Jättegoda zucchinibiffar med halloumi

Vi har lagt ut lite bilder under hashtaggen #augustimat2018 på Instagram så att ni kan följa vad vi äter nu under augusti så vi har som målsättning att allt grönt vi äter ska komma från vår egen trädgård.

Det går faktiskt riktigt bra och det mesta som vi köper just nu är mejeriprodukter.

Vi har ÄNTLIGEN lyckats hitta ett recept på zucchinibiffar som blir riktigt gott. För vad ska man göra med all zcchini? Vi har testat flera olika recept men detta är ett egenkomponerat recept. Vi har, precis som många andra, väldigt mycket zucchini och när vi la ut bilden på denna rätt på Instagram var flera av er sugna på receptet. Så här kommer det!

zucchinibiffar

ZUCCHINIBIFFAR MED HALLOUMI

En familj (räknat två vuxna och två mindre barn)

1 normalstor zucchini (eller squash)

1 halloumi

1 ägg

4 msk vetemjöl

salt

svartpeppar

vitlöksklyftor efter behag

Riv zucchinin och lägg den i ett durkslag tillsammans med salt så att vätskan från zucchinin får dra ur. Låt den vätska av sig i minst 20 minuter.

Blanda den rivna zucchinin med ett ägg, salt och peppar samt pressad vitlök (jag hade i två små klyftor). Blanda ner riven halloumi och strö över mjölet så att smeten binder sig.

Stek i olja i het plättlagg så att biffarna får ordentlig stekyta. Ju mer stekyta (men såklart inte bränd) – desto godare tyckte vi! När ytan är som krispigast är biffarna som godast. Om man steker i plättlagg rinner inte biffarna ut så lätt och storleken blir mer enhetlig men det går såklart bra i vanlig stekpanna också.

Augustimat 2018

Under flera år har vi tänkt att vi, minst under en månad per år, ska vara helt självförsörjande på grönsaker. Det borde ju inte vara något större problem egentligen och med lite mer planering skulle vi troligtvis kunna vara det större delar av året. Men nu har vi hur som helst bestämt att vi under augusti ska försörja oss på vår egen skörd av grönsaker. Hos oss är dessutom augusti den främsta skördemånaden. Skulle vi lyckas i september också så är det såklart en bonus!

AUGUSTIMAT01

Även om det ser vackert och prunkande ut just i den här delen av trädgårdslandet kommer det att bli en extra stor utmaning just i år eftersom vi har sått så mycket fröer som inte tagit sig. På flera ställen i vårt trädgårdsland gapar det tomt just nu. Vi brukar exempelvis få gott om morötter, vilket barnen älskar. Men i år har morotsfröerna inte tagit sig alls. Samma sak med palsternackan.

En extra utmaning alltså! Men ingen minns ju en fegis så det här ska vi ändå lyckas med (om vi så ska leva på potatis).

AUGUSTIMAT03

Vår första kronärtskocka är strax redo att hamna i grytan – kanske kommer det att bli att bli månadens höjdpunkt.

AUGUSTIMAT04

Här står även krondillen och väntar tålmodigt på att en gurkexplosion i odlingstunneln. Lite längre bort ligger vårt kålland. Grönkålen är skördeklar och vi har även fått avnjuta ett blomkålshuvud. De andra kålsorterna får vi vänta på i ytterligare några veckor.

AUGUSTIMAT05

Vi kommer att addera en del kött och mejeriprodukter till vår kost. Majoriteten av köttet är viltkött som antingen Marcus eller vår granne skjutit bara ett stenkast från ladan.

AUGUSTIMAT02

Under hashtaggen #augustimat2018 på Instagram kommer vi att kunna följa vad som hamnar på våra tallrikar under den kommande månaden. Är ni sugna på att hänga på utmaningen?

Tagga bilder på era middagstallrikar på Instagram med #augustimat2018 och berätta vad de innehåller så kan vi inspirera varandra till nya spännande och välsmakande maträtter från vår egen jord till vårt eget bord.

På andra sidan (odlings)tunneln

Förra helgen började vi monteringen av vår odlingstunnel, ett Averto Classico 3×6 meter med kanalplast. Vi har så gott som alltid lite vind hos oss och att montera en odlingstunnel i blåsväder är minst sagt att arbeta i motvind. Därför blev det här ett aningen mer tidskrävande och utdraget projekt än vi hade räknat med.

odlingstunnel01

Stommen i odlingstunneln är i galvaniserat stål. För att skruva ihop en sån här odlingstunnel behövs ungefär tusen miljarder små, riktigt små, skruvar och muttrar och en stor dos tålamod. Det förstnämnade hade vi. Vi hade något mindre efter att vår ettåring upptäckte burken med alla tusen miljoner skruvar… Tålamod fick vi uppbringa så gott det gick i kombination med en del svordomar…odlingstunnel02

Eftersom det blåste en hel del blev vi tvungna att montera tunneln i delar på en plats i trädgården där det är någorlunda mycket lä. Som tur är fångar vår syrénhäck upp en hel del av vinden så i skydd av den kunde vi montera delar av tunneln.

odlingstunnel03

Platsen där tunneln skulle placeras (läs mer om det här) är ovanpå infiltrationsbädden till vårt avlopp. Här har ogräset härjat fritt under många, många år och för att hämma en del av ogrästillväxten har vi sedan ett par månader tillbaka låtit en tjock presenning ligga här. Vi har även grävt ur och jämnat till ytan för hand. Har man möjlighet att göra detta med en mingrävare kan vi varm rekommendera det istället för att göra det för hand. Vi körde även med jordfräs för att luckra jorden. Här har vi sedan byggt en ram av reglar som i sin tur förankrats i marken med armeringsjärn. Allt för att vinden inte ska ha någon chans mot vår odlingstunnel.

odlingstunnel05

Delarna som vi monterade på andra sidan av syrénhäcken lyfte vi sedan på plats och monterade på regelverket.

odlingstunnel04

Vi brukar passa på att jobba tillsammans på kvällarna när barnen gått och lagt sig. Det är inte klokt vad effektiva man kan vara när det inte är någon ett- alternativt treåring som pockar på uppmärksamhet. Vi har dessutom förärats med fantastiskt majväder så att montera odlingstunneln i sällskap av sköna majhimlar vägde upp alla små, små skruvdjävlar.

odlingstunnel06

När tunneln väl var monterad återstod arbetet med att ”inreda” den. Vi har lagt hönsnät i hela botten för att förhindra sork att ta sig upp i tunneln. Vi har extremt mycket sork i trädgården och de har redan förstört en hel del för oss i trädgården. Vi har även satt kanter till odlingslådorna med hjälp av armeringsjärn, nedslagna i marken.

Odlingsbäddarna är i sin tur fyllda med en salig blandning av hästskit från granngården, jord från vår trädgården, påsjord för jordförbättring och perlit för att bibehålla fukt och näring i jorden.

odlingstunnel07

När tunneln äntligen var redo för odling kunde jag inte hålla mig länge ifrån att börja plantera ut alla våra förgrodda tomatplantor. De har successivt härdats men det har ändå varit lite nervöst att ta ut dem i friheten i växthuset. Men man måste ju våga för att vinna.

odlingstunnel09

Så nu är alla våra tomater utplanterade. Håll tummarna för att våra små tomatbebisar ska acklimatisera sig i tomatkuvösen och växa sig stora.

odlingstunnel08

Trots svordomar, miljarder småskruvar, motvindar och säkert någon mer motgång som vi redan glömt står den där – vår alldeles egen odlingstunnel. Och så här på andra sidan tunneln kan vi konstatera att resultatet var väl värt mödan!

 

Snart har vi en tomattunnel

Inne i ladan, framför vårt stora fönster, trängs just nu alla våra små tomatbebisar tillsammans med chili, olika kålsorter och andra, än så länge, små späda plantor.

tomatbebisar

Här lapar de sol och får sig en dusch, precis som om de skulle ha hade varit på chartersemester.

Tidigt under våren insåg vi att vi inte skulle hinna med vårt växthusbygge förrän senare under sommaren så vi bestämde oss för att köpa en odlingstunnel. Odlingstunneln kommer att vara ett komplement till växthuset och kommer endast att vara för odling. Växthuset ska istället bli en skön plats att båda odla och umgås i.

Nu står i alla fall hundratalet små plantor och väntar på ett alldeles eget hus. Odlingstunneln vi beställt är Classico från Averto, 3×6 meter med kanalplast. Vi är otroligt utsatta för vind och är rädda för att en odlingstunnel med tunn plast inte kommer att hålla ordentligt i vårt lilla blåshål.

Siltumnica-Classico-01

Om ungefär en vecka hoppas vi på att vår tunnel kommer till oss så att tomatbebisarna snart kan flytta hemifrån till sin alldeles egna tomattunnel.

Inlagd zucchini med chili

Under hela sommaren har det både saftats och syltats i ladan men de senaste veckornas fokus har varit på inläggningar. Mestadels inlagd gurka eftersom vi har kunna skörda kilovis av våra frilandsgurkor som av skörden att döma har trivts riktigt bra i vårt trädgårdsland.

Vi odlar zucchini lite i motvind och har haft säkert fått kasta mer än hälften av alla zucchinis efter att mördarsniglarna festat loss på dem. De flesta hamnar på grillen tillsammans med andra grönsaker från trädgården men den senaste veckan har vi (sniglarna till trots) inte hunnit med att äta zuccini i samma takt som den växer. Därför gjorde jag en omgång inlagd zucchini som passar bra att ha som tillbehör till grillat. Det här är inlagd zucchini med sting! Den röda chilin kommer från vår granne och hade riktigt mycket bett så det finns viss risk (eller möjlighet beroende på hur man ser det) att vi vuxna får ha dessa godsaker för oss själva.

Bortsett från chilifrukten, senapsfrön och ingredienserna till lagen så kommer allt direkt från vårt trädgårdsland. Att göra inläggningar är ett perfekt sätt att kunna njuta av höstskörden under en längre period.

inlagd_zuccini01

inlagd_zuccini02

Inlagd zucchini med chili

2 medelstora zucchini

1 chili

en rejäl näve färsk persilja

2 gula lökar

2 msk senapsfrön (gula eller bruna* beroende på hur mycket smak man vill ha)

3 dl vatten

1 dl ättika (12%)

2 dl strösocker

1 msk salt

Dela zucchinin i bitar eller strimla den i strimlor (jag använde en s.k. snabbskalare typ denna för att göra strimlor av zucchinin) och varva zucchini med hackad chili, hackad persilja, skivad lök och senapsfrön i en enlitersburk. Sjud lagen tills sockret löst sig och häll lagen över zucchiniblandningen. Låt stå i några dagar för att det ska ta smak ordentligt.

* Gula senapsfrön används i de flesta inläggningar men det går bra att byta ut mot bruna. Värt att tänka på är att skillnaden mellan gula och bruna senapsfrön är att de bruna är starkare i smaken än de gula.

Skördelycka till lunchen

Nu kan vi äntligen skörda ordentlig i vår köksträdgård. Om det hade varit möjligt att äta sig mätt på plocksallat så hade vi kunnat göra det – för det digna av sallat i vårt trädgårdsland. Men den gör sig bäst tillsammans med andra grönsaker. Idag hamnade detta på lunchtallriken tillsammans med sill, gräddfil och spickeskinka.

lunchsallad

Rödlök, morrötter, krasse, tomater, svarta vinbär, rädisor, spenat, plocksallat och Amandine.

Sämre kan man ha på lunchtallriken.

Hökatorps häggblomssaft

haggblom02

Vår hägg har spridit väldoft i hela trädgården den senaste veckan och lika snabbt som den började blomma hann den också blomma över här i Hökatorp. I sista sekunden hann jag klippa ett gäng blommor för att göra en sats häggblomssaft. Bor ni lite längre norrut får ni förhoppningsvis njuta av häggens ljuva air ett litet tag till.

Har ni testat häggblomssaft? Det är inte helt olikt flädersaft men mer blommigt i smaken, lite som att smaka på en ljummen försommarkväll.

häggblom01

Hökatorps häggblomssaft

50 häggblommor

1,5 l vatten

1,5 l strösocker

3 limefrukter i tunna skivor

50 g citronsyra

  1. Skölj häggblommorna, lägg dem i en stor skål och lägg limeskivor över. Skålen måste vara möjlig att försluta med lock eller plast.
  2. Koka upp vattnet och låt socker och citronsyra lösa sig i vattnet.
  3. Häll det varma sockervattnet över häggblommorna och limen.
  4. Rör om och låt stå i kylskåp i 3-4 dagar, rör om då och då.
  5. Sila saften och häll upp på rena flaskor eller frys in.

 

 

Mormor Birgits rabarberpaj

Igår bakade vi och åt paj på årets första rabarberskör. Det smakade ljuvligt!

mormors_rabarberkaka

Det här enkla och goda recept på rabarberpaj, eller raberkaka om man hellre vill kalla det för det, kommer från min mormor Birgit. Mormor var en mästare på att baka kanelsnurror, småkakor och denna mumsiga rabarberpaj.

Mormor Birgits rabarberpaj

3 rejäla rabarber (eller flera mindre som ger motsvarande mängd)

2 ägg

1/2 dl strösocker

1 1/2 dl vetemjöl

Smör

Pärlsocker

  1. Sätt ugnen på 175°C
  2. Vispa 2 ägg tillsammans med 1/2 dl strösocker tills smeten bli fluffig.
  3. Blanda ner mjölet i ägg- och sockervispet. Häll blandningen i en form som är c:a 25 cm i diameter.
  4. Skala, ansa och skär rabarbern i mindre bitar. Peta ner dem i smeten i formen.
  5. Hyvla smör i tunna skivor så att det täcker hela formen.
  6. Strö över pärlsocker.
  7. Grädda i 175°C i nedre delen av ugnen tills kakan blivit gyllenbrun, c:a 35-40 minuter.

Jag tycker att den avnjuts allra bäst tillsammans med en klick lättvispad grädde med lite vaniljpulver i men glass eller vaniljsås går såklart också fint.

Vår äppelträdgård

Nu är det två år sedan vi planterade alla träd i vår äppelträdgård. Under dessa två år har vi arbetat mot både vinden, djurriket och vegetationen runt omkring oss för att våra äppelträd ska kunna växa sig starka.

Trots att vi bor sisådär en mil från havet ligger ladan på ett väldigt vindutsatt läge och det uppskattar inte små späda äppelträd. Vinden gör att de växer långsammare än vad de hade gjort på en mindre vindutsatt plats. Det tog bara några månader innan hararna tackade för att vi ställt till med en brakfest i äppeträdgården. Tacken var avbitna grenar och knoppar på harhöjd. Det avhjälpte vi med att sätta stängsel runt hela äppelodlingen. Därefter började sorkarna kalasa på äppelträdens rötter. Vi har haft vild krigföring mot dem men tyvärr har några stackars äppelträd strukit med under kampens gång. Ogräs har vi gott om och ogräset stjäl den näring som de, än så länge, späda små träden så väl behöver för att stå emot både vinden och djuren.

Så i helgen rensade Marcus och grävde runt äppelträden. De fick dessutom lite välbehövligt gödsel. Äppelträdgården tackade med att visa snar blomsprickning.

appeltradgarden01

Vi har fyra rader med äppelträd; Katinga, Ingrid-Marie, Discovery och Aroma.

appeltradgarden02

appeltradgarden03

Blomningen kommer väldigt olika på de olika sorterna och även beroende på var träden står någonstans. Närmast blomsprickning är Discovery som står som mest skyddade i slänten ner mot vår grannes åker.

appeltradgarden04

Inte långt efter kommer Aroma.

Tänk att det snart blommar!

 

Lite mer som bönder

Under tiden som vi renoverat ladan och byggt vår trädgård har vi mer och mer börjat tänka hållbarhet och självförsörjning. För oss känns det inte mindre aktuellt med anledning av turbulensen runt om i världen. Vi odlar och bygger för att bli mindre oberoende av omvärlden och mer beroende av oss själva.

Det är inte så konstigt att de svenska bönderna var de som var rikast och hade det bäst i landet för lite mer än hundra år sedan. De kunde ju erbjuda det som alla främst behövde – mat på bordet. Vi kommer såklart inte att bli rika av att odla vår mark och bygga ett hållbart hus – och det är inte heller vår målsättning. Däremot känner vi oss rika när vi kan gå ut och plocka ihop mat till vår kvällsmat i vårt eget land, precis som en bonde. Vi är helt övertygade om att det inte är en trend att vi och många med oss flyttar ut på landet och vill klara oss mer själva. Det är helt enkelt mer livskvalitet att bo på landet. Att ha en trädgård, egen jord, att kunna släppa ut sina barn på gården medan man själv står i köket. Att kunna ha djur och få uppleva himlens och landskapets skiftningar.

Jag (Therése) fick en riktigt fin födelsedagspresent som ytterligare ska kunna hjälpa oss på traven att bli lite mer bönder på fritiden. Niklas Kämpargårds ”Lev som en bonde – 100 sätt att klara sig själv” bjuder på handfasta tips om allt från hönshållning, gödsling, korvstoppning, mustning av äpplen till hur man förvarar ved, har eget vindkraftverk och bygger jordkällare. Vi har läst från pärm till pärm och varje sida (vi överdriver inte) innehåller något som vi känner att vi har nytta av. Tydligt, koncist, intressant och dessutom snyggt förpackat!

merbonde

Nu kan vi alla läsa oss till hur vi blir lite mer bönder. Blåställ är det nya svarta.

Vi förverkligar en trädgårdsdröm

För några veckor sedan skrev vi om våra trädgårdsplaner. I helgen började vi äntligen att realisera dem!

Vi har tänkt om lite från den första planen som var så här:

tradgardsplaner

Istället för två långa rader med odlingsbäddar lägger vi en på tvären och efter den blir det långa odlingsbäddar. I bädden som blir på tvären kommer vi att fokusera på kryddväxter och andra perenna ätbarheter. Efter inrådan från flera duktiga odlare kommer vi dessutom att gräva upp och flytta hallonbuskarna till en plats på behörigt avstånd från odlingsbäddarna. På både gott och ont har hallon en benägenhet att kommer med oändligt många rotskott och risken är stor att vi får hallon i odlingsbäddarna. Mitt i kommer vi att ha en bred gång, c:a 1,20 meter där vi ska kunna köra in med skottkärra när vi rensar och skördar.

Bredden på landet kommer totalt att bli 4,70 meter, vilket också blev måttet på den första odlingsbädden som vi började bygga i helgen. Vi har en del överlivet ekvirke, sådant som är lite sprucket och lite fult i kanten och som helt enkelt inte lämpat sig för att användas till våra väggar. Här kommer de väl till pass. Men de är tunga. Väldigt tunga.

Utåt sett ser vårt projekt kanske harmoniskt ut men det är inte alltid så. Bakom denna första odlingsram fanns både tårar och meningen ”du kan bygga dem själv”. Men vi samlar oss till slut och lagom till mörkrets intågande i går började vi att montera den första odlingsbädden. Dock med en otålig, vantvägrande tvååring som med iskalla händer både ville lyfta ekplankor (som vi knappt klarar av att rubba tillsammans) och ”gräva med stor spade” (spade nästan väger mer än hon själv). Även om det ser ut som att våren kommit långt här nere är vindarna bitande kalla så efter en stund fick vi ge upp för kyla och mörker så de sista skruvarna och grävandet för denna odlingsbädd får vänta några dagar. Vi är åtminstone en bra bit på vägen att förverkliga en av årets trädgårdsdrömmar. Här ska odlas grönsaker!

odlingsbaddar01 odlingsbaddar02 odlingsbaddar03

 

Det går framåt i trädgårdslandet

Förra helgen satte vi bland annat potatis, den har än så länge inte visat några gröna små knoppar i jorden i potatislandet men de som vi satte i hinkar, som står inomhus, har däremot kommit upp.

Det går alltså framåt med vår odling och igår kom även sockerärtorna i jorden. Rädisor, plocksallad och spenat, som vi satte för några veckor sedan, har kommit upp med små, små gröna blad. Vi håller även på att förkultivera gurka som senare ska planteras ut på friland.

Vår fyrbenta familjemedlem envisas med att trädgårdslandet absolut ska inspekteras efter sådd och visar ingen som helst hänsyn till att man inte bör trampa runt i ett nysått trädgårdsland.

inspekterar

Nu hoppas vi att de gångna dagarnas ihållande regn ska sätta lite fart på våra grödor (och helst inte mer fart på maskrosorna som vi har alldeles för gott om).

 

Stora potatissättardagen

Vi har satt lite potatis i helgen. Eller lite och lite…

Redan för ett par månader sedan fräste Marcus upp ett nytt stort potatisland. Allt var liksom färdigt och förberett för sättning. Potatisen hade gärna fått komma i jorden för flera veckor sedan om det inte hade varit för att de små ålarna på dem inte ville gro speciellt snabbt. Men i lördags tyckte vi att det var dags att få potatisen i jorden. Vi hade köpt sorterna Princess, som är relativt tidigt och god som sättpotatis och möjlig att lagra och så vår favorit – mandelpotatisen. Man brukar säga att det går att skörda minst åtta kilo potatis på ett kilo sättpotatis, så nu ska det banne mig bli potatis.

princess

mandelpotatis

potatis01

Vi hade sättpotatisen liggandes i en kartong som stod i solen för att förgro.

potatis02

Fårorna att sätta potatisen i grävde vi med hjälp av en hacka och för undertecknad som är ganska otränad väntade potatissättarträningsvärk dagen efteråt.

potatis06

Potatisen ska sättas c:a 10 cm ner i marken. Beroende på hur stora potatisarna är ska det vara 20-30 cm mellan dem i varje fåra (ju större potatisar desto längre avstånd) och 50-70 cm mellan fårorna.

potatis04

Våra sättpotatisar var relativt små så c:a 20 cm mellan dem var lämplig, jag la en tumstock mellan varje potatis för att få ett lämpligt mått.

potatis03

Och så var det bara att gräva, vi hade ju några potatisar som skulle ner i jorden…

Vi satte även några potatisar i hinkar som står inomhus, dessa hoppas vi kommer att växa så pass snabbt att vi kan skörda potatis till midsommar. Ingen midsommar utan hemodlade knölar lyder nämligen familjens nya talesätt.

165 potatisar senare och vi har ett väl tilltaget potatisland.

Puh!

Vi vill ha kackel vid ladan – Hönstips efterlyses!

Vi är jättesugna på att skaffa höns men ingen av oss har någon tidigare erfarenhet av att ha höns så därför vill vi gärna ha hönstips. Vi vill ha en liten flock men hur stor flock är lämplig och vad mår hönsen bra av? Vi vill ha ägg så det bör vara en sort som värper med jämna mellanrum. Vi har sneglat lite på Skånska Blommehöns eftersom det är skånsk ras och för att de är väldigt vackra men vi är öppna för förslag. Ska man köpa eller hyra höns? Ska de vara frigående eller är en hönsgård lämpligare (vi har räv i området)? Har ni tips på var vi får tag på trevliga fullvuxna och värpredo höns (Blocket har vi redan kikat på).

Skånska_blommehöns_nbvoel

Bild härifrån.

Om det är någon av er läsare som haft höns tar vi tacksamt emot alla tänkbara tips!

Del 1: Att anlägga en äppelodling

Förra veckan var vi i Danmark och hämtade äppelträd till vår äppelodling. Hela idén med att ha en egen liten odling kom av att vi tycker att det är otroligt vackert med äppelträd och vi kommer också att kunna använda frukten, dels för att äta men också för pajer, sylt/mos och för att musta. På Sövde Musteri frågade vi var äppelodlarna vanligtvis köper sina träd och fick veta att det är från just Danmark. I princip alla odlare i södra Sverige åker till Danmark för att köpa träd till sina odlingar. Via en omväg genom Danska Fruktodlarföreningen fick vi till slut kontakt med Ole på Plantekoslen Vester Skovgård. Vi hade redan bestämt att vi ville ha Aroma och Discovery i odlingen och Ole hjälpte oss att ta fram två lämpliga sorter till som pollinerar varandra. Det där med pollinering är en halv vetenskap och som tur är finns en pollineringstabell som hjälp.

Väl framme på Vester Skovgård blev vi visade över en kullerstenslagd gårdsplan, ner i en källare, så låg att ingen av oss kunde stå raklång, där Ole hade sitt kontor. Han var inte riktigt beredd på vår ankomst och medan han skrev ut de papper som behövdes för leverans bjöd ha på nybryggt kaffe och förhörde oss om vårt projekt samtidigt som han berättade om en dansk lärarinna som, varje dag efter jobbet, tog hand om sina äppelträd i flera timmar. Och efter två koppar kaffe föreslog Ole att vi skulle gå en sväng bland odlingarna medan han letade på våra träd. Och det gjorde vi ju så gärna.

plantskolan01

plantskolan05

plantskolan03

plantskolan02

plantskolan04

plantskolan06

Efter vår lilla promenad där vi beundrade äppelodlingarna och drömde om vår egen lilla odling så hjälpte Ole oss att lasta på alla äppelträd på släpkärran.

Och efter det åkte vi genom det vackra danska landskapet tillbaka mot vårt vackra landskap. Med 100 äppelträd på släp och med minnet om en dag vi kommer att tänka på med glädje.

Inte nog med att vi renoverar – vi tänkte fixa en äppelodling också…

Ja – ni läste rätt! En äppelodling.

Vi har ju ganska mycket tomtmark. 4300 kvadratmeter för att vara ganska exakt och större delen av marken är gammal åkermark och inte anlagd trädgård. Vi ÄLSKAR äppelmust, äpplejuice och äppelpaj (ja, nästan allt som börjar med äpple-). Så vi håller nu på att anlägga en egen liten äppelodling på vår tomt.

Imorgon ska vi upp i ottan för att åka till Danmark och köpa äppelträd. Danmark igen tänker ni som följer bloggen!? Ja, Danmark igen. Det är nämligen facila priser på äppelträd i större kvantitet om man åker över sundet och de svenska äppelodlarna köper även sina träda från Danmark. Så under påskhelgen har vi några hål att gräva till de dryga femtio äppelträd som skall ingå i vår äppelträdgård. Det är lite att sätta sig in i om man ska ha en äppelodling. Bland annat pollinering som är en halv vetenskap. Hur som helst bör odlingen bestå av flera olika sorter som kan pollinera varandra (annars blir det ingen frukt). Vi fick hjälp av plantskolan som vi köper träden från med en lämplig mix av äpplen som är goda att äta, musta och göra paj av, några tidiga äpplen och några senare för att vi ska få längre skördeperiod och inte minst så pollinerar dessa äppelsorter varandra.

Vi har en dröm om att om några år få så stora skördar att vi kan beställa vår egen must på Sövde Musteri, som inte ligger långt ifrån ladan. För att få must på sina egna äpplen krävs en skörd på minst ett ton. Så Vi hoppas att de äppelsorter som vår lilla odling kommer att bestå av ger en rik skörd om några år.

Vår äppelodling kommer att bestå av sorterna AromaDiscoveryIngrid Marie och Katinka.

Äpplen_NBVOEL

Kollage av bilder från Erling Nielsens Planteskole.