Älskade tofflor!

Inlägget är ett samarbete med Docksta Sko

I flera år gick jag (Therése) och sneglade på ett par klassiska slippers med korksula och i det vackra linnetyget Rutig strandråg i svart/natur från Växbo Lin. Förra sommaren köpte jag dem och jag har älskat och nött dem dag ut och dag in sedan dess. Jag köper väldigt sällan helt nya saker till mig själv och när det väl händer är det oftast något noga avvägt som jag tittat på länge och som jag verkligen vill ha.

Tofflorna från Docksta är så enkla att bara slinka i och ur. När man ska hämta ved, när man ska ut med hunden, när man ska hämta posten. Eller på jobbet. De funkar till allt och har, till skillnad från många andra tofflor, en fotriktig sula och tillverkas i hållbara och genuina material. De tillverkas i skofabriken i lilla Docksta och under 1950-talet föds de klassiska modellerna av slipper Gunilla (för damer) och Patrik (för herrar). Dessa modeller som är ikoniska för Docksta Skor idag. Hantverket och stegen i tillverkningen ser likadana ut idag som 1923 – allt sker fortfarande för hand i fyra olika steg:

1) Stansning: Här skär man ut de olika bitarna med stansknivar. Såväl skinnet som sulorna.

2) Nåtling: Nåtling är det moment där de olika bitarna från stansningen sys ihop.

3) Pinning: Här sätter man nåtlingen på läst, även kallat sträckning.

4) Bottning: I detta moment sätts sulan på plats, och man fräser sulkanten. Ytterligare finish och avsyning sker även i detta steg.

docksta04-nbvoel

Under 1950-talet föds de klassiska modellerna av slippers Patrik (för herrar), Gunilla (för damer) och för de allra minsta finns Karl-Astrid.

Allt läder som används i tofflorna kommer från Tärnsjö läder och är naturgarvat med vegetabiliska ämnen från växtriket som tillåter såväl fötter, lungor och naturen att andas.

docksta03-nbvoel

Jag blev så glad när jag såg att Gunilla-toffeln nu finns i fler färger i det vackra mönstret Rutig Strandråg. Förutom de svarta som jag har sedan tidigare har finns nu även blå/natur och röd/natur. Båda är otroligt vackra färgställningar och jag uppskattar verkligen att även materialet till skons överdel vävs på ett hantverksmässigt sätt och i Sverige. Det både syns och känns att det är bra material och ett skickligt hantverk!

docksta01-nbvoel

Tofflorna med motivet ”Fläder” från Jobs handtryck är en annan favorit. Alla slippers med ovansida av tyg har levande mönster som ger varje sko ett unikt utseende.

docksta02-nbvoel

Efter min mormor ärvde jag ett par senapsgula slippers (i ärlighetens namn räddade jag dem nog från att bli kastade i samband med att hon gick bort). De är säkert från 1960-talet och håller ännu. Jag älskar verkligen att samma tofflor fortfarande tillverkas i Sverige i såväl hållbara material som design. Den dag när mina barnbarn traskar omkring i mina gamla Gunilla kommer jag att vara stolt! Älskade tofflor!

Nytt från Lilldal 2:10 i arbetsklädsgarderoben

Inlägget är ett samarbete med Lilldal 2:10

Vi sliter en hel del på våra arbetskläder och på samma sätt som många hoppar i mysbrallor direkt när de kliver innanför hemmets tröskel så hoppar vi i arbetskläder. Det är liksom våra myskläder.

Efter fem års byggande och renovering har vi slitit ut både ett och två par, både byxor och skjortor. Vid det här laget har vi lärt oss att kvalitet är avgörande och det är också arbetskläder av bra kvalitet som blir billigast i längden.

Från Lilldal 2:10 som jag (Therése) är väldigt förtjust i har jag ett par nya arbetsbyxor. Det är deras tighta modell av arbetsbyxor för kvinnor, Astrania, i stretchig bomull. Arbetsblusen är också ny och i en skön kimonoimspirerad modell med omlottknäppning och två rymliga fickor fram. Älskar färgen på den!

lilldal210-00

Alla Lilldals byxor har smarta fickor för verktyg och annat skrufs som man behöver ha i fickorna när man arbetar i trädgården. Jag går nästan alltid med en sekatör i sidofickan på benet. Det finns även plats för knäskydd i byxorna men jag föredrar dem utan.

lilldal210-01

Arbetsblusen är i linnetyg och riktigt luftig och skön och trekvartsärmarna gör att den funkar fint både i sol och i växthusvärmen. Den passar även att bära som en kofta med ett linne under. 

lilldal210-03

Det växer snabbt med mognar långsamt i vår odlingstunnel just nu. Vi har kilovis med gröna tomater och små, än så länge späda, gurkor som bara väntar på värme.

lilldal201-02

Hej, hej från vår gurk- och tomatdjungel!

Jord till vår doftträdgård

Inlägget är ett samarbete med Granngården

Lagom till helgen fick vi leverans av en hel pall med jord från Granngården. Jorden ska främst användas för anläggning av blomsterrabatter i vår doftträdgård. Att välja rätt jord till rätt ändamål är en djungel men i sin jordguide ger Granngården hjälp på traven för att du som kund ska hitta rätt jord. Planteringsjord är exempelvis lämpligt i vårt fall eftersom den passar till perenner, träd och buskar utomhus. I vår doftträdgård ska det – precis som det låter – växa sådant som doftar.

Under helgen som gick påbörjade vi arbetet med doftträdgårdens struktur. Markarbetet gjorde vi redan förra året men eftersom vi inte hann färdigställa arbetet då har ytan varit täckt av markduk så länge.

jord_dofttradgard01

Vår blivande doftträdgård är ytan mellan humleträdgården och det stora fönsterpartiet.

I helgen byggde vi ramar i ek som vi ska plantera i. Dessa ramar sätter strukturen för hela doffträdgården.

jord_dofttradgard00

De fyra odlingsramarna fylls med jord inför plantering nästa helg.

I gångarna mellan ekramarna ligger markduken kvar. Här ska vi snart lägga ut grus och markduken kommer då att hindra allsköns ogräs från att tränga upp genom gruset. I botten av ekramarna har vi lagt papp eftersom vi vill hindra ogräs från att tränga upp här men på längre sikt även låta växterna som ska planteras här att nyttja jorden som redan finns i marken. Pappen hjälper då till att hämma (och förhoppningsvis också hindra) en del av ogräset.

jord_dofttradgarden02

I det här projektet var det otroligt smidig för oss att använda jord på påse.

jord_dofttradgarden03

Vi arbetade långt in på småtimmarna efter att barnen lagt sig och den här kvällen var ljuvlig.

jord_dofttradgarden04

Det var perfekt för oss att beställa hem en hel pall med jord i säckar eftersom säckar var lättast att hantera för detta ändamål. Att tippa ett lass jord här hade inte varit aktuellt eftersom vi har en nylagd, grusad gårdsplan som vi inte vill besudla med jord. Säckarna är dessutom lätta att flytta på och innebar ett härligt styrkepass i samband med helgens trädgårdsbestyr.

Nu är våra fyra ekramar fyllda med jord och till helgen ska vi köpa femtioelva lavendelplantor som ska planteras i lådorna.

Ekebergsmarmor – från brott till badrum

Detta inlägg är ett samarbete med Borghamnssten

Vi får många frågor om Ekebergsmarmorn som vi har i vårt badrum och som vi ska ha i vårt kök. Just nu väntar vi på bänkskivan, sedan har vi fått leveransen av all Ekebergsmarmor som vi ska ha i ladan. Om vi inte kommer på något ytterligare projekt vill säga…

Ekebergsmarmorn finns i flera olika nyanser, från den sofistikerade Ekeberg ljus – en ljus sten med sofistikerade skiftningar till Ekeberg natur – en karaktärsfull sten med mycket ådringar och färgskiftningar. Däremellan finns också Ekeberg mörk, vilket är en intensivare sten med mörkare skiftningar och Ekeberg blå, som är en vackert grå-blå sten med ljusa ådringar.

bla natur mork ljus
 Ekeberg blå  Ekeberg natur  Ekeberg mörk  Ekeberg ljus

ekebergsbrottet

Ekebergsmarmorn bryts i ett litet stenbrott utanför Glanshammar i Närke och har fått sitt namn efter gården Ekeberg där stenbrottet ligger. Här har Ekebergsmarmorn brutits i 100 år men själva stenen är äldre än så, hela 2 miljarder år och därmed en av de äldsta stensorterna som finns. Till skillnad från andra marmorsorter är Ekebergsmarmorn dolomitisk, vilket innebär att den har bättre tekniska egenskaper och är mer motståndskraftig mot yttre påverkan. Brytningen i brottet startade med material till Dramaten i Stockholm men stenen finns på fler kända byggnader, exempelvis Uppenbarelsekapellet på Skogskyrkogården och på Universitetsbiblioteket i Oslo. Stenbrottet arrenderas av Borghamnssten som styr hela processen från blockbrytning i stenbrottet till färdig produkt efter kunden önskemål. Det var denna flexibilitet som gjorde det möjligt för oss att måttbeställa alla skivor av Ekebergsmarmor som sitter på väggarna i vårt badrum.

Processen från stenblock till färdig produkt kräver många moment och en varsam och hantverksskicklig hand.

ekebergsmarmor_badrum

ekebergsmarmor_badrum02

ekebergsmarmor_badrum03

badrum_ekebergsmamor_04
Marmorskivorna som sitter på golv och väggar i vårt badrum är upp till 1500 mm långa. Vid leverans var alla skivor numrerade efter våra ritningar för att göra (den svåra monteringen) så enkel som möjligt.

koket_marmor02Även i köket har vi Ekebergsmarmor. Än så länge är stänskyddet på väggen ovanför diskbänken monterat och nu väntar vi med spänning på bänkskivan.

Eftersom vi bygger ett rustikt kök med en stomme av relativt kraftig dimension har vi specialbeställt en tjockare bänkskiva på hela 40 mm (mer normalt för en marmorskiva är 20 mm). Den stadiga ekstommen kommer att gifta sig mycket bättre med en tjockare skiva.

Ekebergsmarmorn är en hård sten och otroligt tålig. Till skillnad från exempelvis kalkstenen är Ekebergsmarmorn otroligt tålig mot salter. Kalkstenen å andra sidan är extremt känslig mot salt, vilket kan fräta på dess yta. Denna egenskap är såklart ett stort plus eftersom vi ska ha den som bänkskiva i köket, där vi både kommer att salta, peppra och krydda tillvaron på alla möjliga sätt. Om man vill ha en beständig yta på en bänkskiva i marmor kan man impregnera den, vilket ger en något mörkare och ett visst skydd mot fläckar. Hur vi ska göra har vi inte bestämt ännu.

Nu väntar vi alltså med spänning på bänkskivan till köket, vilket innebär ett enormt kliv framåt för oss. Då kan nämligen både diskho, diskmaskin och spishäll monteras. Just nu är vi lite som barn i väntan på tomten på julafton…

Sandkalkade väggar i ladan allrum

Detta inlägg är ett samarbete med Målarkalk

Ni som har följt vårt projekt med ladan har säkert förstått att vi gillar kalk i olika former, puts, färg och bruk. Kalk är ett av noga utvalda material som vi låtit dominera i ladan. Helt enkelt för att det både är ett hållbart naturmaterial och, inte minst, vackert.

Under vår julledighet passade vi på att genomföra en del av ett större projekt. Nämligen att måla väggarna i vårt blivande allrum med sandkalk från Målarkalk. Vi har skrivit lite om det tidigare då vi målade den första väggen. Vi har sedan tidigare behandlat den murade väggen på vår arbetsbod med sandkalk och hade helt sonika en liten skvätt kvar som vi testade på en av väggarna i allrummet för att se om det blev som vi tänkt oss på de gamla och grovt putsade väggarna. Precis som väntat blev resultatet naggande bra och nu har vi alltså fortsatt arbetet med att sandkalka övriga väggar.

Väggarna i ladan är den ursprungliga kalkgjutningen från 1920-talet som är kalkbruk armerat med stenbumlingar från kringliggande åkrar och gjuten i tre etapper. En tidig typ av nutida betongväggar kan man säga. Både in- och utsida är putsad med kalkbruk och på vissa ställen på insidan så har tidens tand gjort så att putsen har släppt. Steg ett för oss var att putsa de partier där det gamla bruket släppt eller var lös, för att få en någorlunda likformig vägg. Vi vill i detta rummet att det ska synas att det är en gammal lada så strävan har inte varit att få väggen och putsen helt slät och perfekt. Vi ville heller inte putsa om hela väggen eftersom den befintliga putsen inte är dålig överallt. Vi bevarar helt enkelt det som går att bevara.

vaggar_allrum01

Här innanför det lilla fönstret har det varit hönshus. Den lilla öppningen som går att skönja i nedre vänstra hörnet har varit in- och utgången för de små pullorna. Här var partier av väggen målad med plastfärg som vi skrapade bort innan vi lagade med kalkbruk och putsade väggen.

vaggar_allrum02

vaggar_allrum07

Innan man går på med kalksand ska väggen förvattnas. Detta görs lämpligast med kalkvatten, vilket kort och gott är kalk blandat med vatten. Det går att använda vanligt vatten också men kalkvattnet ger sandkalken bättre vidhäftning och förstärker porös kalkputs. Väggen ska alltså vara blöt innan färgen appliceras.

verktyg_sandkalkningKalkvattnet appliceras med fördel med en tryckspruta men en hederlig kalkborste går också utmärkt men tar lite längre tid. Sandkalken kan sedan jämnas till med ett putsbrätte.

vaggar_allrum05På mindre ytor, som här, precis intill ett av våra stora fönsterpartier, är det till och med en fördel att använda en kalkborste för att applicera kalkvattnet då appliceringen blir mer precis. 

vaggar_allrum03

Här är nedre delen av väggen målad med sandkalk. Färgen arbetas ut med kalborsten så jämnt som möjligt.

vaggar_allrum06

Till strykningen av sandkalk används en kalkborste men på små ytor, som här, intill fönstret där vi vill skydda fönsterkarmen och -listerna har vi maskerat med tejp och använt oss av en mindre pensel som man kommer åt bättre med i hörn och mot takstolarna.

Jämfört med cementbruk är kalkbruket lindrigt mot huden. Om, eller rättare sagt – när, Jarl stoppar ner handen i hinken behöver vi inte vara speciellt oroliga. Han har till och med provsmakat. Dock bara en gång.

vaggar_allrum04

Här ser ni tydligt skillnaden som är mellan ett parti som är målat med sandkalk och ett som är ladans originalvägg. Till skillnad från plastfärg ser man inte helt hur sandkalk täcker innan den har torkat.

vaggar_allrum08

Hitintills är hälften av alla väggar i allrummet färdiga. Resterande kommer att få vänta ett tag till på att få sandkalk eftersom vi har staplat en massa bråte (egentligen en massa bra-att-ha-saker i otaliga flyttlådor) mot dessa väggar.

Rekommendationen är att sandkalken stryks på minst två gånger och däremellan och efter ska den vattnas för att kunna torka långsamt och härda ordentligt och så gjorde vi också. Bortser man från underarbetet med att skrapa som tagit en del tid så är själva arbetet med att förvattna och stryka på sandkalken är inga speciellt tidskrävande moment. Det är ett effektivt sätt för att kunna behålla så mycket som möjligt av de befintliga väggarna men samtidigt få dem ännu mer hållbara och fräscha.

För de som har murade väggar kan sandkalk vara den bäst dolda superkuren som finns. Det blir ett vackert resultat och en starkare vägg på kort tid till en begränsad arbetsinsats och  till ett bra pris. Svaret fanns där hela tiden, kalket är den heliga graalen.

Ekologiska arbetskläder för kvinnor

Detta inlägg är ett samarbete med Lilldal 2:10

Sedan vi började bygga och renovera för fyra år sedan har jag finkammat nätet i jakten på snygga och funktionella arbetskläder för kvinnor men utan resultat. Men för ett tag sedan hittade jag nystartade Lilldal 2:10 som tillverkar skräddade arbetskläder i naturliga material för kvinnor. I samarbete med dem har jag fått möjlighet att använda och visa er ett par plagg ur deras första kollektion av hållbara och ekologiska kläder.

Jag är så glad och tacksam över att någon äntligen börjat tillverka arbetskläder för kvinnor med både form, funktion, hållbara och ekologiska material och estetik i åtanke. Dessa kläder är så bekväma att jag helst inte vill ta dom av mig och tidigare har jag upplevt det som befriande när kvällen kommer och jag får hänga de tunga arbetsbyxorna på kroken. Visst får man ha dessa arbetskläder på jobbet också?

lilldal210-06

Daisy arbetsbyxa i ekologisk bomull och hampa (extra roligt eftersom vi isolerat med hampa – ett mycket mångfacetterat material) och Peony arbetsskjorta i ekologisk bomull och naturligt färgad indigo. Kollektionen tillverkas i Europa, i begränsad upplaga och alla plagg är numrerade på etiketten.

lilldal210-02

Byxorna är i så pass tjock kvalitet att de värmde trots att det var några minusgrader i luften.

lilldal210-03

Jag är speciellt förtjust i att det är knäppning på skjortan. Idag var inte värmen något större problem (snarare bristen på den) men på våren och sommaren vill jag ha flexibla kläder som går att knäppa upp när man arbetat sig varm.

lilladal210-4

Byxorna är förstärkta med vaxad ekologisk bomull fram och även nertill på insidan där arbetsbyxor utsätts för mest slitage.

lilldal210-05

Verktygsfickan på högra benet är den fickan jag brukar använda mest på mina arbetsbyxor. När det är trädgårdssäsong har jag alltid en sekatör där. Trots att byxan känns väldigt skräddad så är den rymlig, framförallt framtill, vilket är bra eftersom det ger rörlighet och fickorna fram rymmer en massa bra att ha-saker utan att det känns knöligt. På insidan av vänstra framfickan finns dessutom en ficka speciellt avsedd för mobiltelefonen.

 Jag ser verkligen fram emot att följa Lilldal 2:10s kommande kollektioner och håller tummarna för att det kommer en arbetsjacka i slitstark bomull eller lin.