Hur köksgolvet blev ett golv

Vi har nyligen färdigställt golvet i vårt kök. Det är verkligen en milstolpe för oss och, trots att det just nu bara är en färdig golvyta, ligger det hundratals arbetstimmar bakom det här. Det är kanske det allra mest arbetskrävande vi gjort i hela ladan. Så vi tänkte bjuda på en tillbakablick på vårt arbete med köksgolvet. Det var nämligen ett golv från början. Som vi bara hade tänkt lägga ett lager flytspackel på som slutyta men som vi istället rev ut… Förutom många arbetstimmar har det kostat väldigt många kronor.

Så här såg vårt blivande kök ut när vi köpte ladan. Den här delen var inredd med isolerade och gipsade väggar och med ett golv med golvvärme och terracottafärgade klinkerplattor från sent 1990-tal. Vår första plan var att flytspackla ovanpå dessa plattor och låta flytspacklet blir vår slutyta.

fore02

Så snart vi fått vårt bygglov började vi riva upp den delen av golvet där vi valt att placera murstocken. Här skulle vi gjuta ett kraftigt fundament till murstocken för att minimera risken för sättningar eftersom vi inte visste hur den tidigare gjutna bottenplattan skulle bete sig med en tio meter hög murstock på.

gjutning01

I den utgrävda delen av golvet upptäckte vi att det bara låg ett tunt lager av genomfuktig isolering som skulle antagligen inte isolera det mista. De golvvärmeslangar som var ingjutna i plattan passade dessutom inte för att koppla på på ett modernt värmesystem.

Vi rev oss i håret ett tag kan man säga. Men bestämde oss ändå ganska snabbt för att riva ut hela kalaset till gjutet betonggolv.

bilagolv02När vi hade bilat upp det översta lagret, gjutet och lagt någon gång på 1990-talet fanns ett till lager gjutet betonggolv, det gamla stallgolvet kvar under. Surprise, surprise!

UTPLACERING

Lagom till murarna kom för att mura upp murstocken hade vi fått ut de två gjutna betonglagren. Nu återstod bara en hel del grävning och många skottkärrelass för att få ytan på den nivå som krävdes för att vi skulle kunna fylla på med ny och bra isolering, armering, golvvärme och ett nytt betonglager.

utgravning01

utgravning02

utgravning03

utgravning04Vi grävde dessutom ett dike genom hela köket. Från baksidan till teknikrummet där vi placerade två stora kabelskyddsrör som skulle fungera som kanaler för jordvärmeslangarna som vi nu grävt ner i trädgården och som ska värma upp ladan. Efter grävning la vi på markduk och därefter väntade dragning av avloppsrör och många skottkärrelass grus…

golvet02

golvet0201

Vi fick låna en rotationslaser som var guld värt när vi skulle få gruset så jämt som möjligt. Om ni får för er att göra något liknande – köp (det är förvisso en ganska stor investering), låna eller hyr en rotationslaser. på väggarna satte vi en kant av 70 leka för att bryta köldbryggan och agera stöd åt avlopp och andra installationer.

Därefter la vi ut cellplast som isolering, hundratals meter golvvärmeslang, vattenrör och armeringsnät.

armering01 armering

Dagen för gjutning börjar närma sig. Vi är omåttligt nervösa men längtar oändligt efter att få upp golvnivån på en normal höjd. Och framförallt längtar vi efter att slippa gå på ett armerat golv, vilket vi gjorde i flera veckor i väntan på gjutningen.

Plötsligt händer det! Betongbilen backar in på vår gårdsplan och efter ungefär en timmes arbete har vi en gjuten platta.

golvgjutning02

golvgjutning00 golvgjutning05

 Att ha ett gjutet golv var ännu en milstolpe i den här golvprocessen. Helt plötsligt hade vi en yta som var på ungefärlig nivå med slutresultatet av golvet. Det var en skön yta att gå på och dessutom gick den att hålla ren.

 

midsommar01
Sedan följde flera månader då vi arbetade med en massa annat än just det här golvet. Men så, en tidig vårdag, kom en leverans med två tung lastade pallar Mysingekalksten. Vi var så spralliga över det faktum att vi hade fått golvplattorna levererade att vi var tvungna att provlägga några plattor.
koksgolvet01Det kändes mycket bra och några veckor sedan flytspacklade vi golvet. En liten svettig historia som ni kan läsa mer om här.
flytspackling_koket02När flytspacklet väl torkat var vi minst sagt taggade för golvläggning.
Efter några helgers arbete hade vi ett färdiglagt golv. Här kan ni läsa mer om själva läggningsprocessen.
mysingegolvet04
Det blev ett färdiglagt golv till slut. Dock utan fogar eftersom det är svårt att foga ett kalkstensgolv så detta bestämde vi oss för att ta hjälp med.
golvet04
Efter ytterligare ett par veckor tog vi hjälp av en stengolvläggare som kom och fogade. Och här är resultatet.
färdigfogat02

Nu är vi nästan tillbaka på ruta ett

Nu när golvet är gjutet är vi snart tillbaka på ruta ett, så snart vi fått någon form av golvbeklädnad på golvet vill säga.

För så här såg det ut när vi tog över ladan:

fore02

Det var allt med en hel del magpirr som vi såg betongbilen från Sydsten backa in på tomten.

ramen_gjutning

I hallen ska vi lägga ett stengolv i Komstadsten. Stenen är relativt tjock och gjutningen var därför tvungen att anpassas till golvstenarna och golvnivån här skulle därför vara lägre. Här fick vi bygga en ram av 45×45-reglar för att hålla undan betongen. Man fäster ramen uppifrån för att betongen inte ska kunna trycka ramen uppåt när man gjuter.

golvgjutning01

På vår tomt kunde betongbilen köra i princip ända fram till dörren. Har man inte den möjligheten pumpar man in betongen. Det är dock dyrare att pumpa in än att köra in den med ränna som vi gjorde.golvgjutning03Här är tjejen som manövrerade betongbilen.

golvgjutning02

Gjutningen börjar!golvgjutning04Det är ett riktigt hårt jobb att gjuta golv, tre man slet med vårt golv i ungefär en timme innan det var färdigt. Det måste även gå ganska snabbt eftersom betongen blir tyngre att arbeta med ju längre tiden går.

golvgjutning05Sista momentet är att jämna till betongen för att få en så slät yta som möjligt.

golvgjutning06Rengöring av betongbilen är otroligt viktigt eftersom betongen stelnar snabbt, här har tjejen som körde betongbilen precis rengjort den.

golvgjutning07

Och här är ett färdiggjutet golv! Efter c:a ett dygn kunde vi gå på det igen.
Och så var vi tillbaka ungefär där vi började, med ett gjutet golv med golvvärme. Nu återstår bara att bygga upp resten av kök, badrum och teknikrum.

Vi arbetade visst bort påsken

Det var med nöd och näppe som vi fick i oss ett ägg och påskgodis under påsken. Var sitt ägg till frukost på påskafton och en ansenlig mängd påskgodis på kvällen. Det sistnämnda hade det nog inte ens blivit om det inte varit för Marcus mamma. Inte ens en liten sillstjärt blev det. Och då gillar vi ändå sill.

Vi arbetade istället bort påsken. Och det är vi väldigt nöjda med.

Vi har hunnit en hel massa, som att hämta äppelträd och plantera dem (vi återkommer snart med ett eget inlägg om vår äppelodling), rensat i trädgården, premiärklippt gräsmattan och så har vi oljat in alla våra fönster- och dörrpartier. Om vi tyckte att fönstren var fina innan så är det inget emot vad vi tycker nu.

oljning

Precis som fönstren och dörrarna så är oljan från Danmark och vi hämtade den samtidigt som vi hämtade äppelträden i mitten av förra veckan. Det är den oljan som fönstertillverkaren rekommenderar att man använder och det visade sig vara svårt att hitta någon motsvarighet som gick att få tag på i Sverige.

I alla fall så hade vi direktkontakt med VD:n för Damson Paint, som är de som tillverkar oljan. Damson ligger på Fyn (den mittersta stora ön) och dit var ju en bit att åka. Så VD:n ordnade utan omsvep så att vi fick hämta 20 liter olja hemma hos hans dotter som bor utanför Köpenhamn. Man blir ju så innerligt glad över såna människor, som bara ordnar för att två tokiga svenskar ska få rätt olja till sina fönster.

Hur som helst så är det en linolja med mahognypigment med dubbel sats av fungisid (som hindrar de små svarta fläckarna (svampangrepp) som kan komma på oljat trä) och UV-skydd. Damson tillverkar alla sina linoljor och linoljefärger enligt gamla recept och är en av Danmarks äldsta färgtillverkare.

Och ni ser ju resultatet i bilden ovan – viss skillnad när oljan är på. Vi tyckte faktiskt att fönstren var ganska röda och fina innan också men de har fått ett helt nytt liv och helt ny lyster efter inoljningen. Vi gick säkert och beundrade dem i några timmar under påskledigheten.

Våra fönster – före och efter

Våra fönster och dörrar är alltså på plats. Ja, med undantag för ytterdörren som kommer att monteras på torsdag. Huset har fått ögon – eller fönster som det brukar heta.

Minns ni hur det såg ut innan vi påbörjade renoveringen? Vi har grävt djupt i arkivet för att kunna visa före- och efterbilder 360 grader runt ladan. Vi börjar i öster där solen går upp.

Östra sidan före

oster_fore

 Östra sidan efter

oster_efter

Södra sidan före

soder_fore

Södra sidan efter

soder_efter

Västra sidan före

vaster_fore

Västra sidan efter

vaster_efter

Minus byggställningen så är denna gavel helt fantastisk. Tyvärr så förtar byggställningen lite av upplevelsen av detta stora fönsterparti.

Norra sidan före

norr_fore

Norra sidan efter

norr_efter

Något som är extra roligt med våra fönster är att vi är först i Sverige med att köpa dem enligt fönstermontören som inte kände till att det någon gång tidigare sålts eller monterats i Sverige. Det är otroligt vackra fönster i otroligt bra kvalitet och vackert hantverk, tillverkade i Danmark av Kronevinduer, som vi hoppas att fler får upp ögonen för.

För oss återstår nu arbetet med att sätta foder utvändigt runt fönstren innan vi äntligen kan ta bort byggställningarna utvändigt.

Då börjar det banne mig likna något!

Ek(onomisk) fasad

Under veckan som gick, framförallt under helgen, har vi satt panel på gavelspetsarna. För några veckor sedan satte vi upp asfaltsboarden, så här såg det ut när vi gjorde det. Men den här helgen var det alltså panel på gavlarna som var på tapeten. Okantad ekpanel närmare bestämt.

panel_foreInnan panelen sattes upp.

panelen01

Panelen som vi valt att ha är okantad ek som vi köpt direkt från sågverket i Skättlilljunga. Den okantade eken har fortfarande barken kvar men när den sitter uppe och blir utsatt för väder och vind kommer barken att ramla bort. Vi kommer att låta panelen var obehandlad, vilket gör att den kommer att få en vacker grå nyans inom kort.

gavlarna02

Till hjälp för att sätta upp panelen på gavelspetsarna var Therese pappa, Rolf.

gavlarna03

Mitt på fasaden kommer vi att ha ett stort fönster, därför började vi att sätta panel mot öppningen där fönstret sedan ska sitta.

panelen06Marcus är omåttligt nöjd.

gavelobservatör

Parson Russeln Leon är van vid att följa med husse på arbetet och är helt oberörd.

panelen05Sänksågen, som användes vid kapning av planken, blev hantverkarnas bästa vän.

panel_efter

Färdigt! Det är nästan så att Marcus vill kalla detta för jordens åttonde underverk eftersom han är så nöjd med gavlarna. Men vi kan kalla det Sjöbos senaste underverk istället.

panelen07

panelen08

Att sätta okantad ekpanel är lite pyssligare än att sätta ”vanlig” panel. Dels är plankorna oregelbundna i formen, tunga och breda, vilket kräver passning för att få det riktigt snyggt. Eken är dessutom mycket hårdare än många vanligare träslag och för bästa resultat bör man därför förborra hål innan man skruvar i panelen.
Fördelarna med eken överväger dock dessa pyssliga arbetsmoment – eken är naturligt impregnerad och vi kommer därför inte att behöva behandla den (vi behöver alltså inte lägga pengar på färg, olja etc.) och den åldras vackert. Summa summarum kommer vi att få en naturlig, vacker och så gott som underhållsfri fasad. Dessa okantade ekplankor flirtar dessutom med forna tiders ekonomibyggnader som oftast byggdes av okantat virke.


Och efter en helgs intensivt arbete är gavelvirket på plats, så när som på några lockbrädor som inte hann bli tillsågade innan mörkrets intrång. Nu blir Marcus tvungen att köpa en Festool sänksåg, vilket han är mycket glad över.


Så snart är vi helt klara med dessa flirtande ekgavlar.


När skickarglädjen inte är glädjande

Mot planket som omringar vår tomt finns ett litet arrangemang i form av en uteplats med en pergola och någon form av hyllösning (kanske för att ställa blommor på). Sittandes vid denna lilla skapelse ska man sedan kunna blicka ut över en damm som är gjuten i betong och lyssna till en lika gjuten porlande bäck som slingrar sig några meter bort på tomten. Men varken dammen och den porlande bäcken har porlat speciellt mycket de senaste åren eftersom dammen spruckit och därefter inte blivit omhändertagen. Nu är i alla fall dammen ett minne blott och några skottkärror jord senare kommer även den gjutna bäcken att vara det.

MEN uteplatsen med pergolan har fått stå kvar eftersom vi inte direkt kommer att ha några andra arrangerade uteplatser att tala om förrän nästa sommar.

Eftersom vi har viss allergi mot snickarglädje som inte är från tidigt 1900-tal eller tidigare fick jag för mig att jag skulle skruva ner den. Och det visade sig gå väldigt smidigt.

fore_snickargladje

Alltså, det är ju inte den vackraste av skapelser men den fyller ändå en funktion och från platsen har vi överblick över hela vår gårdsplan.

efterOch efter nedmonteringen av snickarglädjen och ”hyllorna” blev detta en mycket mer behaglig plats som också låter fler personer att sitta här. Det vita plastbordet blev utbytt till ett bord i massiv teak som vi räddade från soptippen i början av sommaren från en man som skulle slänga det för att ”det var otympligt”. Men när det bara ska stå där gör inte otympligheten så mycket.

Och vips så har vi nu en uteplats som är betydligt mer glädjande utan sin snickarglädje.

 

Odlingen – vad hände sen?

Vi har banne mig fått både färskpotatis och morrötter i trädgårdsplandet, precis som vi hoppades på. Och lite annat också. För jorden i Skåne kan man då rakt inte klaga på.

Så här såg det ut i slutet av april, när odlingsplatsen var så gott som klar:

tradgardsland03Efter att vi fått en uppsättning pallkragar till la vi två på varandra.

Så här såg det ut i början av juni när det så smått hade börjat gro i landet:

landet_efterGrönsakerna hade börjat titta upp ur jorden och vi hade kunnat sköra några rädisor men resten höll på sig några veckor till.

Vi fyllde våra odlingslådor med jord direkt från vår tomt och hoppades på det bästa – och det föll väldigt väl ut.

Så här ser det ut just nu:

odlingen01

I denna låda satte vi morrötter och salladslök. Morrötterna ville utan problem se dagens ljus men salladslöken lyser fortfarande med sin frånvaro. Det blir defenitivt ingen salladslök i trädgårdslandet nästa år, som nubörjarodlare tär det ju lite på självförtroendet när de inte ens tittar upp ur jorden. Vi har även satt örter som vi hämtat från Marcus mammas trädgård, dessa har tagit sig jättebra men ska flyttas till en annan odlingslåda som enbart ska rymma kryddväxter.

odling02Sallad gick också utmärkt att odla. Jag har för mig att detta är isbergssallad. Den har dessutom kommit igen på ställen där jag plockade sallad i början av sommaren – och sånt är ju ytterst tacksamt. I den tomma halvan odlade vi ruccola. Det gick sådär, den blev väldigt stark i smaken och stod sig inte så pass länge att vi lyckades använda den. Slutsats: no more ruccola.

ODLING03Morrötter alltså, det gick utmärkt att odla. Vi satte bara morrötter i en hel låda och efter en del gallring har de vuxit sig både stora och goda. Vi plockar den som mellanmål när vi går runt och påtar.

ODLING04Men sockerärtorna kan nog ändå ha varit de mest positivt överraskande. Plantorna har vuxit sig ordentligt stora, lite så stora att de till och med tynger ner klätterställningen som alltså borde ha varit av lite grövre kaliber (lärdom till nästa år). De har dessutom gett skörd under flera veckor och som grädden på moset är de förbaskat goda.ODLING05

 Lite FÖR goda. Så goda att det liksom inte går att låta bli att äta upp dem när de bara hänger där.

ODLING06Och tomaterna ska vi inte tala om! De var tjugocentimetersplantor när Marcus kom hem med dem från en plantmarknad i Sjöbo och i ärlighetens namn var jag ganska skeptisk när han inkrätade i rädiselandet och petade ner dessa tu i ena änden. Nu är de en dryg meter höga och dignar av tomater. Eftersom vi båda är av en ganska otålig sort (jag och Marcus alltså, inte tomaterna) funderar vi på att göra inlagda gröna tomater. Det finns nämpligen plenty.

ODLING07

Från ovan nämnda plantmarknad kom Marcus även hem med en lite ynklig rabarber. När den stackars lilla rabarbern petades ner i jorden hade jag inget som helst hopp om att kunna skörda rabarber denna sommar. Även om skörden inte har blivit av någon överdriven kvantitet så har vi ändå kunnat smaka på våra egna rabarber i både kak- och krämform.

Och inte minst så har vi potatis som vid detta tillfälle inte var överdrivet fotogenisk – men den blev väldigt god och vi har faktiskt bara ett par stånd kvar i landet. Till nästa sommar ska potatislandet utökas flera gånger om.

Uppåt väggarna

Vi har påbörjat arbetet med de nya och isolerade gavlarna på ladan. Från början var den övre delen av gavlarna i rödmålad plåt och helt oisolerad.

gavlarna_fore

Steg 1 var att riva ner plåten. Plåten var spikad, flera av spikarna gick lätt att dra ut med hammare eller kofot, de som inte gick att dra ut för hand sågade vi av huvudena på med hjälp av en vinkelslip. Den lilla utstickande delen av spiken som blev kvar slog vi bara in i bjälkarna igen.

Vilka verktyg behövdes för rivningen?

  • Ordentliga handskar (för att inte skära sig på plåten)
  • Kofot/bräckjärn
  • Vinkelslip
  • Hammare – både för att dra ut hela spikar och spika in spikarna som vi fick såga av huvudena på

under_gavlarna

Efter rivningen av gavlarna – nästan så att det är synd att resa nya gavlar.

Det blev ju väldigt luftigt och fint när vi fick bort plåten – nästan så att vi inte ville bygga igen det igen. Det blir otroligt vackert ljusinsläpp. Mot denna gavel kommer vårt sovrum att vara och vi kommer att ha en fransk balkong på gaveln för att få in ljus och för att kunna njuta av den vackra utsikten som vi har över Fyledalen.

efter01_gaveln

Steg 2 var att skära till och skruva fast asfaltsboarden.

Vilka verktyg behövdes för att få upp asfaltsboarden?

  • Skruvdragare (alt. hammare om man spikar upp den)
  • Skruv
  • Vass kniv, t.ex. en mattkniv
  • Raka (för att skära helt raka linjer)
  • Tumstock eller måttband

efter02_gavlarna

Asfaltsboarden är tillskuren för att passa in att skruvas på reglarna som fanns på respektive gavel. Över skarverna, på reglarna, som blir mellan skivorna har vi sedan satt en läkt för att få ett avstånd mellan asfaltsboarden och den yttre fasaden. På några ställen blev det någon millimeters mellanrum i skarvarna, vilka vi har tejpat med en tätande metalltape.

Fakta asfaltsboard

Asfaltsboard är ett gammalt material som används som underlag på t.ex. fasader som vår. Boarden består av en träfiberskiva som är impregnerad med asfalt. Boarden är så mjuk att den går att skära med kniv, vilket gör den väldigt lättarbetad. Att den är impregnerad med asfalt på ena sidan gör den även vindtät och vattenavvisande, dessutom har den isolerande effekt. Ett stort plus med skivan är dessutom att möss och råttor inte är så förtjusta i den eftersom asfalten fastnar på deras tänder, vilket håller dem borta från väggarna. Materialet lämpar sig även om man vill undvika plast och använda naturliga material.

Vilken kick! Nu har vi vält väggar!

Tidigt i morse, innan vi ens hade hunnit svälja morgonkaffet kom vår granne, Tore, åkandes till oss med sin hjullastare.

De sågade betongväggarna skulle puttas ner och när något sådant spännande ska ske får morgonkaffet faktiskt ursäkta.

vaggfallning_foreVäggen innan fällningen av det uppsågade hålet.

VAGGFALLNING01Tore körde in hela hjullastaren in i ladan.

VAGGFALLNING02Innan Tore kunde putta ut det stora betongblocket lossade Marcus kilarna som betongskivan satt fast med för att inte fall in- eller utåt.

VAGGFALLNING03Det första och största betongblocket puttade Tore ut helt utan problem.

VAGGFALLNING05Det största betongblocket som skulle fällas var i en yttervägg, vilket gjorde det lämpligt att bara putta ut det med hjullastaren. Det blev lite knepigare med blocken i innerväggen eftersom det är en omöjlighet att plocka bort betongresterna med en maskin i det fall de skulle ha puttats in i det andra rummet. Här fäste vi istället en lina med expanderbult i varje block och drog ut blocken, vilket gick jättebra.

VAGGFALLNING06Så här såg det ut efter att Tore fällt det första blocket.

VAGGFALLNING08Och här är alla våra tre nya dörröppningar i en och samma bild.

VAGGFALLNING07Vi bestämde oss även ganska snabbt för att låta bli att putsa dörrhållen (vilket vi tänkt göra först) utan istället att låta genomskärningen och stenarna som finns i väggarna att synas.

VAGGFALLNING09Det här är vad jag kallar en lagom stor dörröppning.

VAGGFALLNING10Så här glada kan man vara när man fått nya dörröppningar.

VAGGFALLNING_EFTER02

Inte nog med att den västra fasaden blir helt annorlunda, det blev även ett helt annat ljus inne i ladan och den västra väggen som tidigare bara kändes tråkig fick ett helt nytt liv

Alltså, det var en sån galen endorfinkick att få ner väggarna att vi gick och njöt och småfnissade över våra nya dörröppningar i flera timmar.

Vad hände egentligen med djungeln från bilen?

För några helger sedan live-bloggade vi om det här då vi var på väg till ladan med ett minst sagt grönt lass – mer liknande en djungel.

Vad hände egentligen med djungellasset?

Jo, det fick omgående ta plats i vår utarmade rabatt som löper i en vinkel längs med hela uppfarten från vägen till ladan..  Rensingen av rabatten är även en historia för sig då den visade sig gapa väldigt tom på flera ställen efter det att allt gräs och ogräs rensats bort.

Här kommer en liten före- och efterkavalkad:

         uppfarten_före

Efter rensning av denna rabatt som var övervuxen med gräs dök ett par pionstjälkar upp och även något som påminner om lammöron. Men fortfarande väldigt tom.

uppfarten_efter

pion

In flyttade en annan pionstjälk som flyttades från en plats lite längre bort i rabatten samt några små buskar och blommor från Marcus mammas trädgård.

hörnet_före

Hörnet på rabatten rensades från gräs och ogräs, kvar blev en stor tuva med timochtej.

hörnet_efter

Tillsammans med timochtejen fick två marktäckare flytta in – en murgröna och en kärleksört.

långa_före_01

Pionen som står och skäms lite i mitten av rabatten fick flytta och göra vår andra pion sällskap. Nu, några veckor senare blommar de och det visade sig att det är två olika sorter. Det blev väldigt effektfullt och jättefina tillsammans. Här fanns sedan tidigare tulpaner (även om tulpansäsongen nu är över) samt ett fåtal smultronplantor som vi satt tidigare.

långa_efter_01

smultron

Pionen flyttades, fler smultronplantor grävdes ner, tanken är att smultronen ska få ta över rabatten. En blomma från Marcus mammas trädgård grävdes också ner. Den kommer (när den visar på lite överelednadsinstinkt) att få vackra gula blommor.

långa_före_02

Här huserar sedan tidigare en troll-/ormhassel, en stor väldoftande jasminbuske, stora sjok av gula blommor som växer som ogräs överallt på tomten samt några buskar och blommor av okänd sort.

långa_efter_02

Hit flyttade en daggkåpa som vi hoppas ska sprida sig ordentligt, gul solhatt, ännu fler smultronplantor, en palettverbena (som inte finns med i denna bild då vi satte den senare).

långa_efter_0102

Vi grävde bort en del av ovan nämnda ogräsväxande gula blommor med ambitionen att få in ett litet blått hav i mitten av rabatten. Här huserar numera en lavendel, en verbena och även två salvior som sattes efter att bilden togs.

Och hur har det gått med växternas överlevnad?

Flera växter har tagit sig riktigt bra, bland annat en jättefin verbena och även smultronplantor. Däremto ser de flesta växter ut att leva en ganska tynande tillvaro just nu. Trots allt har de ju blivit uppgrävda med rötterna som var ordentlig rotade i Ljunghusen men med lite vattning, ompyssling och vänliga ord hoppas vi på att de lyckas acklimatisera sig på landet.

För övrigt kan vi verkligen rekommendera att dela växter med någon som har en frodande trädgård –  om vi skulle ha köpt alla dessa växter på en handelsträdgård eller plantskola hade det gått på tusentals kronor – nu kostade det en bilfärd.

Konsekvensen? En halv myrstack i bilen följde med på köpet.

Före och efter: Trädgårdsland

Tidigt i våras började vi med att anlägga vårt trädgårdsland. Vi har skrivit om arbetet tidigare, i slutet av april såg det ut så här – då var pallkragarna redo för odling. Innan vi påbörjade arbetet såg det ut så här:

fore_fore_landet

23 mars: En stor hög av trädgårds- och byggavfall som vår granne Tore hjälpte oss att flytta på med sin hjullastare.

 

landet_fore

14 april: När högen väl var borta började vi anläggningen av trädgårdslandet med hjälp av pallkragar.

landet_efter

9 juni: Nu, ett par månader senare är trädgården prunkande grön och potatisen går snart att skörda, rädisorna har redan provsmakats (trots att de inte var tillräckligt vuxna) och ärtorna börjar så smått att klättra upp för ”klätterställningen” vi byggt i den bortre odlingslådan.

liteblommor

Under pilen vid trädgårdslandet har vi ställt ut ett par stolar och bord och det är här vi sätter oss ner, plockar blommor och sätter i en vas, pustar ut, äter lunch, äter middag och njuter av den helt otrolig utsikten, över det vackra landskapet, som vi har härifrån.