Det kan skilja många tusenlappar

Det är offerter på byggmaterial vi talar om. Under förra veckan rev vi vårt hår när vi satt och jämförde offerter för att välja leverantör och det lönar sig verkligen att begära in offerter från flera byggvaruhus och lägga några timmar på att jämföra dem.

offerjamfr

Av en händelse har vi vid två tillfällen begärt offert på i princip samma produkter från ett och samma byggvaruhus och fått väldigt olika priser på exakt samma produkter, lite märkligt kan man tycka.

Något som också är värt att tänka på är kostnaden för frakt i det fall du handlar mycket och inte har möjlighet att transportera hem det själv. Fraktkostnaden varierar beroende på sträckan och vikten på godset som transporteras och kostnaden för detta kan  variera mycket mellan olika köpställen.

Olika byggvaruhus tar olika mycket betalt för samma produkter. Detta är egentligen inte så konstigt eftersom deras inköpspris troligtvis baseras på vilken kvantitet de köper in – köper man mer blir det oftast billigare. Men vi hade väl aldrig trott att skillnaderna skulle vara så stora. Så stora att det faktiskt skiljer många tusenlappar mellan offerterna vi jämfört.

 

Continue Reading

En verbal brottningsmatch med inskrivningsmyndigheten

I början av året blev vi ålagda att betala lagfartskostad (och som nya ägare ska vi givetvis göra det). Däremot är lagfartskostnaden som vi ålagts att betala baserad på att det finns ett bostadshus på tomten. Eftersom bostadshuset brann ner och jämnades med marken långt innan vi blev nya ägare till tomten och ladugården lämnade vi givetvis in en omprövning av beslutet om lagfartskostnaden till Inskrivningsmyndigheten i Hässleholm:

Härmed begär vi omprövning av beslut om lagfartskostnad enligt §11 i stämpelskattelagen. Vid tidpunkten som vi förvärvade fastigheten så var bostadsbyggnaden nerbrunnen, varför vi önskar att ni bestämmer annat jämförelsevärde.

Vi fick avslag på omprövningen med motiveringen att vi var tvugna att skicka in kompletterande handlingar och intyg om att fastigheten brunnit ner samt ett nytt värdeintyg. Vi hänvisade juristen som vi haft kontakt med på Inskrivningsmyndigheten till mäklaren som sålde tomten till oss för intygande av att bostadshuset brunnit ner samt för att ange nytt värde. Men det var inte tillräckligt. Vad är då tillräckligt kan man fråga sig!? Utöver detta blev vi inte speciellt trevligt bemötta av juristen på Inskrivningsmyndigheten.

Vi läste på vad Stämpelskattelagen, som juristen på Inskrivninsmydigheten hänvisade oss till, innebar. Vi har överklagat enligt §11 som säger:

11 § Om det visas att egendomen gått ner i värde efter den tidpunkt som taxeringsvärdet för det i 9 § angivna året avser, men före fångeshandlingens upprättande, och detta berott på eldsvåda, borttagande av byggnad, skogsavverkning, väsentlig förändring av rörelse i vilken egendomen har använts eller annan liknande anledning, skall inskrivningsmyndigheten bestämma annat jämförelsevärde enligt 9 § andra stycket. Detsamma skall gälla om det visas att egendomen, till följd av nybyggnad eller av annan liknande anledning, ökat i värde efter fångeshandlingens upprättande men före den tidpunkt, som taxeringsvärdet för det i 9 § första stycket angivna året avser.”

Inga konstigheter kan man tycka, fastigheten har ju brunnit ner och existerar inte på något sätt längre.

Juristen hänvisade oss till §9 som säger:

”/…/Om det finns särskilda skäl, skall Skatteverket på begäran av inskrivningsmyndigheten värdera egendomen i sådana fall som avses i andra eller tredje stycket eller 11 §. Lag (2005:153).”

Detta tolkar vi som att det egentligen inte åligger oss som köpare att begära in intyg på att fastigheten sjunkit i värde, det borde Inskrivningsmyndigheten kunna göra. Hur som helst kontaktade vi Skattemyndigheten som efter några veckor återkom med otroligt trevligt bemötande och ett intyg på nytt värde samt att bostadbyggnaden brunnit ner i enlighet med det Inskrivningsmyndigheten efterfrågade.

Vi skickade följande till Inskrivningsmyndigheten:

Vi var i kontakt för för en tid sedan angående omprövning av lagfart för Ellestad 1:16 enligt §9 Stämpelskattelagen då vår tidigare omprövning enligt §11 inte accepterades av er. Vad jag kan utlösa utifrån 9§ är det inte vi som nya ägare till tomten som har i uppgift att värdera egentdomen, utan att ni från inskrivningsmyndigheten ska begära det från Skatteverket enligt undertruket nedan.

Nu har vi i alla fall varit i kontakt med Skatteverket och fått bifogat intyg. Förväntar oss att detta är tillräckligt för att för omprövningen så att vi slipper ligga ute med pengar för icke korrekt lagfartskostnad som vi fått betala för fastigheten som brunnit ner.

9 § Vid köp av fast egendom bestäms värdet enligt8 § genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde. Saknas särskilt taxeringsvärde för det i första stycket angivna året görs jämförelsen i stället med det värde som inskrivningsmyndigheten, med ledning av intyg av sakkunnig eller annan utredning, bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av den handling på vilken förvärvet grundas. Ingår i egendomen sådana tillbehör till fastighet som avses i2 kap. 3 § jordabalken skall till taxeringsvärdet läggas värdet av dessa tillbehör. Om det finns särskilda skäl, skall Skatteverket på begäran av inskrivningsmyndigheten värdera egendomen i sådana fall som avses iandra eller tredje stycket eller 11 §. Lag (2005:153).

Bekräfta gärna att detta nått dig.

Hälsningar,
Therese Malmqvist

Och fick följande svar:

Hej.
Vi har mottagit handlingar från Er. Vi anser inte att vi kan ompröva stämpelskattebeslutet. Vi skannar in handlingarna från Er och skickar dem idag (och andra handlingar som låg till grund för lagfarts- och stämpelskattebeslutet) till tingsrätten som ett överklagande. Eftersom Kammarkollegiet är vår kontrollmyndighet i stämpelskatteärenden kommer de att vara motparter från det att ärendet handläggs i tingsrätten.
 
9§ sista stycket i stämpelskattelagen stadgar bla ”särskilda skäl”. Vi anser inte att det föreligger särskilda skäl.
Vi har svårt för att acceptera ovanstående eftersom bostadshuset knappast stått på tomten under året som lagfartskostnaden baseras på och ber om ett förtydligaren i varför de ”anser att det inte föreligger särskilda skäl.”
Tack för ditt svar. Skulle även vara tacksam för ett svar på av vilken anledning ni anser att det inte föreligger särskilda skäl?Orsaker till särskilda skäl är enligt 11§ eldsvåda etc. Bostadshuset som tidigare stått på tomten Ellestad 1:16 totalförstördes i en brand i slutet av mars 2012 och existerar inte längre, vilket innebär ett lägre värde i enlighet med det bifogade dokumentet från Skatteverket i förra mailet.


Hälsningar,
Therése Malmqvist


Och får följande svar:


I och med att det anses som ett överklagande så blir det lite konstigt (för en jurist) att uttala sig i en sak som framöver kan bedömas annorlunda av en överinstans. Enligt 9 § stämpelskattelagen bedömer vi taxv. för året INNAN lagfart beviljades. Om vi pratar 11 § så har vi ingen utredning (tex värdeintyg mm) som styrker de faktiska uppgifterna som råder ang. brand. Tolkningen av ”särsilda skäl” vansklig. Vi anser tex att om det är praktiskt taget omöjligt för sökanden att prestera ett värdeintyg så kan vi be Skatteverket göra det. Vi anser inte att så är fallet här.


Ett intyg som vi fått från Skatteverket, om att fastigheten brunnit ner samt vad det nya värdet på tomten är, bedöms alltså inte vara tillräcklig i vårt fall och vi får fortsatt ligga ute med pengar som vi egentligen inte borde betala.


Detta är det första, riktigt, riktigt tråkiga som vi fått pyssla med som nyblivna ladugårdsägare. Förhoppningsvis reder det ut sig så småningom men det är också otroligt energikrävande att behöva tampas med myndigheter på det här sättet.
Continue Reading

Har vi råd? Hur vi gjorde den ekonomiska kalkylen

För några dagar sedan utlovade vi ju ett inlägg om hur vi upprättade den ekonomiska kalkylen. Ingen av oss tycker att siffror är överdrivet intressant men vi är båda väldigt ekonomiska, vilket kom väl till pass när vi gjorde budgeten.

Första steget, innan vi la vårt bud på tomten och ladan, var att först och främst försöka räkna på om det var ekonomiskt hållbart för oss att ha både en lägenhet i stan och ett fritidsboende i större storlek. Vi fick hjälp av banken med att räkna på detta. Så gott som varje bank har en internettjänst där man kan räkna på detta. Det visade sig att vi skulle klara det med god marginal. Vi gjorde även själva en överslagsräkning på driftkostnaden för ladan när den är färdigrenoverad, vilket också var svårt eftersom vi inte kommer att bo permanent i den.

Nästa steg var att upprätta en ekonomisk kalkyl över renoveringskostnaderna för att få ladan beboelig. Detta var en förutsättning för att banken skulle bevilja ett lån. Att i ett tidigt skede försöka summera vilka poster som skulle finnas med i budgeten var overklilgt svår och nu i efterhand har vi kommit på flera saker som vi faktiskt inte budgeterat för. Bland annat någon form av värmepump (jomen serru så att…). Så ta på raggsockor och en extra tröja om ni vill besöka oss under hösten… Vi har dock fått med de allra största och mest väsentliga kostnadsposterna; nytt tak och murstock. Och för att hålla värmen tills vi kan sätta in en värmepump får vi väl kramas mer.

Vi ansökte om lånelöfte hos två olika banker och valde till slut Handelsbanken. Handelsbanken erbjöd även bra ränta på vår byggkredit och har även ett efterlevandeskydd som innebär att om någon av låntagarna skulle gå bort löser de dennes lån så att den andra kan bo kvar i huset. Vi fick jättebra hjälp av vår bankkontakt, Jenny på Handelsbanken i Malmö, under hela processen, vilket varit en stor trygghet för oss banklånsnoviser.

Att ansöka om lånelöfte (så som det gick till för oss steg för steg):

  1. Vi gjorde en ekonomisk kalkyl över våra nuvarande inkomster och utgifter per månad
  2. Vi gjorde en grov kalkyl över driftkostnaden för ladan efter renoveringen
  3. Vi gjorde en budget för att se hur mycket vi behövde låna till renovering
  4. Vi gjorde en utförlig beskrivning samt en skiss över hur det är tänkt att ladan ska se ut efter renoveringen
  5. Ovanstående var grunden för vår ansökan om lånelöfte
  6. Banken gjorde en värdering av värdet efter renoveringen
  7. Vi fick löfte om att låna pengar till köp av tomten med ladan samt till renoveringen
Continue Reading