Humleträdgården växer

Vi påbörjade arbetet med vår humleträdgård för ett par veckor sedan. Under förra veckan åkte vi på semester till Theréses hemtrakter kring Örebro och för att hälsa på Marcus släktingar i Värmland. En välbehövlig paus i renoveringen. Vi lyckades även klämma in besök på ett par vackra och inspirerande platser som vi tänkte tipsa om i ett annat inlägg.

De senaste dagarna har vi arbetat tidiga morgnar och sena kvällar med att färdigställa humleträdgården. Det har i princip varit omöjligt att arbeta på dagtid eftersom det har varit för varmt.

Men nu, efter ett par svala kvällar börjar det likna något.

humletradgarden05 humletradgarden06 humletradgarden09 humletradgarden08 humletradgarden07 humletradgarden10Precis som på ladans fasad har vi satt bärdor i okantad ek längs sidorna. I humleträdgården kommer de att fungera vindskyddande och även som klätterställning för humlen.

Nu återstår lite markarbete för att plana ut marken och ett rejält lass grus för att täcka hela platsen samt plantering av humle vid varje stör. Vi funderar fortfarande på om vi ska flytta humleplantor som redan finns på tomten (humlen växer nämligen som ogräs på vår tomt) eller om vi ska köpa nya plantor så att vi vet vilken sorts humle vi får. Men vi har i alla fall kommit en bra bit på vägen mot en lummig humleträdgård.

Vilka är vi egentligen?

vi

Vi tänkte att ni, både tidigare och nya läsare, skulle få lära känna oss lite bättre. VIlka är vi egentligen som håller på att bygga om ladan?

Vi är Therése Malmqvist och Marcus Hultberg. 29 respektive 38 år och resultatet av en nätdejtingsite. Vi träffades sommaren 2012, vid den tidpunkten bodde Therése i Örebro men efter att ha försälskat sig i både Marcus och Skåne flyttade vi ihop i Marcus lägenhet i centrala Malmö ganska snart. Och ganska snart efter att vi flyttat ihop insåg vi att vi hade en gemensam dröm om ett sommarställe på landet och så köpte vi till slut ladan. Efter bara några månader som ladugårdsägare annonserade vår dotter, med nio månaders varsel, sin akomst. Oplanerat och mitt i  renoveringen. I november föddes hon, precis när vårt vasstak var färdiglagt. Nu består vår familj av oss två, vår gemensamma dotter Edda och Marcus barn Ofelia, Oden och Idun. Och så har vi en litet energiknippe till hund, Jack Russeln Alice, som vaktar gården.

Att renovera och restaurera har blivit vårt stora intresse. Det ligger inte heller långt ifrån vad vi var intresserade av innan vi köpte ladan. Vi har båda alltid varit intresserade av arkitektur och design och Marcus är även arkitekt till yrket. Men intresset har vuxit ännu mer nu när vi har vårt eget ställe att ta hand om och prägla. Marcus är som sagt arkitekt till yrket och ställs, i sitt yrkesliv, inför många av de utmaningarna som vi nu ställs inför, vilket är till stor hjälp. Therése är marknadsförare och börjar snart en helt ny tjänst på ett företag som tillverkar stoppade möbler.

Ingen av oss har tidigare erfarenhet av att renovera. Fram till dess att vi köpte ladan har vi båda bott i hyresrätt under hela våra vuxna liv och inte ens tapetserat en vägg. Therése har alltid haft drömmen om att renovera och restaurera ett gammalt hus medan Marcus mer varit inne på att bygga nytt innan vi träffades. Theréses pappa har renoverat flera hus, så troligtvis finns ett vurm för gamla hus i blodet. Trots att vi inte hade känt varandra speciellt länge och inte hade någon egen erfarenhet av att bygga och renovera kändes det helt rätt för oss att ta oss an ladan, trots att flera i vår omgivning var skeptiska till idéen till en början. Vi hade ju inte känt varann speciellt länge, vi hade ingen erfarenhet och vi hade inget gemensamt sparande till boende.

Men det har ju gått utmärkt ändå. Vi är båda envisa. Eller, rättare sagt, har en massa jädrar anamma. Vi arbetar målmedvetet, läser på mycket, frågar dem som kan. Gör och gör rätt direkt. Gör om och gör rätt ibland. Mycket handlar till syvende och sist om att våga ta steget. Att våga bestämma sig för allt ifrån det som känns rätt i magen till att mura upp innerväggar utan att ha hållit i en murslev tidigare.

Vi vågade och nu håller vi på att bygga upp vårt hem. Vår lada.

Vi är så himla nyfikna på er också! Vilka är ni som läser bloggen? Har ni läst bloggen länge och håller ni på med något eget renoveringsprojekt? Skriv gärna och berätta lite om er i kommentarsfältet.

En byggnadsvårdsutflykt till Gislöv

Under en av de varma dagarna förra veckan behövde vi en renoveringspaus och åkte en sväng mot Österlen och Gislöv som är en helt fantastisk liten by. Vi var i Gislöv under midsommar förra året och bodde på Karnelund som vi varmt kan rekommendera om ni letar vackert boende och god mat på Österlen. Vid besöket förra året upptäckte vi Tranes Handelskompani som såklart var stängt under midsomamrhelgen men som krävde ett återbesök den här sommaren.

tranes01 Tranes Handelskompani är en byggnadsvårdsbutik vars sortiment karaktäriseras av kvalitetstänk och långsiktigt. Utöver ett brett sortiment av färg, olja, tjära och kalk och likaså de verktyg man behöver såsom penslar och murslevar har de även en livsstilsdel där man kan köpa arbetskläder, inredningsdetaljer och vackra textilier från Klässbols och Växbo Lin. Jag förälskade mig totalt i ett par tofflor från Växbo Lin och hoppas att Marcus kommer ihåg det lagom till jul.

tranes06 tranes02 tranes03 tranes05Vi tittade även in i den lilla trädgårdsbutiken Gislövs Trädgårdar som har fantastiska trädgårdsprodukter i bland annat mässing som skapar riktigt ha-begär.

gislovs_tradg01gislovs_tradg02När vi lägger det grova renoveringsarbetet bakom oss och börjar med det fina arbetet åker vi tillbaka. Med oss hem den här gången följde bara en falska tvål med doft av gurkmynta, ska man tvätta bort byggdamm ska man banns mig göra det med stil.

tranes07

Vår humleträdgård

Redan innan vi köpte ladan var Marcus besatt av att ha en humleträdgård eftersom han tycker att det är så vackert med humle. Humleodlingar och humleträdgårdar har dessutom en rolig historisk anknytning. I sitt arbete har Marcus många gånger till och med ritat hela humleträdgårdar till sina kunder och hur vackert det än skulle kunna bli har ingen humleträdgård byggts i något projekt ännu. Förrän nu – i vårt eget projekt.

Fram till 1860-talet var det  lagstadgat att alla bönder var tvungna att odla humle. Ölkonsumtionen i landet var stor och ekonomin krävde därför att Sverige var självförsörjande på humle. Kan ske blir till och med vi självförsörjande på humle och kan tillverka egen öl, även om det inte är den främsta anledningen till att vi vill ha en humleträdgård.

Om man bara tittade på vår trädgård skulle man kunna tro att lagen om humleodling fortfarande var aktuell. Humlen växer överallt i vår trädgård och, precis som humlen ska, helt utan måtta. Om humlen inte har något att växa på får den inte den vackra volym den kan få. Vildvuxen, som på vår tomt, blir den istället oresonlig och mer besvärande än vacker. Vårt arbete just nu innebär att ta kontrollen över humlen och ge den en egen plats att verkligen ta plats och breda ut sig på.

Nu har vi köpt långa, vackra ekstolpar som humlen ska få klättra på. I ovankant kommer vi att binda samman dem med ekplankor för att humlen även ska kunna röra sig uppåt och bilda ett lummigt tak och ge oss skugga under soliga dagar.

Humleträdgården kommer att vara belägen till vänster om ladan, sett framifrån, precis intill vår nya uteplats och mellan de tu ska vi sätta en grind i ek som vi köpt på auktion.

De senaste dagarna har vi arbetat med att röja och rensa på platsen:

humletradgarden01

humletradgarden02

På humleträdgårdens plats har vi haft delar till en byggställning stående i ett års tid, tills för några månader sedan, och ogräset har fått härja fritt kring den. Det krävdes en del röjningsarbete innan vi fick ytan ren, det slutade till och med att Marcus körde upp ytan med jordfräs och att vi krattade bort ogräset.

humletradgard03

humletradgarden04

Nu har vi kommit så pass långt att vi grävt ner nästan alla betongplintar. Bilden är från igår kväll och just nu står Marcus och gräver ner de sista plintarna medan svetten lackar.

Just idag önskade vi så innerligt att vi hade haft en lummig plats i skugga där vi hade kunnat äta lunch. Men snart så.

Vår nya uteplats – del 2

Under förra veckan arbetade vi intensivt med att få klart vår uteplats, det blev ett par kvällar med arbete långt inpå småtimmarna i skenet ev en bygglampa, dels för att få till uteplatsen men också grunden till arbetsboden som vi snart ska börja bygga på. Vi har själva gjort allt underarbete, vår granne grävde och lassade ut grus, vi har krattat till och jämnat ut gruset, byggt gjutramar, isolerat och armerat. Effektiv tid tog detta drygt en arbetsdag men eftersom detta arbete sammanföll med några av den här sommarens hitintills varmaste dagar blev det inte många timmars arbete med detta på dagtid.

Gjutningarna av de båda blev klara i torsdags och vi valde även att ha ytorna glättade, vilket innebär att man behandlar ytan för att få den extra slät. Glättningen förhindrar också att man river upp damm från betongplattan när man går på den.

uteplats10Glättningen görs med hjälp av en stor maskin som förs över plattan och roterar för att göra plattan jämn och slät.

Vi är som sagt väldigt nöjda med uteplatsen och glada för att vi valde att göra den relativt tidigt under vår sommarledighet. Vi har redan suttit långt in på småtimmarna och beundrat solnedgångarna i det backiga landskapet kring ladan. Vi har även haft fjortonårskalas med hela släkten och njutit av att kliva ut genom dörren på morgonen och sätta ett par bara fötter mot det uppvärmda betonggolvet är en fantastisk känsla! Något som är ännu mer kittlande är att vi har fått från det här…

uteplats00

Till det här…

uteplats11

uteplats12

uteplats13

uteplats14

uteplats15Några växter har också fått flyttat in på uteplatsen. En hortensia (som egentligen inte vill stå på en så solig plats som här men vi ska göra vårt bästa för att den ska trivas ändå), en liten pil (Salix Hakuro Nishiki), en mörk klöver (Oxalis triangularis) som jag älskar och så väntar jag på att krassen, som inte verkar helt nöjd, ska ta sig ordentlig i zinkbaljan och bara välla ut över kanterna.

Nu vankas snart sillunch på just den här platsen som vi redan älskar!

Hoppas att ni får en fantastisk dag!

 

 

Vår nya uteplats – del 1

Förra året anlade vi en liten uteplats i skuggan av en pil i vår trädgård men den var inte större än att den precis rymmer ett litet bord och ett par stolar. Eftersom vi är ganska många i familjen var därför en av sommarens prioriteringar att få till en ordentlig uteplats.

Så småningom kommer vi att ha flera uteplatser runt ladan för att kunna anpassa var vi sitter efter hur solen står. Jag längtar oerhört efter att få tassa upp i morgonrock och dricka rykande kaffe med mjölk medan morgonsolen värmer mina kinder. Vi vill ha en skuggig och lummig plats att dra oss tillbaka till under heta sommardagar och vi vill kunna njuta av den sista solvärmen under sena sommarkvällar.

Nu har vi i alla fall kommit så långt att vi har en uteplats i direkt anslutning till ladan. Den är placerad vid ladans västra gavel och här är det sol från förmiddagen till långt in på kvällen. Det är på den västra gaveln som vi har ett rejält fönsterparti och en skjutdörr och från skjutdörren kan vi nu kliva rakt ut på uteplatsen. Vi prioriterade att göra denna utepalts först eftersom det känns som att det är den vi kommer att använda mest. Den har bara stått i knappt en vecka och redan känns det som den naturligaste sak i världen att uteplatsen skulle vara just där. Så här såg det ut på den här platsen när vi köpte ladan:

uteplats00

I allrummet som ligger i anslutning till uteplatsen kommer vi att ha ett golv i flytspackel som ser ut ungefär som betong. Vi vill att uteplatsen ska kännas som en naturlig förlängning av huset och därför valde vi att gjuta den i betong. Det krävs en del förarbete innan gjutningen kan ske; eventuellt utgrävning och avjämning av underlaget, isolering för att undvika sprickor när det blir kallt ute samt armering.

uteplats02 uteplats01Vår granne Tore kom med sin hjullastare och hjälpte oss att schakta bort ojämnheter och lade efter det på gruset som används för att jämna till ytan. uteplats03Därefter grävde vi ur lite extra för hand där gjutramen, som vi tillverkade i gran, skulle stå.

uteplats04Vi valde att bygga gjutramen i granplankor men det vanligaste är nog att använda gjutplywood. I vårt fall kommer kanten att vara synlig och vi ville därför ha ådringen från granplankan istället för en helt slät yta utåt. För att betongen inte ska fastna i ramen kan man, istället för att olja in plankan, dränka den med vatten, vilket förhindrar att träet suger åt sig betongen.

uteplats05 uteplats06 uteplats07Här är ramen helt färdig och cellplasten och armeringen är på plats och redo för att bli ingjutna. Som ni ser i bilden ovan har vi planterat en vinranka som vi valt att gjuta uteplatsen runt. Den kommer att bli ett vackert grönt inslag när den växer sig större och klättrar uppåt längs med väggen.

uteplats08

När betongbilen och gjutarna väl var på plats tog det inte lång tid tills vår gjutram var fylld med betong. Väntan på att betongen ska brinna tillräckligt så att vi kunde skruva bort ramen var smått olidlig, som att vara barn och sömnlöst vänta på julklappar på julaftonsmorgon.

Vi är otroligt nöjda med resultatet och visar er snart här på bloggen.

 

 

Stallet får nya väggar

Just nu håller vi på att mura upp nya och isolerade innerväggar i det gamla stallet i ladan. Det är bara några decennier som det senast stod djur här inne men snart så kommer den här delen att inhysa vårt kök, badrum och ett teknikrum.

Det är ett ganska tungt arbete att mura upp de nya innerväggarna med Lecablock så det är mestadels Marcus som gör jobbet. Vår lilla dotter är i ett upptäckarstadie och kräver en hel del uppassning för att hon inte ska ge sig ut på för vådliga äventyr på egen hand. Men när hon väl sover rycker jag in och hjälper till.

Ladans väggar är i kalkgjutning (gamla tiders betong) och blir iskalla på vintern. För att kunna få upp värme i någon del av huset har vi därför valt att isolera vårt framtida kök och badrum ordentligt. Vi gör detta med Lecablock, eller lättbetong som det också kallas, eftersom dessa block har isolerande effekt och är samtidigt smidiga att arbeta med. Vi lämnar även en utrymme mellan de nya väggarna och de gamla gjutna väggarna som vi fyller med lös isolering för att få väggarna ordentligt isolerade.

Här har Marcus kommit drygt hallvägs med murningen, just nu är det bara några få stenar och lite finlir kvar på översta skiftet.

Den vanligaste lösa isoleringen är att använda sig av lösa Lecakulor men vi har istället valt att använda materialet Perlit som har bättre isolerande effekt. Man kan säga att Perlit är stenpopcorn, eller ännu mer korrekt  är det ”poppad” vulkansand. Kornen är från några millimeter till någon centimeter och letade sig lätt in i spalten som vi lämnat mellan den gamla och den nya väggen. Perliten är även lämplig för oss eftersom möss inte är speciellt förtjust i den och möss har vi tyvärr gott om här ute på landet.

Perliten köps på säck och när man ska isolera river man bara av ena hörnet och häller ner den. Att isolera alla väggar tog bara ett par timmar i arbetstid. Däremot dammar det väldigt mycket så någon form av munskydd bör användas när arbetar med den.

Nu har vi som sagt kommit så långt att det inte är många stenar kvar på det sista skiftet. Det är inte heller många stenar kvar som ska läggas på väggarna in till bad- och teknikrum.

Det är en så häftig känsla att se den nya rumsindelningen växa fram och att få en uppfattning om hur stora rummen kommer att bli.

Vi har haft flera dagar med strålande sol och dessa dagar tillbringar vi hellre utomhus. Precis som trädgården var i behov av ett regnoväder är det nog bra för oss också eftersom det tillåter oss att fokusera på ladans insida.

Hoppas att ni alla får en fin dag oavsett regn eller solsken.

Therese

Välkommen in i ladan

När vi började ombyggnaden av ladan i maj förra året var vårt fokus att ha ett tätt hus, d.v.s. att taket skulle vara lagt, alla fönster skulle vara monterade och att de delar som skulle isoleras, var isolerade till vintern. Detta lyckades vi precis med och fönstren, som var det sista momentet, sattes in början av december. Nu när utsidan tagit form ägnar vi all tid åt insidan. I februari förra året, när vi fortfarande var i planeringsstadiet, gjorde vi dels den nya planlösningen till bygglovet och en illustration till vår gamla blogg över hur ladans insida kommer att se ut.

Fasader

Utsidan har ni ju redan sett men så här ser den ut på ritningen. På utsidan valde vi att behålla den putsade fasaden. De gamla ladugårdsportarna som var motstående (för att möjliggöra för vagnar att köra rakt igenom) valde vi att byta ut mot ett fönsterparti mot framsidan och mot baksidan ett skjutparti. De gamla dörrarna har ersatts med stalldörrar, entrédörren är i massivt trä och dörren mot baksidan är glasad för att vi ska få extra ljusinsläpp. De gamla stallfönstren i gjutjärn har vi valt att behålla men vi har renoverat dem. En av de största exteriöra förändringarna är att vi bytt ut ladans tegeltak mot ett vasstak för att få taket isolerat samtidigt som vi kan behålla spåntaket på insidan.

Sektioner

Man kan dela in ladans interiör i tre sektioner; kök/badrum/teknikrum, allrum och sovrumsdel. Kök/badrum/teknikrum är placerade i ladans gamla stalldel där det tidigare stått djur. Det är till  vänster om murstocken i bilden ovan. Till höger om murstocken, bakom de stora fönsterpartierna är vår allrum. I allrummet, som är ladans gamla loge, behåller vi takhöjden som är nästan åtta meter. På övervåningen har vi sovrumsdelen med två små krypin som barnen får dela på och ett större sovrum till oss.

Planer

Från köket mot allrummet är det en höjdskillnad så här kommer vi att ha en trappa ner till allrummet. Från allrummet kommer vi även att ha trappan upp mot övervåningen och sovrummen. När vi gjort planlösningen har vi tagit hänsyn till ladans befintliga stomme och indelning för att göra så lite åverkan på ladan som möjligt.

I illustrationerna, som vi gjorde till vår gamla blogg, framgår det även hur interiören såg ut när vi tog över ladan.

VASTERGAVEL

I allrummet på ladans västra gavel har vi låtit såga upp ett stort hål i betongen. Efter håltagningen såg det ut så här.

södergavelLadans södra gavel har fått ett stort fönsterparti istället för den gamla stallporten.

norrgaveln

Och den motstående, norra sidan, har också fått ett stort glasparti i allrummet men med en skjutdörr för att vi ska kunna komma ut till uteplatsen som vi ska anlägga utanför så småningom. Så här såg det ut när vi satte in fönster och dörrar.

mittiI mitten av huset, precis intill murstocken som vi låtit mura upp kommer trappan upp till övervåningen att gå. I trappan kommer även en inbyggnadskamin att muras in. Från allrummet kommer det även att vara två öppningar mot köket för att få ett naturligt flöde.

koksbank

Köket på 36 kvm kommer att få en riktigt lång köksbänk som sträcker sig längs två sidor av kökets väggar och är nästan nio meter lång. Köket kommer inte att ha några överskåp men öppna hyllor nertill och även några upptill.

BADTEKNIK

På varsin sida av huvudentrén kommer badrummet samt teknikrummet att ligga. I teknikrummet kommer vi att gömma husets hjärta med värmepump, hydrofor och varmvattenberedare. På motstående sida blir ett alldeles lagom stort badrum.

Just nu är vi i stadiet att mura upp de nya innerväggarna i just den här delen. Det är otroligt spännande att se den nya rumsindelningen växa fram. Mer om det kommer snart i ett blogginlägg. Vi har dock haft så vackert väder här i Skåne de senaste dagarna att arbetet stannat av en aning till förmån för arbete utomhus. Vi har bland annat pysslat i trädgården, gjutit en uteplats och gjutit grunden till en verkstad/förråd. Även det kommer vi att berätta mer om i ett separat blogginlägg. Idag har vi firat Marcus äldsta dotter, Ofelia som fyllde 14 år, med grillfest och tårtkalas vid ladan. Perfekt att inviga vår nygjutna uteplats. För tillfället har det vackra sommarvädret bytts ut mot regnväder, vilket är till stor glädje för vår trädgård och våra grönsaker som törstar efter vatten under varma dagar.

Tills dess att vårt gamla bloggarkiv flyttats hit till vår nya blogg länkar vi tillbaka till vår gamla blogg för att ni ska få se arbetet som lett oss dit vi är idag.

 

Smedjan som blev ett slott som blev en ladugård

Där vår lada står har det,  sedan 1700-talet, funnits en smedja som, i likhet med dagens bensinmackar, kunde serva vagnar som havererat längs vägen. Ladan ligger nämligen precis intill landsvägen. Innan vi köpte tomten med den gamla ladan på stod även den gamla smedjan på tomten. Den var dock sedan länge ombyggd till villa men någonstans bakom korsvirkesillusionen från 90-talet kunde grundstenarna från den gamla smedjan anas.

Roligt nog var ett par av fastighetens tidigare ägare smeder och då passade det såklart bra att deras företag fick namnet Hökatorps Smedja, precis som namnet på gården. När de sålde fastigheten fick dock de nya ägarna inte behålla gårdsnamnet. Att behålla ett gårdsnamn från 1700-talet gick nämligen inte för sig eftersom de tidigare ägarnas företag hade samma namn.

Så de nya ägarna fick helt sonika ansöka om ett nytt gårdsnamn. De skojade till det lite och i ansökan till Lantmäteriet drog de till med ”Hökatorps Slott”. Och det, till skillnad från att behålla ett flera hundra år gammalt gårdsnamn, tyckte Lantmäteriet gick alldeles utmärkt.

Man kan alltså säga att vi köpte ett slott.

hokatorps_smedja01Det var så här slottet såg ut. (Bild från Google maps)

Under våren 2012 brann Hökatorps Slott tragiskt ner. Som tur var var familjen inte hemma vid tillfället för branden men huset gick omöjligen att rädda.

hokatorps_slott02

Efter rivningen av det nerbrunna huset fanns bara den ensamma ladan kvar som, tack vare att vinden låg på från andra hållet, klarade sig ifrån lågornas våld. Bilden nedan är från mäklarannonsen och det var i stort sett så här det såg ut när vi tog över tomten med ladugården.

hokatorps_slott03

Även om gårdsnamnet har en rolig historia och att det inte minst är intressant att se människors reaktion över vår adress, funderar vi nu på att ansöka om att byta bort vårt slott mot en ladugård. För även om slott kan vara innerligt vackra så är Hökatorps Ladugård, som också säger något om huset, än mer vackert för oss.

Vi skulle köpa en skånelänga men blev ägare till en ladugård

Hösten 2012 började vi att titta efter ett sommarställe i Ystadstrakten. Vi hade siktet inställt på en skånelänga. Vi hittade ett objekt som såg helt fantastiskt ut, ringde mäklaren som bekräftade mäklarflosklerna i annonsen; ”renoveringsobjekt”, ”något för den händige” etc. Bra, tänkte vi. Vi ville ha ett renoveringsprojekt att bita i. Trots mäklarens små varningar om att huset var i dåligt skick hade vi nog inte ens kunnat föreställa oss hur dåligt skicket faktiskt var. Vi insåg snabbt att det skulle krävas mycket mer pengar än vad vi kunde uppbringa för att få huset beboligt. I ren besvikelse satte vi oss i bilen, gjorde en snabb sökning på vilka fler objekt som var till salu i närheten. Naturen i området är oslagbart vacker och avståndet från Malmö, där vi bor, är perfekt. Bara några hundra meter bort hittade vi en tomt med en ladugårdsbyggnad på som var till salu. Redan när vi körde in på den igenvuxna tomten kände vi, utan att ens säga något till varandra, att det här var vårt ställe.

Då, vid vårt första möte med ladan, i september 2012 såg det ut så här:

ladan01

ladan02

Idag, efter ett drygt års renoveringsarbete ser det ut så här:

ladan03

ladan04På vår nya blogg här på Lantliv kommer vi att ge er återblickar från arbetet som har lett oss fram dit vi är idag. Allt från kampen mot myndigheter, ogräs och harar, festliga stunder i byggdamm och grönska till renoveringsarbete, inspiration och jakten på de perfekta loppisfynden. Vi hoppas att ni ska tycka att det är roligt och intressant att följa med på den fortsatta resan att förvandla den gamla ladugården till vårt drömhus.

Varmt välkomna till vår nya blogg vill vi hälsa er, både nya och tidigare läsare!

För er som är intresserade av en titt tillbaka i arkivet hittar ni vår gamla blogg här.

Del 2: Att anlägga en äppelodling

Att få hem äppelträden från Danmark var inget större problem. Väl hemma återstod bara den lilla detaljen att plantera 50 träd. Marcus hade förberett hålen för äppelträden och fräst upp jorden med jordfräs. Jorden här har varit brukad sedan tidigare, vilket gjorde att vi slapp större stenar men det fanns gott om sten på c:a 2 kilo och neråt, vilket försvårade jordfräsningen en del. Däremot är det bra att fräsa jorden eftersom det luftar jorden, det kommer ner växtlighet som ger bra mull i jorden, det kommer lättare ner fukt och inte minst är det lättare för äppelträdets rötter att hitta hem i den nya jorden.

Hur mycket avstånd krävs det mellan träden? Man kan sätta en äppelodling på en mängd olika sätt men vi vill ha träd och då bör man ha en diameter på tre meter kring trädet stam, vilket innebär ett avstånd på tre meter i båda riktningarna. Vi har satt våra träd med 2,5 meters mellanrum för att få in några extra träd på vår (i detta fall) relativt lilla tomt men det är tre meter mellan raderna. Vi spände upp en lina mellan två pinnar och satte ett måttband en meter vid sidan och som fick fungera som riktlinje för var vi skulle fräsa upp jorden och sedan plantera träden.

Vad krävs för att träden ska trivas? Äppelträd tycker om mycket sol, de vill gärna ha lä (vilket är ett problem för oss eftersom det i princip aldrig är vindstilla), djup, porös och väldränerad och mullrik jord. Med andra ord – skånsk jord med lite sand i.

De träd vi köpt är framtagna med ett rotsystem som skall klara att planteras utan stöd. I andra fall kan man behöva stötta upp träd men vi ville undvika detta med tanke på hur många vi skulle plantera. Träden vi köpte har bara rötter, vilket lämpar sig bäst om man ska plantera träd på våren (eller egentligen alltid) men när de har bara rötter är de också färskvara och måste planteras inom ett par veckor ungefär. De träd som man köper på plantskolor och handelsträdgårdar står i kruka eftersom det kan vara svårt att sälja dem inom en period om ett par veckor. Däremot kan det vara svårt för träd som stått i kruka att sedan ta sig i det fall de stått i kruka en längre tid. Träden hade legat i kylrum till dess att vi hämtade dem i Danmark och har därmed inte förstått att våren redan startat. Men bara några dagar efter att vi planterade dem började flera av träden att skjuta skott, mycket tack vare den tidiga våren som hitintills bjudit på mycket sol och värme. Nu väntar vi med spänning och hoppas på äppelblom.

appelplantering01

Här påbörjar Marcus planteringen.

appelplantering02

Den sista raden med äppelträd av sorten Katinka kommer i jorden.

appelplantering03

appelplantering04I början är det bra att vattna en del för att jorden ska krypa ner runt rötterna.
appelplantering05

Vi har fortfarande en del träd kvar som är till salu och kan hämtas under den kommande helgen.

appelplantering06

Och här är den – vår alldeles egna äppelodling.

Äppelträd till salu!

Igår styrde vi kosan mot Danmark för att hämta äppelträd till vår odling. 100 stycken, vilket man kan tycka är ganska många. Och det är det ju också. Så nu när vi bestämt hur många vi ska sätta så har vi ganska många äppelträd över och dem är till salu.

äppelträd_till_salu

Om ni är sugna på ett eller flera äppelträd (eller kanske en äppelodling!?) kommer vi att sälja dem under hela påskhelgen. Träden har bara rötter (barrods på danska), vilket är lämpligare än träd som vuxit i kruka då man ska plantera på våren. Priset är 200 kr st (jmfr. med c:a 400 kr på en plantskola). Sorterna vi har är Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Vägbeskrivning för er som är sugna på att köpa äppelträd: Mitt emellan Ystad och Sjöbo på väg 13. Om man kommer från Sjöbo är det c:a 10 minuters bilfärd söderut mot Ystad och om man kommer från Ystad är det c:a 10 minuters bilfärd norrut mot Sjöbo. Skyltning finns vid vägen.

Välkomna att köpa äppelträd!

 

 

Utredning??? Eller vad heter det när man piffar till det i trädgården?

Jag saknar ett ord för motsvarigheten till inredning när man gör det utomhus. Utredning skulle kunna vara ett alternativt ord som, direkt översatt, skulle kunna fungera som att inreda men utomhus. Men att säga t.ex. ”jag jobbade med lite utredning i trädgården i helgen”, låter onekligen som något annat. Ni fattar…?

Förra året la vi sten runt våra bärbuskar men stenen har sjunkit ner i marken under vintern och det är svårt att underhålla gräset som växer runt buskarna. Från början tänkte jag bara gräva upp och lägga om stenen men allt eftersom jag grävde kom jag på att jag istället skulle göra om kanterna på alla bärbuskar och istället lägga tegelstenar runtom. Med tegelstenar blir det även lätt att göra ramarna runt alla bärbuskar lika stora och i linje med varandra. Så så fick det bli. Nu har vi sex ramar av tegelstenar som rymmer röda och svarta vinbär, röda krusbär och rabarber. En ram gapar tom i väntan på en gul krusbärsbuske som vi ska införskaffa. Sedan börjar vår bärodling bli komplett.

tegelkanter

Vi har alltså sysselsatt oss med lite utredning – eller piffning i trädgården.

Det knoppas på fönsterbrädan

Det krävs allt en liten uppföljning av vår tomatodling – vi var nämligen själva ganska osäkra på vad det skulle bli av den. Men med ett litet drivhus på fönsterbänken i stan har det tagit sig riktigt fint, de små tomatplantorna.

förgro_tomater

Vi satte två frön i varje kruka och i alla små krukor utom en har det också kommit upp två små gröna stjälkar. Vi har troligtvis missat att lägga ner frön i den som gapar tom. Plantorna kommer nu att få växa till sig lite till och sedan kommer vi att plantera isär dem i större krukor. Det är första gången som vi odlar tomater från grunden så vi har så gått det går läst oss till hur man driver upp tomatplantor. Har ni några tips till oss på vägen?

Ett potatisland blir till

Första steget i vårt lilla självförsörjningsprojekt är att gräva ett större trädgårdsland för bland annat potatis och grönsaker som vi tror att vi kommer att förbruka större kvantitet av.

Så det ägnade vi helgen åt (ja, vi gjorde visserligen andra saker som att rensa ogräs, klippa grenar, jämna ut gräsmattan, sitta i solen lutade mot fasaden och lägga en sista hand på vårt köksgolv innan gjutning). Men helgens stora grej fick liksom bli det nya trädgårdslandet.

potatisland01

Vi började med att mäta upp det så stort som vi vill ha det , slog ner pinnar i hörnen och drog ett snöre runt dem för att ha något att navigera jordfräsen mot för att få raka kanter.

Och sen fräste vi (vi och vi, det var i själva verket Marcus som fräste och jag hejade på) på! (Själva grejen med att köra såg ut så här, där kan man även se hur landet såg ut innan det blev uppkört.)

potatisland02

Och ungefär så här ser det färdiga resultatet ut, minus grästuvorna försås. De har vi krattat bort.

potatisland03

Vi gjorde en utflykt till Österlen i fredags för att samla inspiration och för att göra några inköp till ladan. Med oss hem kom bland annat två säckar sättpotatis. Dels Princess som är en ganska tidig potatis och som lämpar sig väl för lagring och så en säck Mandelpotatis eftersom vi tycker att det är så otroligt gott. Just nu ligger sättpotatisarna framme i ljuset i ladan för att de ska få ålar innan vi ska sätta dem. Troligtvis kommer det att ta några veckor men när potatisen väl är redo så finns ett helt nytt trädgårdsland som är redo att ge oss mer potatis.

Om någon hade påstått att jag skulle förgro tomater hade jag skrattat

När jag var i tonåren trodde jag uppriktigt att jag var allergisk mot all form av trädgårdsarbete. Jag ville inte ha jord under naglarna, skulle inte rensa rabatter och tyckte att grönsaker införskaffades bäst från den lokala handlaren.

Om någon, för några år sedan, hade påstått att jag idag skulle få för mig att förgro tomatplantor med frön från förra årets egenodlade tomater, hade jag skrattat.

Nu hoppas jag snarare att jag skrattar av lycka när jag i sommar går ut i trädgården och plockar våra egenodlade tomater. Odlade från grunden och förgrodda i ett litet drivhus i vardagsrummet i stan.

tomatfron

Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska det banne mig bli tomater.

Inför odlingssäsongen – självförsörjningsprojektet

Hörrni, odlingssäsongen kommer, tack vare det milda vädret, att inledas tidigare i år än förra året. Just nu håller vi på att planera för vad vi ska odla i år. Vi kommer att utöka vårt trädgårdsland med ett större potatisland och ett större land för grönsaker som vill ha mer utrymme än det som finns i pallkragarna vi har sedan tidigare. Norr om de befintliga odlingslådorna kommer vi alltså att anlägga ett större odlingsland. Mellan de befintliga odlingslådorna och det nya landet kommer vi att ha bl.a. olika sorters rabarber, vinbärsbuskar, krusbär och hallon. Bilden nedan är från i somras och där ser ni även var det nya trädgårdslandet ska placeras.

odling2014

På längre sikt hoppas vi kunna vara någorlunda självförsörjande på frukt, bär och grönsaker, åtminstone under sommaren och hösten. Frågan om vilka grönsaker vi skulle sätta kom då upp för diskussion och vi började leta på olika forum för tips på grönsaker för att få en varierad skörd som sträcker sig från tidig sommar till (gärna) långt in på hösten. Vi hittade den nya boken Rätt ur jorden: Handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granefelt (Ordfront, 2014), vilket verkar vara den perfekta guiden för självförsörjning. För oss handlar den här ambitionen mest om att vi verkligen värdesätter och njuter av möjligheten att ha utrymmet att odla på och att kunna gå ut och plocka det vi behöver för en middag.

ratt-ur-jorden

Vi är riktigt taggade inför den kommande odlingssäsongen och hoppas på en rik skörd. Oavsett hur vårt odlingsprojekt går är åtminstone en sak säker – och det är att man känner sig otroligt rik när man kan gå ut i trädgårdslandet och hämta potatis till middagen.

 

Vår tomathistoria

Tidigt i somras köpte Marcus två små späda tomatplantor på en trädgårdsmarknad i Sjöbo. De var då ungefär två decimeter höga. Idag går dessa, tidigare, späda tomatplantor under namnet ”tomaterna från helvetet”. Att vi lyckats odla fram en tomatskörd som liksom växer som ogräs hade vi nog aldrig kunnat ana. Vi tackar den skånska myllan för det! För vi har då rakt inte några gröna fingrar eller kunskap om tomtatodling.

Men vi har ett litet problem…

Jag fick för mig att jag skulle räkna tomaterna häromdagen. Jag slutade när jag kom till 80 st och insåg att jag bara hade räknat en liten bråkdel.

Hundratals tomater!

Och bara ett fåtal som hunnit mogna. Låt säga 10 stycken mogna tomater. Och sisådär tio kilo gröna, omogna tomater. Och vi har tyvärr inte någon större förhoppning om att hinna få så många fler mogna tomater nu när dagarna snabbt blir svalare.

tomater

Det är väldigt roligt att tomaterna dessutom nått en anslenlig storlek. Det bådar ju liksom gott inför nåsta års odling – att vi faktiskt kan lyckas. Med en varmare och mindre vindutsatt plats är nästa års ambition att vi ska lyckas vända den här lilla tomathistorien till tio kilo röda och tio stycken gröna.

 

Vad kan man göra med spillvirke?

Det blev en hel del spillvirke över när vi satte panelen i okantad ek på gavlarna. Dels fick vi ju kapa plankorna och flera decimeterlånga och breda brädlappar blev kvar – dessa kommer att lämpa sig väl för något kul projekt i framtiden. Det blev även över en hel del bitar an kanterna på ekplankorna eftersom vi kantsågade flera plankor till vindskivor och droppkant.

DIY_spillvirke01Detta är bara en bråkdel av spillvirkeshögen.

Vi fick ju en massa växter från Marcus mammas trädgård tidigt under sommaren, bland annat flera kryddväxter som då, i brist på tid och lämplig plats, lite provisoriskt grävdes ner tillsammans med nysatta morötter och salladslök. Men nu har vi äntligen fått ordning på en odlingslåda som är helt dedikerad till kryddorna. Eftersom flera kryddväxter är benägna att bre ut sig och ta över var någon form av indelning i lådan nödvändi – och vad passade inte bättre än att använda spillvirket?

Sagt och gjort.

DIY_spillvirke02

Jag sågade till tre horisontella bitar och tryckte ner dem i lådan, de är några millimeter bredare än innermåttet på pallkragen för att de ska stå stadigt. Därefter kapade jag till de vertikala bitarna som är korta och går att flytta om i det fall man vill ge en kryddväxt mer eller mindre utrymme.

DIY_spillvirke03Och efter omplanteringen i denna låda ser det ut så här. Efter att denna bild togs har det även tillkommit persilja, malmört och libbsticka. Än så länge är libbstickan liten och pyttig men den kommer troligtvis att få respass från odlingslådan när den vuxit sig större – libbstickor kan nämigen bli ett par meter höga.

Eftersom eken är ett hårt och tåligt träslag kommer att att klara av att utsättas för både jord och väta som är förenat med odling. Och vi har även lyckats hitta en lösning med indelning av odlingslådan med hjälp av material vi redan har.