Vi brukar dock landa i något bra. Till slut.

Idag är vår absolut största utmaning tid. Vi arbetar 100% båda två och livet med två små barn pågår för fullt så just nu har vi svårt att få till det tidsmässigt. När barnen var mindre var vi ju föräldralediga och hade mer ledig tid. Idag går mycket av vår lediga tid åt till att få vardagen att gå ihop.

Med två små barn och två heltidsjobb utöver ladan räcker inte tiden alltid till alla projekt i ladan – en av våra absolut största utmaningar just nu.

Pengar är en ytterligare utmaning – vi vill bygga med bra och långsiktigt hållbara material, vilket tenderar att kosta mer än billigare och ”snabbare” material. Samtidigt har vi en begränsad budget så att verkligen lägga pengarna på rätt saker är något vi vridit och vänt på en hel del.


Vad har ni spenderat hittills? Ungefär?

Antalet timmar som vi själva spenderat med att bygga har vi aldrig noterat. Vi ser ju det här som ett livsprojekt och lite av ett intresse men om vi skulle gissa på antalet timmar så är vi högst troligt uppe i tusentals.

När det kommer till spenderade pengar så hade vi en initial budget på 1 miljon och i den miljonen skulle även inköpet av ladan rymmas. Den budgeten spräckte vi ganska snabbt när vi bestämde oss för att höja standarden till permanent-standard istället för att ha ladan som ett fritidshus. Efter det beslutet dubblade vi budgeten och exkluderade inköpet av tomten med ladan på i budgeten och det har vi lyckats hålla ganska bra.


Har följt er länge och gillar stort ert lilla paradis. Undrar bara över planlösningen, hur hänger rummen ihop?

Vi har valt att koncentrera kök, badrum och teknikrum till ladans gamla stalldel, vilket är den rödmarkerade delen i bilden. Andra halvan är vårt allrum och precis mitt emellan dem leder trappan upp till övervåningen. Vi har bara övervåning över halva huset, d.v.s. över kök, badrum och teknikrum. Allrummet är öppet upp till nock och har en takhöjd på över sju meter. På övervåningen finns en liten övre hall med en kamin och ingång till våra tre sovrum som är relativt små och mest avdela för att just sovas i. Leka gör barnen exempelvis i lekhörnan i allrummet så deras små rum behöver ingen plats för leksaker. I de små barnrummen finns en säng på vardera sidan fönstret, likt små alkover. I ena änden av vårt sovrum som är något större finns en klädkammare som rymmer hela familjens kläder.

Frågor & svar del 1

Tack för alla frågor ni skickat in till vår frågestund på Instagram som vi startade igår. Det blev en hel del så vi delar upp frågorna i två inlägg. Första kommer här och nummer två publiceras imorgon kväll.

Bästa tipsen att få ett hus att bli ett hem?

Oj, vilket svår fråga. Vad som är ett hem är ju så otroligt subjektivt. För oss handlar det jättemycket om känslan hemma och att det finns spår av liv i hemmet och det kan ju vara allt ifrån att en bok eller en burk med kritor ligger framme till att inreda med arvegods från en mormor. När det kommer till inredning så är vi extremt selektiva när vi skaffar nya saker och när vi köper nytt är det verkligen något som vi gillar och som verkligen passar in i ladan, det tror vi är en förutsättning för att det ska kännas som hemma. Om man bara har saker i sitt hem som man tycker om och/eller som fyller en funktion så tror vi att resten när det kommer till hem-känslan kommer automatiskt. Förresten! Växter gör jättemycket, både i fönster, på hyllor och i vas.

Gröna växter och att visa spår av liv ger hem-känsla.

Hur går det med er baddamm nu några år senare?

Tackar som frågar! Vi var ordentligt badsugna förra året men på grund av någon form av alg som etablerade sig i dammen och valde att blomma en hel del så kunde vi tyvärr inte bada. Första sommaren med baddammen, sommaren 2018 var den verkligen ovärderlig. Vi tog svalkande morgondopp och ljumma kvällsdopp och njöt verkligen av det klara vattnet. Sommaren 2019 hade vi dock inte samma flyt. Problemet kunde enligt en dammspecialist avhjälpas med ett extra filter, vilket vi aldrig tog tag i. Vi hoppas dock att naturen löser det själv och att vi kan bada sommaren 2020.

Den varma sommaren 2018 var baddammen ovärderlig.

Hur lång tid tog det från att ni hittade ladan till den var klar?

Vi köpte ladan i december 2012 och vi är fortfarande inte färdiga. Ladan är ett livsprojekt. Vi räknar dock med att bli helt färdiga med själva ladan i sommar men vi har en massa projekt kring ladan med bland annat jordkällare, ett orangeri och en mur. Utöver nämnda projekt så kommer vi ständigt på nya saker så helt färdiga kommer vi troligtvis aldrig att bli.

Här låser vi upp ladan för första gången efter att ha skrivit kontrakt och fått nycklarna.
Tror att denna bild är från första visningen av ladan hösten 2012.
En hel del har ju hänt sedan dess – både invändigt och utvändigt.

Hur stor budget har ni haft för bygget?

När vi började bygga, vilket var 2013, hade vi en budget på 1 miljon. Då bodde vi i Malmö och skulle endast ha ladan som fritids hus och standarden när det kommer till exempelvis isolering och uppvärmning skulle anpassas för ett fritidshus. Med tiden förälskade vi oss mer och mer i platsen och omgivningarna och en bit in i renoveringen bestämde vi oss för att höja nivån till permanent-standard för att ha möjlighet att vara här året runt. Sett i backspegeln så var ju det helt rätt av oss med tanke på att vi lämnat Malmö och bor permanent i ladan. Vi har dock investerat det dubbla och lite till men då innefattar ju det allt vi gjort både interiört, exteriört och i trädgården samt värmesystem o.s.v.


Vad har ni för typ av ytterväggar och hur har ni isolerat dem?

I bottenplanet är ladans ytterväggar en så kallad ”kalkgjutning” som är spritputsad på utsidan. Vi har skrivit lite om kalkgjutning i detta blogginlägget. Exteriört har vi inte gjort något utan den ursprungliga spritputsade ytan är kvar. Kalkgjutningen har dock ingen vidare isolerande förmåga och med tanke på att ladan inte är avsedd att värmas upp och än mindre byggd för människor att bo i så var den såklart inte isoelerad från början. På insidan av väggarna i köket har vi murat upp med lecablock och lämnat en spalt mellan urpsrungsväggen och den nya väggen. Spalten har vi fyllt med perlit, vilket ger isolerande effekt. I andra halvan av bottenvåningen, vilket är vårt allrum har vi inte isolerat ytterligare. Man kan säga att om man vill ha det varmt och gott är man i köket och om man vill ha det svalt och skönt är man i allrummet.

På övervåningen i gavelspetsarna där vi har stående ekpanel har vi isolerat med hampaisolering.

Ett inlägg som berättar om bland annat kalkgjutning.
Ett inlägg som visar hur vi byggt upp insidan av ladans väggar.
Ett inlägg om hur vi isolerat med hampa-isolering.


Hur kom ni på idén att bo där ni bor? Superfint ni har <3

När vi köpte ladan bodde vi i centrala Malmö och var nöjda med det men vi ville ha ett gemensamt projekt och ett sommarställe på landet där vi kunde ta det lugnt, odla och med någorlunda närhet till havet. Med tiden så kände vi mer och mer att ladan på landet var vår plats på jorden och för lite drygt två år sedan bestämde vi oss för att lämna Malmö för att bo permanent i ladan. Vi har inte ångrat det en sekund utan värdesätter närheten till naturen, det vi kan skapa i vårt hem och trädgård och naturen runt omkring otroligt mycket. På något sätt känns det som att vi får ut mer av livet när vi bor på landet. När vi bodde i Malmö längtade vi bara till ladan. Att det blev just platsen, en bit norr om Ystad, är egentligen en slump. När vi letade efter vårt ”projekt” sökte vi ganska brett men åt Österlen-hållet. Vi hittade ladan av en slump när vi tittade på en skånelänga några kilometer bort och föll för omgivningarna, det rimliga avståndet till Malmö och att havet bara var 10 minuter bort. Resten är historia kan man säga för nu är vi här.

Foto: Lina Eidenberg Adam för tidningen Lantliv.

Resten av frågorna kommer som sagt i ett nytt inlägg imorgon kväll.

Något att längta till

Vi är lite som i en dvala just nu där vi lämnar hemmet i morgonmörker och återvänder till kvällsmörkret. Jag kom på mig själv med att intensivt börja längta efter ljusa mornar. De timmar vi upplever ladan i dagsljus just nu är väldigt få och stunder av solsken har ju varit ännu mindre de senaste månaderna. Längtan gav sig ju inte direkt när jag hittade ett gäng bilder som jag fotade på ladan i somras.

Får vårlängtan bara jag ser dem!

Vi har inte så många bilder som visar mycket av utemiljön på vår framsida men det är här vi tillbringar som mest tid på sommaren.
I doftträdgården som är de fyra fälten till vänster i bild kommer det att prunka luktärter i massor i sommar.
Fönstret i homejan står nästan alltid lite öppet under sommaren för att släppa i sommarens ljud och för att släppa ut värmen.
Om ni kikar riktigt noga kan ni se utsikten vi har bakom ladan. Den är inte fy skam och där borta över ladugårdstaket som skymtar i fjärran brukar himlen bjussa på den ena solnedgången vackrare än den andra.

Det var alltså lite sommarlängt från ladan och vi önskar fin helg och hoppas på lite solsken för att pigga upp den gråa, skånska vintern.

En platsbyggd bänk i vår övre hall

2019 var verkligen inte bloggens år. Vad vi lyckats presentera i form av blogginlägg under 2019 kan nog räknas på en hand. Vi inleder 2020 med ambitionen att detta år ska bli ett mycket bättre bloggår och vi passar även på att uppdatera bloggens utseende något.

Att vi inte bloggat nämnvärt mycket betyder dock inte att våra projekt i ladan har stått stilla men det har samtidigt inte gått i samma rasande takt som de första åren när vi började bygga.

Ett av projekten som vi så gott som färdigställt under 2019 är alla ytskikt på vår övervåning. All hyvlad panel på väggarna sitter uppe och det största som kvarstår är dörrar in till sovrummen. Det är ett projekt för det kommande året. Vår över hall ska också få en sittyta med en myshörna i form av en väggfast bänk med förvaring inuti.

I gattet mellan murstocken och väggen ska vi bygga en platsbyggd bänk.

Under julledigheten började vi skissa på den platsbyggda bänken som ska utgöra myshörnan i den övre hallen. Det är i utrymmet mellan murstocken och väggen som vi ska bygga någon form av bänk med en dyna eller kudde ovanpå och förvaringsmöjlighet inuti.

Med den väggmonterade lampan Tolomeo från Artemide blir det en perfekt läshörna här.

Den väggmonterade lampan är redan på plats men tyvärr inte inkopplad ännu. Vi tänker att det här kommer att bli en mysig plats att krypa upp i med antingen en god bok eller med paddan. Vi är dock inte helt överens som hur bänken ska utformas så det vi skissat på hitintills får ni helt enkelt ta del av lite längre fram när vi landat i något som vi är mer överens om. Men vi är alltså på gång med detta lilla men ändå ganska betydelsefulla byggprojekt. För 7 år sedan vid exakt samma tid bilade vi upp vårt köksgolv (som såklart inte var vårt köksgolv då utan bara ett gammalt sunkigt ladugårdsgolv) så detta känns ändå något mer angenämt.

Ett vardagsrum till jul

Vår allra högsta önskan är lite mer tid för att kunna färdigställa allt och balansgången mellan att ha jobb man verkligen trivs med och där det går i ett, kombinerat med ett ofärdigt husprojekt är stundom utmattande. Så när tiden och inspirationen väl infinner sig så försöker vi att köra på i 110. Just nu pågår en utrensning av vårt vardagsrum där vi haft snickeri sedan vi flyttade in i ladan. Vi ska fira jul hemma i ladan och då vill vi såklart att det ska vara mer vardagsrum än snickeri.

Vi har samlat på oss otroligt mycket bra att ha-saker sedan vi köpte ladan och de har vi samlat i flertalet flyttlådor i ett hörn. Ni när vi började rensa insåg vi att mycket av det vi samlat på oss aldrig kommer att bli använt och det var en sån befrielse att köra ett fullt billass direkt till vårt närmaste auktionshus och loppis. Berget av flyttlådor minska till ungefär en tredjedel. Tänk att det kan vara så befriande att bli av med saker!

I förrgår blev vi dessutom av med den gamla eksoffan som står mot väggen. Vi köpte den för några år sedan med tanken att restaurera den och låta den återfå sin forna glans. Nu inser vi dock att vi kommer att behöva utrymmet till annat och valde därför att skänka bort den via en lokal köp- och säljsida på Facebook. Det är så fantastiskt att skänka bort saker och glädja någon annan samtidigt som man skapar mer utrymme för annat.

Väggen bakom soffan och till vänster om den är nu redo för målning och tanken är att vårt vardagsrum ska vara helt färdigmålat till jul.

Jag har bara gått och gapat i flera dagar över vilken yta vi fått i vardagsrummet. Det börjar verkligen likna ett rum mer än ett snickeri nu.

När berget av flyttlådor försvann från vardagsrummets ena hörn blev helt plötsligt ljuset helt annorlunda. Den vägg som tidigare täckts av flyttlådor blev helt plötsligt träffad av eftermiddagssol, vilket inte hänt på flera år. Tänk att ett flyttlådsberg mindre och decembersolens strålar kan ge sådan energi. I helgen målar vi klart.

En skyddande mur runt ladan

Nu, x antal år efter att vi fick vårt bygglov påbörjar vi äntligen projektet att bygga en fin murad och vitputsad mur runt vår tomt.

I dagläget finns här ett träplank som uppfördes någon gång under 90-talet och med tanken på blåst, läget nära vägen och att två traktorer med släp råkade ramma planket förra sommaren gör att planket verkligen sjunger på sista versen. Det står just nu mest och skäms så det här kommer att bli en enorm ansiktslyftning.

Vår arbetsbod och vårt hönshus, vilka redan står mot vägen, kommer att bli en del av muren och vi kommer även att fortsätta muren en bit in på grusvägen och där blir den betydligt lägre än vad den kommer att vara mot landsvägen.

Muren kommer sedan att fortsätta mot höger utanför bild och kommer där bland annat att utgöra väggen på vårt blivande orangeri. Orangeriet ligger dock längre fram i tiden men vi kan ju alltid drömma om det så länge.

Första steget i projektet med muren kommer vara att gjuta sockeln som muren ska byggas på. Vi kommer delvis att kunna använda den befintliga gjutningen som planket är monterat på men eftersom muren kommer att bli tjockare så kommer vi att gjuta på ytterligare en del av sockeln. Med lite skånskt mildväder hoppas vi på att kunna påbörja projektet väldigt snart.

En dörr till barnens rum

Jag scrollade precis igenom bloggen för att se vad vi gjorde för ett år sedan. Jag (Therese) höll på att skrapa och måla dörren till vårt hönshus förra sommaren. Skrapning av gammal färg, slipning, schellack och sedan målning med linoljefärg.

Och vad gör jag vi samma tid i år tro?

Jo, i stort sett precis samma sak som förra året. I år står dörren till barnens rum på tur. Eftersom underarbete är min absolut sämsta renoveringsgren så har det tagit ett halvår att göra klart underarbetet på det här dörrbladet. Jag började under julledigheten och tänkte att ”det här skulle jag klara av snabbt”. Tråkiga saker gör jag dock inte snabbt utan dem skjuter jag hellre framför mig. Underarbete ska man dock inte fuska med eftersom det alltid straffar sig i att dörren tyvärr blir ful i den slutsålde ytan.

Men för att de små barnen inte ska minnas tillbaka på sin barndom och tänka att de inte hade någon dörr till sitt rum innan de blev tonåringar så är alltså semesterns projekt att färdigställa målning av denna dörr.

Dörrbladet är ena halvan av en gammal skjutdörr.

Dörren är helt renskrapad från gammal färg, slipad och schellackad och i skrivandets stund är faktiskt ena sidan av dörren till och med slutmålad. Idag gör jag första strykningen på andra sidan och därefter kanske det tar ett halvår till innan dörren är monterad till barnens rum. Under tiden så har jag alltså det andra dörrbladet i detta par att förströ mig med.

Om ni är nyfikna på hur dörren såg ut från början så finns ett blogginlägg om det här.

Vår hönsgård just nu

Vid den här tiden förra året höll vi på att putsa vårt hönshus. Det var slitiga dagar för Marcus som gjorde det jobbet, mycket på grund av förra sommarens extrema värme. Vi spenderade dessutom en hel del av vårt dricksvatten för att kunna blanda bruk till hönshuset och i takt med att vårt dricksvatten sinade så växte hönshuset fram.

För er som är nyfikna på att läsa mer om projektet hönshus så hittar ni alla tidigare inlägg HÄR.

I år har vi tack och lov vatten i brunnen och vi glädjer oss mycket åt att vi byggt hönshuset och att vår hönsflock verkar trivas fantastiskt bra i både hönshuset och hönsgården.

Så här ser det ut i hönsgården just nu:

Det är tuppen Halta Lotta som håller ordning i hönsgården.
Just nu har vi nio fullvuxna hönor och alla är Skånska Blommehöns. Därtill har vi fem ”tonårskycklingar” och åtta nykläckta små kycklingar.
Karaktäristiskt för tonårskycklingarna är att de hänger i grupp. Lyckades dock fota denna lilla på vift från sina syskon.

Blommehöns är inga extremt generösa värphöns och inte heller överdrivet sociala och keliga, vilket förvisso passar oss bra. De är dock väldigt nyfikna och bara vi närmar oss hönsgården så är de tillmötesgående och undrar vad vi kommer med. Vi får ungefär fem ägg om dagen, vilket är fullt tillräckligt för att vi ska kunna än så mycket ägg vi bara orkar.

Och hörrni! Livet med höns är fantastiskt!

Vår inspirationsutflykt till Gunnebo Slott & Trädgårdar

Hej på er!

Länge sen senast!

Vi kickstartade vår semester i måndags med att åka till Göteborg.

Marcus håller på att rita en villa strax norr om Göteborg och var tvungen att göra ett besök på platsen. På sin första semesterdag. Vi tyckte dock att det var en bra idé att samtidigt göra en inspirationsutflykt till Gunnebo Slott som vi varit sugna på länge.

Om ni har vägarna förbi Göteborgstrakten kan vi verkligen rekommendera ett besök här. Miljön är otroligt vacker och välskött och trädgården är en fröjd för ögat. Jag tycker alltid att köksträdgårdar är otroligt inspirerande och härifrån tar vi med oss en massa inspiration hem till ladan.

Vare beredda på bildkavalkad!

Gunnebo_Slott_1

Jag (Therése) var allra mest nyfiken på orangeriet. Det är otroligt vackert och med spännande arkitektur och återuppfördes för några år sedan.

Orangeriet ligger vackert på en plats med kallmurar stenmur nedanför. Upp på platån står krukor med agave och magnifika jättepelargoner.

Gunnebo_Slott_10

Nedanför platån finns den prunkande köksträdgården med otroligt inspirerande layout och lösningar.

Gunnebo_Slott_2

Längs med kortsidorna av köksträdgården klättrar bönor på björkslanor. Björkens fina grenverk blir en perfekt klätterställning för bönorna som gärna slingrar sig fast i små grenar.

Gunnebo_Slott_3

Kålbäddar omringade av ringblommor. Så fint! Täckodlingen hämmar ju dessutom ogräs i landen.

Gunnebo_Slott_4

Ramar i ramarna är ju också himla smart. Här är kronärtskockorna omringade av lobelia (?) och det var himla fint, liksom att odla i triangelformerna!

Gunnebo_Slott_5

Sen skulle vi såklart upptäcka slottet. Med två små busfrön i sällskap så valde vi att bara upptäcka exteriören och trädgården utanför slottet. Barnen ÄLSKADE verkligen att springa upp och ner för de vackra kalkstenstrapporna för att se trädgården från ovan.

Gunnebo_Slott_6

Slottet är verkligen så vackert och just den här terassen och trapporna är ju som tagna ur en scen med en bal på slottet.

Gunnebo_Slott_7

Den här portalen var verkligen magnifik och på ett par ställen på långsidorna finns små prång. Där sprang barnen in och gömde sig och rätt vad det var stack det ut en liten lintott ur allt det gröna.

Gunnebo_Slott_8

Här är en översikt över en del av köksträdgården. Vi har ju inte riktigt samma yta att odla på och vår trädgård har inte samma struktur men ändå – fy sjutton så fint och inspirerande det är. De halmtäckta gångarna ger också en så fin kontrast till allt det gröna ätbara.

Gunnebo_Slott_9

Tvingade Edda att ställa upp på bild bara för att verkligen illustrera HUR stor den här doftpelargonen verkligen är. Edda är 120 cm. Det får bli ett garden goal att ha en sån här magnifik Doktorr Westerlund.

Jag var ju så nyfiken på att se mer av orangeriet men tyvärr var det inte öppet för allmänheten, vilket var lite av en besvikelse. Så jag passade på att fönstertitta istället.

 

 

Vår första nyslungade honung

I höstas förverkligade Marcus drömmen om att börja med biodling och vi köpte två bisamhällen från Bokeslundsgården. Mer om de kan ni läsa här.

Strax efter midsommar kunde vi slunga vår första egna, gyllengula honung och vi är så glada över att det blev hela 38 kg.

Vi fick hjälp av vår bi-mentor Ingvar som är biodlare till yrket och kan allt som ens är värt att kunna om bin. Eftersom vi inte köpt någon egen honungsslunga ännu så fick vi slunga vår honung i hans slunga. Det var också himla spännande att få komma till en riktig ”honungsfabrik” där biodlingen sker i betydligt större skala än hos oss. Oavsett mängd är dock hantverket detsamma och trots att Ingvar hanterar betydligt större mängder honung så sker många av stegen i processen från slungningen till att tappa honungen på burk för hand.

Efter att vi slungade honungen fraktade vi hem honungen i stora hinkar. Väl hemma filtrerade vi honungen och jag är så tacksam över att jag täckte en del av golvet med plast. Hade jag inte gjort det hade det klibbat ännu värre.

Honungen filtrerades sedan ner i ett stort livsmedelskärl med tapp. Där står honungen i några dagar och under tiden som den står vispar man om med en speciell visp. När honungen tjocknat är det dags att börja tappa den på burk.

Vi valde 350 g burkar (i bild) och 500 g burkar till vår honung.
När all honung var tappad så fick Edda och Jarl varsin alldeles egen honungsburk.

38 kg honung senare så kan vi alltså konstatera att vi definitivt är självförsörjande på honung också.

Så gör du en gräskrona

Till midsommar bestämde jag (Therése) mig för att göra en gräskrona att hänga i taket i köket.

Jag tycker att de är så otroligt vackra.

Jag letade rätt på en beskrivning som jag hittade här och travade sedan ut på grannens kornåker med en sax i handen och pallade helt sonika en knippe med korn att fläta kransen med.

Jag bad Marcus att filma en liten sekvens när jag flätade kransen och så la jag ut klippet på Instagram. Tror det är vårt mest kommenderade inlägg någonsin. Helt galet var ni alla verkade sugna på att fläta gräskronor. Men jag förstår det! Dels blir det otroligt vacker och dels så är det något kontemplativt över det.

Det går såklart att göra en krona med exempelvis blommor eller med någon annan typ av gräs, t.ex. helt vanligt gräs som växer i vägrenen.

Det här behöver du för att göra en gräskrona:

– Gräs eller säd eller blommor att fläta med

– En kraftig ståltråd till stommen

– Snöre att hänga upp kronan med (jag satte tre snören som jag sedan knöt ihop)

Så här gör man:

Under tiden som jag band kronan hängde den i ett träd på vår gårdsplan. Den behöver inte hänga upp under själva bindningen men det kändes oerhört mycket lättare.

graskrona02

I detalj ser kronan ut så här. Jag valde att skala av en del av bladen på stjälkarna för att få kronan mer jämn upptill. Vill man ha den lite yvigare och bildade så låter man dem sitta kvar.

55DDE579-CC4D-421C-AAF8-00A06F34F450 Det tog ungefär en timme att binda denna krans och den är c:a 40 cm i diameter. Lagom till midsommarafton hängde den på sin plats ovanför köksbordet och där hänger den än. Det fina med en gräskrona (eller kornkrona som i vårt fall) är att den torkar och kan hänga kvar fint så länge man känner för det.

Vårbruket har börjat

Vi tjuvstartade redan förra helgen men den här helgen kom vi en bra bit på vägen.

Vi är igång med vårbruket!

Det är så härligt och det bara spritter i kroppen. I år har vi bestämt oss för att fokusera på att förvalta men eftersom vi är ganska dåliga på att fokusera på EN sak i taget så anlägger vi ändå ett nytt stort potatisland som ska förse oss med så knölar från tidig sommar.

varbruk00

Våra odlingslådor har blivit rensade och fått kompost och är nu fint krattad och redo för frön.

varbruk01

Sådderna får dock vänta i nära veckor till eftersom det fortfarande är kalla nätter här nere.

varbruk02

Tittar man noga kan man se vitlöken till höger i bild. Den ser riktigt fin ut i år och vi har satt dubbelt så mycket i år som förra året eftersom vi har ätit upp förra årets skörd för länge sedan. Man lär sig varje år!

varbruk03

Till höger i bild finns vårt jordgubbsland. Det syns knappt just nu men så är det och till helgen ska det rensas.

varbruk04

Marcus har grävt ur flera skottkärror kompost som vi har tippat i odlingstunneln. Där inne har vi redan sått lite Pak Choi och spenat. Den har tagit sig fint så jag hoppas att vi kan skörda om några veckor.

varbruk05

Här har vi alltså årets nytillskott – ett c:a 150 kvm stort friland som är som ett blankt blad.

varbruk06

Jag (Therése) önskade mig hallonhäck i födelsedagspresent så i helgen åkte vi till Åbergs Trädgård i Ystad för att köpa hallonhäck. Det är relativt tidigt på säsongen så utbudet på plantskolan var inte så jättestort ännu. Vi köpte några plattor vardera av sommarhallon och hösthallon ’Two timer’.

varbruk07 varbruk08

Jag har en vision om att inte köpa några bär utan att vara helt självförsörjande. Det är en utmaning eftersom våra barn ÄLSKAR bär. Vi ska alltså odla så pass mycket att vi kan fylla frysen och bli självförsörjande.

Vi har haft en ganska intensiv vår på jobbet båda två och att komma ut i trädgården är verkligen så avkopplande för oss. Att anlägga ett nytt trädgårdsland på 150 kvm är alltså rena kontemplationen! Nu återstår bara det angenäma arbetet att bestämma vad vi ska odla här. En del av ytan kommer tveklöst att bli olika sorters blommor som våra bin älskar och en del kommer att bli potatis. MEN det kommer att rymma mer än så! Vad tycker ni att vi ska odla?

Lådor till vårt öppna kök

Det är både ett och annat ögonbryn som höjts över det faktum att vi har helt öppna hyllor i vårt kök. Frågor som att det är opraktiskt, att det blir dammigt och att barnen kan komma åt allt verkar vara med bekymrande för andra än för oss. Vi har i grunden byggt ett kök som vi tycker passar i vårt hus och med husets karaktär. Vi kommer att ha de flesta hyllor öppna men under diskhon har det nu flyttat in två rejäla utdragslådor.

kokslador-03

Utrymmet under diskhon får ett par utdragslådor som dels kommer att dölja avloppsrör och vattenledningar men som också kommer att ge oss bättre förvaring av sånt som man brukar ha under diskhon.

kokslador-04

Lådorna har vi byggt själva med en stomme av ek med laxstjärtar och bottnar i bok. Bygger gör vi i vardagsrummet, inga konstigheter alls.

Det bästa är att när man sitter i soffan har man både snickerimaskinen och spånsugen bakom sig och kan för en stund förtränga det faktum att vi har ett kombinerat vardagsrum och snickeri.

kokslador-02

När Marcus föreslog att vi skulle investera i en liten behändig vinklingsbar skruvdragare/borrmaskin från Festool ifrågasatte jag om vi verkligen behövde ett verktyg till. Men i vissa fall har den varit oumbärlig – som här till exempel. Här borrar Marcus hål för Blum-skenorna som lådorna ska löpa i.

kokslador-01

Höganäskrusen har vi ropat in på auktion och de fungerar väldigt bra för förvaring av hundmat, kattmat, diskmedel.

Att ha helt täckande lådor kändes inte helt rätt här eftersom vi vill ha känslan av att alla hyllor är öppna men dessa lådor som vi nu specialtillverkat ger ändå känslan av att de bara står på hyllplanen. Samtidigt får vi smidigheten att kunna dra ut allt och organisera bättre i vårt kök.

kokslador-00

Så nu har det alltså flyttat in ett par stora lådor under vår vask och till helgen så kommer det att flytta in två lådor till under våra ugnar. Det innebär att vi snart har ett helt färdigt kök. Vem hade trott det?

En skjutdörr blir två skjutdörrar

Det är flera år sedan vi köpte det här dörrparet på Qvesarum. Det vara på den tiden då Qvesarum sålde begagnat byggmaterial. Dörrarna är ett gammalt par som suttit som skjutdörrar inbyggda i en vägg, vilket var vanligt tidigt 1900-tal. Som tur är har de de gamla skjutdörrsbeslagen kvar och de är i riktigt fin skick.

skjutdorr03

De flagnade dörrarna har stått i ett hörn i ladan i väntan på att bli renoverade och nu började det klia lite smått i fingrarna så förra helgen började jag att skrapa dörren. Att skrapa färg är en perfekt sysselsättning på kvällarna när man kommer hem från jobbet och gärna vill göra något men inte kan dra igång något större projekt. Jag skrapar så långt jag hinner eller orkar.

skjutdorr02

Även de gamla infällda handtagen i mässing finns kvar och är också i otroligt fint skick. Vi  har dock plockat bort listen som går längsmed långsidan av dörren. Den var av på ett par ställen och den kommer inte heller att fylla någon funktion eftersom vi ska separera dörrparet och använda dem var för sig.

skjutdorr01

De gamla skjutdörrsbeslagen är i väldigt fint skick och ska bara få en omgång med stålborsten för att få bort den ytliga rosten. För oss återstår det att ordna en skena som dörren kan löpa på.

skjutdorr00

Dörrarna är tack och lov relativt lättskrapade och de verkar ha originalfärgen kvar. Jag har endast hittat två färglager, vilket jag tror är en grundfärg samt den vita färgen. Den har flagnat en hel del på vissa ställen och tillsammans med varmluftspistolen och en färgskrapa så är första dörren i paret snart fri från gammal färg.

De ska sedan slipas ordentligt och målas med några lager ny linoljefärg.

En fönsternisch att sitta i

Veckan innan jul blev vi däckade i influensa – precis hela familjen. Vi hade alla feber i nästan en vecka men lagom till jul hade vi kurerat oss någorlunda. Influensan har dock satt sina spår och vi har inte riktigt fått orken tillbaka. Men nu – äntligen – börjar den komma. Vi hade ledigt hela årets första veckad då vi åtminstone tog ett steg framåt i bygget. Eftersom orken inte var på topp började vi med att ta oss an ett litet projekt.

Att fixa nischen i vårt sovrumsfönster.

Sedan vi flyttade in i sovrummet har det varit väldigt provisoriskt fixat här med enbart en lös ekplanka som fönsterbräda. Det har fungerat helt okej men när barnen försöker klättra upp i fönstret har vi behövt vara på vår vakt. Trots att det är isolerat under fönstret drar det dessutom en hel del när det är kallt och blåsigt ute så att göra färdigt i fönstret och addera lite isolering till kommer att göra hela rummet lite varmare när vintervindarna viner.

Som en liten påminnelse – en klassisk förebild. Så här såg det ut innan:

sovrumsfonster_fore

Väldigt provisoriskt fixat med ekplanka som fönsterbräda och några lösa reglar under för att göra ytan plan. Foto: Lina Eidenberg Adamo för tidningen Lantliv.

Nu har vi reglat upp ordentligt i fönsternischen och satt extra isolering, en rejäl ekplanka i nischen och en lika rejäl ekplanka under nischen. I fönstret har vi oljat plankan med kokt linolja och plankan som sitter på väggen under fönstret är obehandlad, precis som övriga ekplankor på våra väggar.

sovrumsfonster00

En perfekt fönsternisch att sitta i.

sovrumsfonster05

Vi har alltid haft en kikare liggandes i fönstret. I en björkdunge en bit bort brukar det nämligen passera en massa vilt och det är alltid lika spännande att stå och kolla på dem.

sovrumsfonster02

Min (Theréses) julklapp, en kudde från Klässbols Lilleväveri, har fått plats i fönstret tillsammans med ett fårskinn. Här kan man sitta och läsa i ljuset från fönstret eller så kan man sitta och titta ner på våra Blommehöns som har hönsgård precis nedanför fönstret.

sovrumsfonster01  sovrumsfonster04

Ännu en bit i renoveringspusslet är lagd och vi är himla nöjda med resultatet – en perfekt fönsternisch att sitta i.