Hur vi raderar hönshuset i vardagsrummet

Vi håller på att jobba oss vidare med väggarna i vårt blivande allrum. Just nu är vi i ett hörn som behöver extra mycket underarbete eftersom det en gång i tiden varit hönshus här. Visst drömmer vi om ett hönshus just nu men att ha det i allrummet är inte aktuellt, här ska vi kackla för oss själva.

Eftersom det varit hönshus här har väggarna målats, troligtvis för att vara lättare att rengöra, med en obehaglig plastfärg. Vi ska putsa ett tunt lager lager kalkputs för att jämna till väggen innan vi lägger på kalksanden.

skrapning_vagg_allrum01

För att få bort den gamla färgen använder vi en skrapa. Den tar också bort en del lös puts. Vi kompletterar skrapandet med att borsta med en riktigt grov och vass stålborste. Detta är en specialborste som är till för att just borsta bort lös puts.

skrapning_vagg_allrum02

Stålborsten tar såklart också bort en del färg, även om skrapan är mest effektiv för detta ändamål.

Ytterligare lite skrapning och borstning återstår innan vi raderar det näst sista* spåret av att vi haft ett hönshus i allrummet och väggen är redo för kalkputs.

* Det sista spåret är hålet i fasaden där hönsen gått in och ut. Där har vi satt in ett litet, litet fönster som vi kallar för hundfönstret.

Sandkalkade väggar i ladan allrum

Detta inlägg är ett samarbete med Målarkalk

Ni som har följt vårt projekt med ladan har säkert förstått att vi gillar kalk i olika former, puts, färg och bruk. Kalk är ett av noga utvalda material som vi låtit dominera i ladan. Helt enkelt för att det både är ett hållbart naturmaterial och, inte minst, vackert.

Under vår julledighet passade vi på att genomföra en del av ett större projekt. Nämligen att måla väggarna i vårt blivande allrum med sandkalk från Målarkalk. Vi har skrivit lite om det tidigare då vi målade den första väggen. Vi har sedan tidigare behandlat den murade väggen på vår arbetsbod med sandkalk och hade helt sonika en liten skvätt kvar som vi testade på en av väggarna i allrummet för att se om det blev som vi tänkt oss på de gamla och grovt putsade väggarna. Precis som väntat blev resultatet naggande bra och nu har vi alltså fortsatt arbetet med att sandkalka övriga väggar.

Väggarna i ladan är den ursprungliga kalkgjutningen från 1920-talet som är kalkbruk armerat med stenbumlingar från kringliggande åkrar och gjuten i tre etapper. En tidig typ av nutida betongväggar kan man säga. Både in- och utsida är putsad med kalkbruk och på vissa ställen på insidan så har tidens tand gjort så att putsen har släppt. Steg ett för oss var att putsa de partier där det gamla bruket släppt eller var lös, för att få en någorlunda likformig vägg. Vi vill i detta rummet att det ska synas att det är en gammal lada så strävan har inte varit att få väggen och putsen helt slät och perfekt. Vi ville heller inte putsa om hela väggen eftersom den befintliga putsen inte är dålig överallt. Vi bevarar helt enkelt det som går att bevara.

vaggar_allrum01

Här innanför det lilla fönstret har det varit hönshus. Den lilla öppningen som går att skönja i nedre vänstra hörnet har varit in- och utgången för de små pullorna. Här var partier av väggen målad med plastfärg som vi skrapade bort innan vi lagade med kalkbruk och putsade väggen.

vaggar_allrum02

vaggar_allrum07

Innan man går på med kalksand ska väggen förvattnas. Detta görs lämpligast med kalkvatten, vilket kort och gott är kalk blandat med vatten. Det går att använda vanligt vatten också men kalkvattnet ger sandkalken bättre vidhäftning och förstärker porös kalkputs. Väggen ska alltså vara blöt innan färgen appliceras.

verktyg_sandkalkningKalkvattnet appliceras med fördel med en tryckspruta men en hederlig kalkborste går också utmärkt men tar lite längre tid. Sandkalken kan sedan jämnas till med ett putsbrätte.

vaggar_allrum05På mindre ytor, som här, precis intill ett av våra stora fönsterpartier, är det till och med en fördel att använda en kalkborste för att applicera kalkvattnet då appliceringen blir mer precis. 

vaggar_allrum03

Här är nedre delen av väggen målad med sandkalk. Färgen arbetas ut med kalborsten så jämnt som möjligt.

vaggar_allrum06

Till strykningen av sandkalk används en kalkborste men på små ytor, som här, intill fönstret där vi vill skydda fönsterkarmen och -listerna har vi maskerat med tejp och använt oss av en mindre pensel som man kommer åt bättre med i hörn och mot takstolarna.

Jämfört med cementbruk är kalkbruket lindrigt mot huden. Om, eller rättare sagt – när, Jarl stoppar ner handen i hinken behöver vi inte vara speciellt oroliga. Han har till och med provsmakat. Dock bara en gång.

vaggar_allrum04

Här ser ni tydligt skillnaden som är mellan ett parti som är målat med sandkalk och ett som är ladans originalvägg. Till skillnad från plastfärg ser man inte helt hur sandkalk täcker innan den har torkat.

vaggar_allrum08

Hitintills är hälften av alla väggar i allrummet färdiga. Resterande kommer att få vänta ett tag till på att få sandkalk eftersom vi har staplat en massa bråte (egentligen en massa bra-att-ha-saker i otaliga flyttlådor) mot dessa väggar.

Rekommendationen är att sandkalken stryks på minst två gånger och däremellan och efter ska den vattnas för att kunna torka långsamt och härda ordentligt och så gjorde vi också. Bortser man från underarbetet med att skrapa som tagit en del tid så är själva arbetet med att förvattna och stryka på sandkalken är inga speciellt tidskrävande moment. Det är ett effektivt sätt för att kunna behålla så mycket som möjligt av de befintliga väggarna men samtidigt få dem ännu mer hållbara och fräscha.

För de som har murade väggar kan sandkalk vara den bäst dolda superkuren som finns. Det blir ett vackert resultat och en starkare vägg på kort tid till en begränsad arbetsinsats och  till ett bra pris. Svaret fanns där hela tiden, kalket är den heliga graalen.

Vi putsar på skärmen

Vi håller på att smälta betongskärmen som inte blev som den skulle. Så smått tycker vi att den blir något vackrare än vid en första anblick men den är inte fullt accepterad ännu. Lite bättre blev det dock när vi putsade runt kaminen. Kaminen som är hela 115 cm bred men som ser ut som en liten, liten fis i rymden i det stora rummet.

Vi började med ett lager kalkputs på ytan runt kaminen som är uppmurad i lättbetongblock. Ytan precis ovanför kaminen är en värmetålig skiva i något stenmaterial som vi specialbeställde genom företaget som installerat kaminen. Ovanpå detta satte vi putsnät. Sedan skred vi alltså till verket med putsen. Ett lager kalkputs och sedan ett lager finputs. Dock vid olika tillfällen eftersom putsen ska härda emellan. Bilden är tagen precis innan finputse, som också kommer att vara slutytan, kom upp. Nu är det alltså helt färdigputsat runt kaminen.

Nej, det finns faktiskt ett undantag. Under kaminen har vi inte putsat – här lämnar vi plats för att sätta samma kalkstensplatta som ska ligga på golvet. Här kommer det troligtvis att kunna bli lite sotigt från när vi städar ur kaminen och en ljus putsad yta kommer snabbt att bli smutsig. Kalkstenen kommer bättre att stå emot smutsen från kaminen och dessutom kommer det att bli snyggt.

finputs_betongskarmen

Det sista och finaste lagret

Arbetet med att putsa väggarna i vårt blivande kök, badrum och teknikrum har lite stannat av under några veckor till förmån för att börja arbetet i våra blivande sovrum på övervåningen. Men idag tyckte vi att det var dags att göra ett litet ryck här nere.

Marcus har murat i badrummet (mer om det skriver vi i ett annat inlägg) och jag har fortsatt arbetet med att putsa väggarna. Idag fick jag gå på med Finputsen, vilket kommer att vara slutytan på våra väggar. Gissa om jag var pirrig! Jag har aldrig putsat med finputsen tidigare och eftersom den kommer att vara slutytan på våra väggar finns ju viss press att det SKA bli bra.

finputs01

Finputsen heter alltså Finputs, kort och gott. Det är en kalkbaserad puts för inomhusbruk och vi har valt att ha den i färgen ”Opigmenterad vit”, vilket är en färg som är kalkvit med en liten benfärgad ton från sanden.

För att vara på den säkra sidan började jag putsa på väggarna inne i teknikrummet. Här kommer troligtvis inte någon annan än vi att sätta sina fötter så det är liksom ett perfekt ställe att öva på. Skiter det sig så kommer det ändå inte att synas så mycket tänkte jag och skred till verket.

Finputsen alltså, den är verkligen fin. Nu heter den nog i och för sig Finputs för att den är väldigt finkornig men den är också fin att jobba med. Jag strök på den med en ganska mjuk spackelspade och efter att jag strukit på filtade jag. Den är himla fin att jobba med. Följsam, skön konsistens och ett fint resultat. Finputsen ska läggas på så tunt som det går, i ett lager på ungefär en millimeter och relativt omedelbart ska man filta ytan för att få den jämn och fin. I och med att man lägger på ett så tunt lager så torkar det supersnabbt, varför filtningen måste göras direkt. Alla mina farhågor om att det kanske inte skulle bli bra var som bortblåsta väldigt snabbt. Sen råkar ju putsning tydligen vara en av mina dolda talanger. Det gick så bra det här med finputsningen att jag vågade mig på hallen. Hallen är ju dessutom det första både vi och våra gäster kommer att se så här var ju pressen lite större…

finputs02Det gick utmärkt här också och till viss del så vill jag nog tacka den underbara produkten Finputs från Målarkalk som är både skön och rolig att jobba med.

finputs03

Nu är hälften av hallen färdigputsad. Teglet runt dörren kommer vi att behålla som det är. Det ska dock rengöras ordentligt och där det behövs kommer vi att laga upp fogarna.

Det börjar hur som helst att likna en hall.

Therése