En av våra bästa investeringar

Hur tråkigt det än kan låta så är en av våra bästa investeringar något av det tråkigaste som går att köpa (enligt oss i alla fall…).

Men en riktigt bra grovdammsugare kan vara renoverarens bästa vän! Det blir onekligen både skitigt och dammigt på ett bygge. För vår del kanske mest dammigt. Det är damm av olika dess slag men mestadels sågspån och putsdamm. Det värsta dammet har vi dock lagt bakom oss –  det var det damm som blev när vi sågade lecablocken som vi murat upp våra innerväggar med. Betongdammet lägger sig som en tjock hinna överallt och gör alla ytor sträva.

Vi har avverkat ett par dammsugare redan, en ”vanlig” dammsugare, till vilken vi hann lägga en halv förmögenhet på dammsugarpåsar som vi fick byta stup i ett. Det krävdes alltså en riktigt bra dammsugare för att råda bot på dammet. Vi köpte en grovdammsugare av ett välkänt märke men den sög. Den sög på det sättet som åsyftas när något är mindre bra. Med andra ord lyckades den inte med sin arbetsuppgift.

Så hände det sig att vi sprang på en grovdammsugare från Biltema. För en riktigt billig penning dessutom. Den var stor, såg rejäl ut, hade ett filter som en bara går ut på gårdsplanen och dammar av när det satt igen. Som pricken över i-et var det som en stor rostfri hink som man liksom bara kan tömma i närmsta sopsäck. Inga filterbyten, inget påsbyte (även om det går att ha påse i den om man nu gillar påsar) och viktigast av allt – den suger rent!

dammsugaren

Det är numera en fröjd att dammsuga och till skillnad från många ”vanliga ” dammsugare tycker jag att denna är riktigt stilig. Till och med så stilig att den kommer att få behålla sitt jobb som dammsugare även när byggdammet städats bort.

Vi gjuter in kaminen i trappan


Som vi skrev om förra veckan
så röjde vi på platsen där vi ska bygga trappan upp till ladans övervåning.

Trappan ska gjutas och vi ska även gjuta en skärm framför trappan. Och den stackars 380-kilositaliernaren ska alltså byggas in i trappan. Konstruktionen är inte helt okomplicerad och vi har fått ta hjälp av en konstruktör för att ta fram konstruktionsritningar. Vi kommer dessutom att ta hjälp av hantverkare för att bygga gjutformen till trappan. Det här är ett väldigt, väldigt spännande projekt men det är också väldigt viktigt att det blir rätt från början. Trappan kommer liksom att bli stommen i huset och det som binder ihop ladans olika rumsligheter. En pjäs som kommer att bli centrum i huset måste ju ta för sig. Och det kommer den att göra.

Vi har förberett för hantverkarna som ska bygga gjutformen genom att mäta upp måtten för trappan. Vi har använt en snörslå för att få till linjerna och sedan klarlackat med en spraylack ovanpå för att linjerna inte ska försvinna om man går på dem.

matning_trappa01

matning_trappa02

matning_trappa03
matning_trappa04
Vi kommer att gjuta upp (vi och vi, hantverkarna kommer) bygga upp en plattform och trappsteg mellan köket och allrummet för att komma upp på en lämplig nivå för trappan att börja på. Själva trappan till övervåningen kommer att börja vid den vänstra öppningen och gå upp mot och sluta strax ovanför den högra öppningen.
trappan
Lite så här kommer det alltså att se ut. Med kaminen inbakad i trappan och med en skärm i gjuten betong som ramar in hela alltet.

Vår äppelodling

Förra året, under påsken närmare bestämt, åkte vi till Danmark och plantskolan Vester Skovgård för att köpa äppelträd till äppelodling som vi bestämt oss för att anlägga. Mer om det kan ni läsa här.

Vi har 4300 kvadratmeter tomtmark och i den bortre delen av vår trädgård bestämde vi oss tidigt för att anlägga en äppelträdgård. Det kommer att ta några år innan träden bär frukt men när de väl gör det kommer vi förhoppningsvis ha gott om äpplen att bala äppelpaj på, göra äppelmos och musta äpplen.

Att få hem äppelträden från Danmark var inget större problem. Väl hemma återstod bara den lilla detaljen att plantera 50 träd. Marcus hade förberett hålen för äppelträden och fräst upp jorden med jordfräs. Jorden här har varit brukad sedan tidigare, vilket gjorde att vi slapp större stenar men det fanns gott om sten på c:a 2 kilo och neråt, vilket försvårade jordfräsningen en del. Däremot är det bra att fräsa jorden eftersom det luftar jorden, det kommer ner växtlighet som ger bra mull i jorden, det kommer lättare ner fukt och inte minst är det lättare för äppelträdets rötter att hitta hem i den nya jorden. Det är dessutom mest lämpligt att plantera fruktträd på våren eftersom de då hinner acklimatisera sig i sin nya terräng.

appelplantering01

appelplantering02

Hur mycket avstånd krävs det mellan träden? Man kan sätta en äppelodling på en mängd olika sätt men vi vill ha träd och då bör man ha en diameter på tre meter kring trädet stam, vilket innebär ett avstånd på tre meter i båda riktningarna. Vi har satt våra träd med 2,5 meters mellanrum för att få in några extra träd på vår (i detta fall) relativt lilla tomt men det är tre meter mellan raderna. Vi spände upp en lina mellan två pinnar och satte ett måttband en meter vid sidan och som fick fungera som riktlinje för var vi skulle fräsa upp jorden och sedan plantera träden.

appelplantering03

Vad krävs för att träden ska trivas? Äppelträd tycker om mycket sol, de vill gärna ha lä (vilket är ett problem för oss eftersom det i princip aldrig är vindstilla), djup, porös och väldränerad och mullrik jord. Med andra ord – skånsk jord med lite sand i.

De träd vi köpte var framtagna med ett rotsystem som skall klara att planteras utan stöd. I andra fall kan man behöva stötta upp träd men vi ville undvika detta med tanke på hur många vi skulle plantera. Träden vi köpte har bara rötter, vilket lämpar sig bäst om man ska plantera träd på våren (eller egentligen alltid) men när de har bara rötter är de också färskvara och måste planteras inom ett par veckor ungefär. De träd som man köper på plantskolor och handelsträdgårdar står i kruka eftersom det kan vara svårt att sälja dem inom en period om ett par veckor. Däremot kan det vara svårt för träd som stått i kruka att sedan ta sig i det fall de stått i kruka en längre tid. Träden hade legat i kylrum till dess att vi hämtade dem i Danmark och har därmed inte förstått att våren redan startat. Men bara några dagar efter att vi planterade dem började flera av träden att skjuta skott, mycket tack vare den tidiga våren som förra året bjöd på.

Hur har det egentligen gått med äppelodlingen?

Till en början gick det mycket bra. Bara ett par veckor efter att vi planterat alla träd började de skjuta skott, alla träd fick gröna blad och flera av dem blommade till och med. Vi planterade fyra sorter; Discovery, Aroma, Ingrid Marie och Katinka efter rekommendation från plantskolan.  Ett par av våra Katinka fick även frukt men vi plockade tidigt av karten för att trädet ska få ta sig ordentligt. Under sommaren hittade dock hararna till vår äppelodling och tyckte att vi hade dukat fram en riktig festmåltid av spröd äppelträdsbark och krispiga blad till dem. Hararna äter så gott som allt upp till en meters höjd, längre når de inte. Trots att vi satt skydd runt stammarna lyckades hararna gå hårt åt träden och vi fick sätta stängsel runt hela odlingen. Stängslet verkar ha hållit harar och även rådjur borta men vi misstänker att någon listig hade lyckats ta sig in ändå.

Vintern och vinden har gått hårt åt träden och vi har varit lite oroliga för dem. Vår bondegranne har dock lugnat oss och menar att de säkert klarat sig fint och vänjer sig vid klimatet på vår tomt. Vårt största orosmoment just nu är sorkarna som tycker om rötter och som gärna gräver kring äppelträden.

appelplantering04

appelplantering06

Äppelträden var bara ett- och tvååriga när vi planterad dem och det kan ta något år innan de bär frukt. Till hösten hoppas vi på att våra c:a 60 äppelträd bär åtminstone 20 kg frukt.

Att få in 380 kg italienare

Vi har haft lite pyssel de senaste dagarna. Eller vi och vi… Therése åkte till Stockholm för att jobba på Stockholm Furniture Fair under veckan och Marcus fick själv ta hand om det lilla projektet att ta emot och forsla in den italienska kaminen vi köpt och som ska stå i/under vår trapp.

I trappan?

Ja, den ska alltså byggas in under trappen. Väldigt tidigt i vår renoveringsprocess gjorde jag (Therése (Marcus vill inte kännas vid den…)) en illustration av hur det (på ett ungefär) ska se ut.

mitti

Kaminen ska alltså byggas in under trappan. Men det var alltså lite av ett projekt att bara få in det italienska åbäket till kamin innanför dörren. Trots att vårt största skjutdörrsparti mäter 136 cm i fri passage räckte in det. Italienarna har nämligen hittepåmått på sina lastpallar och pallen som vår italienska kamin kom på var för lång för att gå in på bredden och för smal för att lyftas från sidan.

Men eftersom vår hjälpsamma granne Tore är både bonde och ett geni löstes problemet genom att den italienska hittepålastpallen placerades på en europapall. Några hävarmar och uppallningar senare hade vi både fått in och fått hjul på den 380 kg tunga italienaren. Möjligen kan Rom byggas på en dag…

forma115_01

Helgens projekt för oss var att röja på platsen där kaminen ska stå och trappan till övervåningen byggas. Vi kommer att ta hjälp av hantverkare för att bygga formen till trappan, vilken ska gjutas. Genom att ta in hantverkare för det här projektet räknar vi med att hämta hem en del tid som vi förlorat på grund av den brutna armen men också för att vi ska få en boost och känna att vi kommer framåt i projektet. Den här tiden på året är vår sammanlagda arbetstid i ladan begränsad till sammanlagt c:a 20 timmar/vecka och att då sätta tänderna i projektet gjutform till trappa så kommer det att dröja alldeles för lång tid innan vi slipper klättra i vår HAKI-ställningstrappa för att ta oss upp på övervåningen.

forma115_02

Så i helgen röjde vi alltså för trappbygge och kamininstallation. Med tanke på kaminen storlek så borde det inte vara några större problem för tomten att ta skorstensvägen.

 

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Nu har vi bloggat och berättat om vår renoveringsresa under två års tid. Innan vi flyttade hit till Tidningen Lantliv fanns vår blogg hos Skånska dagbladet. Under de gångna åren är det många som hört av sig till oss och berättat att de drömmer om att göra ett liknande projekt – vilket vi tycker är helt fantastiskt. Bilden ovan la vi upp på Instagram under helgen. Ett av våra förestående projekt är att trappan upp till övervåningen ska byggas (vi berättar mer om det i ett eget blogginlägg). Trappan kommer att gå upp precis till vänster om murstocken. Det ska bli så skönt att efter två år med en byggställning mitt i ladan få en trappa.

I bloggens begynnelse sammanfattade vi tio punkter med faktorer som är bra att tänka på om man vill bygga om en ladugård men det är som sagt ett bra tag sedan och ni är säkert många läsare som inte har hängt med hela tiden. Så här kommer de – en favorit i repris – våra tips om du också är sugen på att bygga om en ladugård.

att_tanka_pa

  1. Läge – Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det…).
  2. Area – hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov.
  3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.
  4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn – ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.
  5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.
  6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte – kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.
  7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.
  8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.
  9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi ”kom bort från stan” men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.
  10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.

 

Alla vill göra ett avtryck

Ett av helgens projekt (förutom att fortsätta att putsa väggarna) var att flytspackla golvet i teknikrummet inför golvläggning av det här Marockanska cementgolvet. Att flytspackla kunde ju inte vara så komplicerat tänkte vi och satte igång.

Vi städade ordentligt så att inte ens ett enda litet ynka dammkorn fanns kvar på golvet, klistrade fast kanter runt golvbrunnen och rören där vår jordvärme ska gå upp och tätade runt dörrkarmen.

flytspackling01 flytspackling03

Vi blandade två påsar flytspackel och hällde sedan ut det på golvet och drog från golvbrunnen för att få till fallet. Ganska okomplicerat och så här bra såg resultatet ut:

flytspackling02 Precis så rejält men samtidigt också så osexigt som man förväntar sig att ett nyligen flytspacklat golv ska se ut. Bra så. Vi förseglade dörren noga för att familjens ettåring inte skulle kunna ta sig in.

Ettåringen verkar dock tycka att de mest förbjudna platserna är de allra mest intressanta (vi kan ju innerligt hoppas på att den idén växer bort med åldern). När hon envist försöker glänta på dörren och mamma och pappa unisont ropar ”NEEEEEJ!” blir det liksom kittlande att fortsätta med djävulstygen. Men vi hade ju ändå förseglat dörren ordentligt så det kunde ju inte skada om hon stod i dörrspringan och tittade in på sina föräldrars mästerverk till golv.

Plötsligt kommer ett riktigt avgrundsvrål inifrån ladan. Slug ettåring har med envishet och outgrundlig ettåringskraft lyckats putta upp dörren och klafsar förnöjsamt runt i det halvtorkade flytspacklet. Till råga på allt så fastnar gummistövlarna i storlek 20 i flytspacklet när Marcus försöker avlägsna ettåringsmonstret från brottsplatsen.

Där står vi. Med ett flytspacklat golv med ett par gummistövlar i. Vi jämnade ut golvet så gott det gick och eftersom det skedde i slutet av helgen så vet vi ännu inte hur resultatet blev. Antingen så har vi ett helt okej flytspacklat golv eller så kommer ettåringen få höra om sina otyg tills hon ångrar det.

Renoveringsbebis vs. föräldrar 1-0.

 

För två år sedan

För ganska precis två år sedan började vårt rivningsarbete. Vi hade ägt ladan i ungefär en månad och bestämt oss för (åtminstone på ett ungefär) vad vi skulle börja med. Då trodde vi att det skulle gå snabbt. Så pass snabbt att vi skulle kunna fira jul där samma år. Alltså julen 2012. Men nu står vi här, väldigt tidig vår 2015 och börjar så smått att skymta någon form av ände på vårt arbete. Så här såg det ut för två år sedan, när vi precis skulle börjat riva ut de gipsade väggarna som visade sig inhysa flera flerfamiljshus för möss…

koket_fore

Ni som följer oss på Instagram (gör ni inte redan det så hittar ni oss på @nubyggerviomenlada) fick se denna bild redan under helgen som gick. Så här ser samma hörn av vårt blivande kök ut idag.

koket_progress

Det är många moment kvar innan vi har ett färdigt kök men känslan är ändå att vi faktiskt lämnat det värsta arbetet bakom oss.

Nu ska vi slanga värme ur jorden

När vi köpte ladan och ungefär ett år framåt var det isande kallt. Vi envisades med att vara där i princip varje helg och under ett helt år hade vi ingenstans där vi kunde värma oss. Det var ISKALLT (trots att det är Skåne men den skånska vinter är väldigt rå och blåsig och känns in i märgen). Lagom till julen 2013 fick vi vår kamin inkopplad och kunde börja värma upp vårt blivande kök och även våra frusna händer och fötter. I år har vi  inte frusit så mycket, nu har vi kommit så långt att huset är isolerat och kaminen i kombination med en värmefläkt klarar av att värma upp till en ansenlig temperatur som åtminstone gör att vi inte fryser när vi är i ladan. De dagarna vi inte är där är det desto kallare. Nu är vi ännu ett steg närmare värme. Vi har en slangplöjare på gården som håller på att plöja ner åttahundra meter kollektorslang till jordvärme. Vi har inte riktigt tjäle i marken här nere i södern så just nu liknar vår tomt mest en leråker. Men snart har vi alltså konstant värme.

jordvarmeinthegravning

Dörren är känslan av huset

Under helgen som gick satte vi även in dörren till teknikrummet. Badrummet ligger mitt emot teknikrummet och hit har vi sedan tidigare monterat dörren. Vi gjorde det av förklarliga skäl i samband med att vi installerade toaletten i somras. Men nu är alltså även dörren in till teknikrummet på plats. Till ett utrymme där just teknik ska förvaras vill vi gärna kunna stänga.

En dörr är inte bara en dörr utan känslan av huset. Ett hus med ”billiga” dörrar kommer aldrig att uppfattas som gediget, handens minne avslöjar snabbt alla försök att lura ögat. Dörren kan vara den del av huset vi kommer i kantakt med oftast i vårt hem så då vill vi att dörren uttrycker allt det vi vill att vårt hem ska uttrycka. Allt från materialitet till tyngd och dörrbladets storlek är viktiga och de är saker som människor i Sverige testat fram och tillbaka i hundratals år, långt innan modulmått, handikappanpassningar och industrialiserade processer kom in i bilden. Vad vi gillar är det genuina, det massiva, det som människor för hundra år sedan, när dessa dörrar tillverkades, gillade och som även kommer att uppskattas om hundra.

De båda dörrarna är köpta på byggnadsvårdsbutiken Gorm Byggnadsvård strax utanför S:t Olof på Österlen. Vi är ju ganska förutseende (eller tidsoptimistiska) så vi köpte dem redan sommaren 2013 och sedan dess har de stått tillsammans med några andra dörrar (som ska vara på övervåningen) och väntat på att bli monterade. Dörrarna är i massivt trä och de är troligen från 1900-talets början. Från början verkar de ha varit brunlaserade (som på dörren in till teknikrummet) men på några sidor har de under årens lopp målats vita. De har suttit på en herrgård i Småland så de har säkert varit med om en hel del och det tycker vi är spännande men framför allt är det kvaliteten vi är ute efter. Och nu sitter de alltså i en ladugård och väntar på att bli rengjorda, skrapade och så småningom målade med en linoljefärg i grå nyans.

dorr_teknikrummet

Några tips om du vill köpa gamla dörrar:

  • Försök att hitta dörrar med karm. Det finns gott om dörrblad till salu men om du bara köper ett dörrblad måste du nytillverka en karm till (eller låta någon göra det). Det kan i regel bli ganska dyrt.
  • Tänk på att dörren ska vara hängd åt rätt håll. Vill du att dörrbladet ska vara vänster- eller högerhängt? Det är lätt att snabbt förälska sig i gamla vackra dörrar men kolla en gång extra så att dörrbladet garanterat är hängt åt det håll du vill ha det.
  • Tänk på att du sparar många tusen jämfört med att köpa en ny maskintillverkad dörr med liknade kvalitet.
  • Kolla så att alla beslag fungerar och om de inte gör det se om det är ”enkelt” att fixa/byta (det är det oftast om de inte är äldre än sent 1800-tal).

Vi jobbar på det ytliga

Väggarna i teknikrummet är putsade med två lager puts, grundputs och utstockning och skulle kunna betraktas som färdigputsade om det inte vore för att vi valt att ha ett lager finputs som slutyta. I annat fall målar man på lagret som kallas utstockning.

Vi kunde inte hålla oss från att pausa putsandet i teknikrummet för att istället gå på köksväggarna. Det är en fantastisk upplevelse att se de tråkiga lecablocken försvinna och en jämnt färgad och slät vägg komma fram. DET BLIR ETT HELT ANNAT RUM när väggarna får ny yta!

putsning_koket01

Så här såg det i alla fall ut innan vi började att putsa på en av våra längsta köksväggar.

putsning_koket02

Och här har vi kommit en bra bit med grundputsen på väggen. Ni kan inte ana vilken kick det är att se rummet förvandlas!

putsning_koket03 putsning_koket05 putsning_koket04

Vi har en liten stjälpreda med oss också. En ettåring som helst av allt vill provsmaka kalkbruk och gräva i skräphinken med torkat bruk. Eller pilla på de nyputsade väggarna och tömma spikburkar upp och ner. Men bortsett från den lilla stjälpredans små äventyr så går det riktigt bra det här med putsandet. Det håller på att bli ett kök!

Renoveringsåret 2014 del 4

OKTOBER

kirkestolen02

Vi inledde oktober med en leverans av 16 stolar i vacker, tidlös design och i en kvalitet som kommer att hålla i många år framöver. Kaare Klints Kirkestolar väntar nu på att användas i ladan och vi är så glada för dem. Precis som golvet till vårt allrum har vi köpt dem från Trelleborgs g:a kyrka.

hosten201403

Oktoberljuset var helt magiskt och vi fick njuta av många fina dagar där den ena solnedgången vackrare än den andra som speglade sig i vårt stora gavelfönster.

arbetsboden_vaggen01

Marcus putsade den första kalkputsade väggen, väggen på vår arbetsbod som vetter mot vägen. Resultatet blev en vacker vit vägg. Nertill målade vi med kallasfalt för att undvika fula stänk från vägen och för att fukt inte ska vandra upp längs väggen.

NOVEMBER

hangbokenVi planterade en hängbok som just nu ser hängig ut men som kommer att bli ett riktigt ståtligt träd. Detta är det första av de klassiska skånska träden vi kommer att plantera.

fräsa_el02

Marcus fräste spår för dragning av elrör som vi nu håller på att putsa in i väggarna.

Och så avslutade vi november med att Marcus bröt armen när han skulle ta ett skutt över en brädhög mitt på vår leråker till gårdsplan. På sin födelsedag och allt, vilket ju var helt onödigt.

aj

DECEMBER

arbetsboden_portar02

Vi tjärade in portarna till arbetsboden som Theréses pappa och Marcus tillverkade precis innan armen bröts. Det doftade tjära över hela gårdsplanen och blev väldigt fint tycker vi.

granen_på_gården

Vi jobbade liite i motvind när vi skulle hugga gran i vår grannes skog. Men det blev en gran till slut med belysning och allt. Den har lyst upp fint på vår gårdsplan men stormen Egon tyckte tyvärr att granen gör sig bättre i horisontalläge så den får ligga ner tills Egon gett sig av.

28dec05

Vi tackade den brutna armen för att vi faktiskt inte kunde göra så mycket annat än att ta en liten semester från renoveringen. Vi firade jul i Spanien och kom tillbaka till ladan med ett pånyttfött renoveringssug och ett tunt snötäcke utanför ladan.

Renoveringsåret 2014 del 3

JULI

ladan01

Vi flyttade bloggen hit till Lantliv och började ett nytt och spännande bloggkapitel. En av de första bilderna vi publicerade var denna på hur ladan såg ut när vi köpte den. Detta är ladans norra sida som idag ser ut så här:

ladan03

innervaggar06

Arbetet med att mura upp våra nya innerväggar fortsatte och helt plötsligt börjar vi få känslan av hur rumsligheten faktiskt kommer att bli.

uteplats05

Vi schaktade, fyllde med grus och byggde sedan en gjutram, isolerade underifrån och armerade för att gjuta en uteplats på vår västra gavel.uteplats11

Och visst blev det också en uteplats. Vi är så glada för att vi gjorde den tidigt under sommaren eftersom vi spenderade oräkneliga timmar här under resten av sommaren.

AUGUSTI

promenad02

Bönderna skördade åkrarna runt ladan och vi kunder helt plötsligt promenera rakt över de nyskördade fälten som doftade gudomligt under de ljumma augustikvällarna.

arbetsbod03

Vi rev en del av planket vi har mot vägen och ersatte det med en mur som också blev en av väggarna till vår arbetsbod. Resten av planket ska så småningom också rivas och ersättas med en mur.

arbetsbod12

Theréses pappa var hos oss en vecka och hjälpte till att bygga arbetsboden. Och efter en vecka stod där faktiskt en arbetsbod på tomten, precis lagom till att vår sommarledighet var över.

arbetsbod19

potatis04

Vi avslutade augusti med att skörda all vår potatis som riskerade angrepp om de hade fått vara kvar i jorden. Det blev en rik skörd som vi fortfarande har mycket kvar av.

SEPTEMBER

betongbehandling04

Vi inledde september med att behandla vår uteplats med vattenglas, dels för att göra utan tåligare men också för att göra den aningen mörkare.

humletradgarden_fardig02

Vi färdigställde vår humleträdgård som vi började att bygga under sommaren. I september fick humleträdgården också grusbeläggning och vips hade vi den perfekta frukostplatsen med härlig morgonsol.

kyrkogolvet07

Och så avslutade vi 2014 års upplaga av september med att få hem vårt blivande vardagsrumsgolv – ett kalkstensgolv från Trelleborgs g:a kyrka som är tillverkat med en metod som inte används idag och är därmed helt unikt.

Renoveringsåret 2014 del 2

APRIL

golvkonflikten

Vi diskuterade golvmaterial till köket. Tittade på kalkstensprover och bestämde oss till sist för hyvlad Ölandshors, vilket är stenen i övre högra hörnet. Ungefär ett år senare kommer den att läggas.

appelplantering05

Vi åkte till Danmark och köpte 100 äppelträd. De flesta av dem planterade vi i vår äppelodling och några fick nya ägare.

golvgjutning00

Vi avslutade april med att – äntligen – gjuta vårt golv. Efter månader av utgrävning, igengrävning och hoppandes över armeringsnät fick vi äntligen en golvyta att gå på.

MAJ

fonsterrenovering02

Vi färdigställde renoveringen av våra stallfönster och fönsternischerna, utbyte av glas, slipning, skrapning, målning, lagning och putsning av nischerna.

potatis03

Vi satte sättpotatis en masse och har också fått en rik skörd. Vi äter fortfarande av vår egenodlade potatis och kommer troligtvis att ha möjligheten att göra det tills vi (förhoppningsvis) kan börja skörda nypotatis i slutet av juni.

ladan_1990-

Vi fick besök av ett par av ladans gamla ägare (de bodde i boningshuset som stått på tomten men som brann ner i mars 2012). De hade med sig foton av ladan så som det såg ut i slutet av 1980- början av 1990-talet när de ägde fastigheten. Spännande tyckte vi och gladde oss åt att få ta del av denna historia om ladan.

JUNI

finja

Vi inledde juni med en STOR leverans av byggmaterial. Lättklinkerblock som skulle bli våra innerväggar i ladan.

innervaggar02

Vi började att mura upp de nya innerväggarna och lämnade en luftspalt på några centimeter till den gamla väggen. Den har vi fyllt med perlit, som blir extra isolering.

midsommar02

Och så avslutade vi juni med midsommarfirande i ladan. Nu tillät inte vädret att vi satt utomhus men det gick utmärkt att duka upp till midsommarfest inne på bygget. I vårt blivande kök, mitt bland lecablock och byggdamm åt vi klassisk midsommarmiddag under en stor krans av trädgårdens blommor.

Renoveringsåret 2014 del 1

När vi tittar tillbaka i arkivet inser vi att det hände en hel del under renoveringsåret 2014, trots att det inte alltid kändes så för oss. Hit till Lantliv flyttade vi bloggen under sommaren men renoveringen har pågått längre än så. I fyra inlägg tänkte vi sammanfatta förra året så att ni (och även vi) får en översikt över vad som hänt under det gångna året.

JANUARI

gavel_inne01

Från att under 2013 har arbetat med ladans utsida börjar vi i januari med ladans insida. Först ut är att sätta panel på insidan av vår västra gavel. Precis som på utsidan har vi satt okantade ekplankor men till skillnad från utsidan har vi barkat av dessa.

utgravning02

Vi grävde ur vårt blivande kök och förberedde inför gjutning av det nya golvet.

golvet02

Vi la markduk, slang för jordvärmen och fyllde på med grus. Många lass grus som vi körde in med skottkärra.

FEBRUARI

viking_kamin

Vi hämtade vår Viking-kamin som ska värma i hallen på övervåningen. Den följde med på köpet när vi köpte ladan och blev som ny efter renoveringen.

overblick_avlopp

Vi drog avlopp och grävde igen. Det var mycket grävande och utfyllnad i början av 2014.

ljuset01

Februari bjöd tydligen på vackert väder. Vi blundade för rivningsmaterialet utanför ladan och njöt av de vackra omgivningarna.

MARS

armering01

 Vi isolerade, la golvvärmeslang och armerade köksgolvet inför gjutningen.

oljning

Vi oljade in homejorna och ekplankorna nedanför dem för att de ska stå emot vädrets makter.

potatisland02

Vi avslutade mars med att anlägga ett nytt, stort, trädgårdsland.

På tapeten i ladan

Just nu håller vi på att putsa väggarna i teknikrummet. Vi börjar med detta utrymme för att ett av våra andra nära förestående projekt är att installera värmesystem i ladan. En del av ladan har sedan tidigare varit isolerad och uppvärmd, då med elpatron. Att värma upp hela ladan med elpatron hade blivit en dyr historia och eftersom vi bytt ut den tidigare golvvärmen mot modernare hade det varit helt från vettet att fortsätta med elpatron. Istället har vi köpt en ny värmepump som även har integrerad varmvattenberedare, vilket är perfekt för oss eftersom vi har begränsat utrymme.

F1245_small

Bild från nibe.se.

Vi har valt ytjordvärme,vilket är lämpligt eftersom vi har stor tomt. Om vädret tillåter så ska jordvärmeslangen grävas ner i januari och därefter ska värmepumpen flytta in i teknikrummet.

Så vi håller alltså på att putsa väggarna här inne, vilket tar lite tid eftersom det är tre lager puts som ska på innan väggarna fått sin slutyta. Dessutom ska vi bestämma oss för att golv och den här gången tänkte vi festa till det med något annat än kalksten, vilket kommer att vara golvmaterial i resten av ladan.

Nu har vi några dagar till på oss att slutföra teknikrummet innan vi byter ledighet mot vardag.

 

Sparar ladans historia

I teknikrummet där vi just nu håller på att putsa väggarna har vi valt att låta en vägg vara orörd. Det är innerväggen som skiljer ladans gamla stall från logen. Denna lilla väggsnutt ska få vara som den var när vi köpte ladan och rev bort gipsskivorna och glasfiberisoleringen som ladan isolerats med. Som ett minne av att ladan faktiskt är en lada.

keeper

Lite att putsa på

Teknikrummet är ett litet rum precis innanför entrén som kommer att inrymma värmepump, tvättmaskin, vattentank, golvvärmecentral, elskåp och annat som man måste ha men helst vill stänga in. Under januari kommer vi (troligtvis) att installera värmesystem och då ska värmepumpen som ska värma upp ladan flytta in i teknikrummet. Det betyder att väggar och golv här inne måste färdigställas.

teknikrummet putsning_teknikrummet00

Så här såg det ut innan vi börjatde arbetet.

Just nu håller vi på att putsa väggarna och vi har fått göra en liten rockad i vår vanliga arbetsfördelning. Vanligtvis brukar jag (Therése) hålla ordning, plocka, städa, assistera, fixa mat etc. med Marcus gör det tyngre arbetet som t.ex. att snickra mura och putsa. Men i och med att Marcus brutit armen och inte får belasta sin vänstra arm blir det svårt för honom att arbeta. Nu är det alltså ombytta roller. Det är både roligt och frustrerande. Roligt för att jag får lära mig nya saker (att putsa med kalkputs är JÄTTEROLIGT!!!) och frustrerande eftersom arbetet många gånger är tyngre än vad min kropp tycker är okej och även för att det tar ett tag att få in rätt teknik (jag har även lite teknik att putsa på, inte bara väggar…). Det är även frustrerande för Marcus eftersom han verkligen vill jobba men varken kan eller får, utan får istället finna sig i att göra saker som inte kräver två händer och armar. Men med lite envishet och träningsvärk ska vi nog lyckas putsa väggarna i teknikrummet.

Vi kommer att putsa tre lager. Det första lagret är en grundputs för inneväggar. Lager två är ett mer finkornigt kalkbruk som ger en finare yta och det sista lagret, som även kommer att vara vår slutyta, är finputs som är ett ljust bruk som man sedan kan måla på eller bara låta vara som det är. En tumregel när man lägger flera lager med bruk är att det första lagret ska vara det hårdaste, respektive lager blir sedan mjukare och mjukare.

Lager 1: NHL-kalk 3,5 1:1,5. Detta är grundningen, vilken ska appliceras jämnt, relativt tjockt och heltäckande på underlaget. Ytan blir relativt grov för att ge en god vidhäftning till nästa lager.

Lager 2: NHL-kalk 3,5 1:2. Detta lager är utstockning/grovputs och appliceras i ett c:a 12 mm tjockt lager och skuras/bearbetas för att få önskad struktur. I många fall är detta slutytan på en putsad vägg men vi har valt att lägga på ett ytterligare lager ovanpå detta. Totalt blir lager ett och två c:a 15 mm.

Lager 3: Finputs. Finputsen från Målarkalk är en mångsidig produkt som går att använda på nästan alla typer av ytor. För vår del valde vi den för att den ger en vacker kalkyta som passar bra som slutyta på våra väggar.

putsning_teknikrummet04

Här lägger jag på det första lagret med grundning.

putsning_teknikrummet01

putsning_teknikrummet02

putsning_teknikrummet03 

Just nu har vi kommit så långt att vi lagt på det första lagret och håller på med det andra. Det är så spännande att se hur rummet förändras när putsen kommer på.

 

 

 

Ett kärt återseende

Vi har haft så fina dagar på vår semester i södra Spanien, ätit tapas, vandrat runt på små och stora gator, upp för berg, ner för berg och längs med havet.

Det var ändå ett kärt återseende att komma tillbaka till ladan. Vi har allt saknat henne och vi välkomnades med en av de vackraste decemberdagarna, solen sken från en klarblå himmel och det tunna täcke snö som brett ut sig över Skåneland gnistrade vackert i solen.

De två yngsta barnen har åkt pulka på det tunna snötäcke som finns (vill man så går det, även i Skåne…) och testat skridskoisen som lagt sig fint på vår baddamm. Tänk att vi har en alldeles egen liten skridskois i trädgården som barnen kan åka på precis när de vill och sedan värma sig framför braskaminen när tårna blivit för kalla.

Jag och Marcus har med gemensam kraft börjat putsa väggarna i vår teknikrum (det skriver vi mer om i ett annat inlägg). Och så har vi njutit av den vackra dagen och en av årets vackraste solnedgångar.

28dec01

28dec02 28dec06 28dec04 28dec03 28dec05 28dec07

Men nu, nu har vi några dagars ledighet till att fylla med arbete i ladan, fint så.

En god jul från ladan

Så här såg det ut i ladan på julafton förra året. Då hade vi julaftonsbrunch med Marcus bror och hans familj. Barnen fick gå på paketjakt i omgivningen, kaminen sprakade och det utgrävda jordgolvet till trots hade vi det riktigt mysigt. Att titta tillbaka i vårt bildarkiv är alltid lika spännande och ger oss perspektiv på vad vi faktiskt gjort, vilket är nödvändigt eftersom vi många gånger är frustrerade och tycker att arbetet går långsamt. Sedan förra julen se vårt blivande kök, där v hade julbrunchen, helt annorlunda ut. Vi har nya, isolerade innerväggar, ett gjutet golv med golvvärme och isolerade fönster. Snart har vi även elektricitet och jordvärme.

julafton01

julafton02

Här nere ifrån Spanien ser vi fram emot nästa jul och förhoppningsvis är det första julen som vi kommer att fira på riktigt i ladan.

GOD JUL OCH ETT VARMT TACK FÖR ATT NI FÖLJER ARBETET I LADAN PÅ VÅR BLOGG!

Therése & Marcus

Tvåårsjubiléum

Idag har vi tvåårsjubileum som ladugårdsägare. För två år sedan var det verkligen bara en lada. Nu kan man nog ändå mer säga att det är ett hus. Även om vi för den sakens skull vill att det ska synas att det är en gammal lada. För två år sedan såg det ut så här. Det var en grå decemberdag som vi åkte till ladan för att möta säljarna som skulle anvisa oss var el och avlopp gick på tomten. Efter det åkte vi till mäklarens kontor för att skriva köpekontrakt och ett par dagar senare fick vi hämta nycklarna. Vi åkte direkt till ladan med ett pirr i kroppen. Lite som en förälskelse.

ladan_21_dec_2012