Simone har med besked dragit in över landet. Hon visade sig lite smått redan i förrgår då vi höll på att arbeta invändigt på ladan.
Och igår fick vi stifta ordentlig bekantskap med detta yrväder när vår granne ringde och lät meddela att förtältet till vår husvagn blåst av och vänt sig ut och in över husvagnen. Papper, arbetskläder och annat som vi hade i förtältet for över gården.
Visst hade vi en farhåg om att detta kunden hända men vi lugnade oss själva med att förtältet ändå stått hela sommaren och det har ju blåst en hel del då också.
Men ingen höststorm.
Det blev en sen utryckning till Sjöbo. På vägen dit väjde vi för både rådjur och nedfallna grenar (efter bilfärden förstår man varför rådet är att stanna inne). När vi väl började närma oss Sjöbo hade trafiken helt avstannat, bilar vände på vägen till följd av ett träd som rasat över vägen. Istället för att vänta på att trädet skulle bli bortforslat åkte många på cykelbanan som går parallellt med vägen. Vi hann precis svänga av på en tidigare avtagsväg men kom bara ett par hundra meter in på vägen, där vi möttes av ett träd som måste ha fallit över vägen bara sekunder innan. Vi hade sån tur att vi kunde åka en liten avkrok genom ett sommarstugeområde och runda det nedfallna trädet och på så sätt komma fram till ladan.
Ett par sekunder efter att vi (nästan med våld) pressat in förtältet i husvagnen. Vika snyggt var omöjligt.
Blåsten var inte att leka med och efter en timmes arbete i skenet från våra billysen hade vi fått så bra ordning det går att få på grejer som far runt på en gård i stormen. Förtältet lyckades vi också fälla och vi kunde åka därifrån lite lugnare i själen. Den återstående farhågen var husvagnen som svajade ordentligt i vinden.
Igår: Simone vs. Marcus och Therése – 0-1.
