När vi började ombyggnationen av ladan var den totalt oisolerad förutom i en del som tidigare byggts om till bostadsyta under 90-talet. Här var väggarna isolerade med glasfiberisolering – något som alla möss på landet fullkomligt älskar att bosätta sig i. Det blev vi varse när vi började att riva ut detta 90-talsbygge med aprikosmålade väggar och terracottafärgat klinkergolv.
Vår ambition är att bygga både hållbart, miljövänligt och så långt det går – hålla musfritt. Hela bottenvåningen av ladan är isolerad med stenmaterial men den övre delen har en trästomme så här fick vi kika på alternativa isoleringsmetoder. Ull, cellulosa och linisolering var några av de alternativ som vi hade men under sökandets gång surfade vi på hampaisolering som odlas och säljs bara några mil från ladan. Hampaisoleringen säljs i lådor eller säckar och kan närmast beskrivas som en lös isolering av natufibrer från industrihampa som är som trasselsudd. Fibrerna i hampan är så täta att möss inte klarar av (eller tröttnar) att bygga bon eller gräva gångar i den. Förutom att den är närproducerad är den också helt miljövänlig och jämfört med annan typ av isolering relativt billig.
Nu har vi isolerat både gavelspetsarna och bjälklaget mellan kök och övervåning med hampa. Just nu testar vi en alternativ metod för att isolera med hampa i de små ”fack” som blir mellan de nya innerväggarna på övervåningen och läkten i det gamla taket. Det är främst för att minska ljudgenomsläppet mellan rummen som vi isolerar här.
Det är alltså de c:a 10 x 3 cm stora nischerna mellan takstolen, läkten och spåntaket som ska isoleras.
I de två små sovrummen kommer barnen att sova och det är högst troligt att små envisa barnfingrar kommer att vilja ligga och pilla på det isoleringsmaterial som vi stoppar in i dessa små nischer. Att såga till panelen och passa in den i dessa små nischer har inte varit något alternativ eftersom det blir alldeles för pilligt och för att alla nischer är olika stora. Det hade tagit en evighet. Så någon form av isolering bestämde vi oss för att peta in här och den ska inte var möjlig att pilla bort. Vi experimenterade med hampaisolering uppblandat med kalk som bildar en hård yta och förhindrar möjligheten att pilla bort bitar av isoleringen. Det visade sig fungera utmärkt så nu är vi i full gång att isolera i nischerna.
Hur gör vi?
Steg 1: Blanda kalk med vatten. Vi har prövat oss fram till en konsistens som är c:a 40% kalk och 60% vatten. Blanda ordentligt.
Steg 2: Fördela och blanda ner hampaisoleringen i hinken med kalk- och vattenblandningen. OBS! Vi fyllde hela hinken med hampaisolering och blandade, den lilla högen i bilden ovan är bara en liten del av allt som blandades.
Steg 3: Knåda hampan ordentligt så att den blir genomblöt av blandningen. Om det inte blir det kommer inte alla delar av isoelringen att stelna när den torkar.
Steg 4: Gör ”bollar” i lämplig storlek och tryck in i facken.
Steg 5: Torka rent från kladd och spill så att detta inte sätter sig i i träet runt omkring.
Steg 6: Låt torka.
Klart!
Det här är en förhållandevis enkel metod att isolera med och passar bra för dessa små nischer där vi kan pressa in isoelringen. Samma metod går säkert att tillämpa på större ytor om man vill ha isoleringen som en ”kaka”. Detta har vi dock inte testat ännu.
Nu har vi alltså ännu mer hampa i väggarna och lite tystare mellan rummen.
Läs mer om hur och var vi isolerat med hampaisolering:
