Att göra ny entré

Sedan någon gång under 1990-talet har ladan haft en gjuten betongtrappa. Sönerna till ladans tidigare ägare, Dick och Linus, har gjort sina avtryck i trappan och daterat den. Trappan var absolut inte dålig innan men de olika avsatserna har varit ganska svåra att hålla rena. Sedan vi har gjutit och lagt nytt golv inne i ladan har trappan dessutom hamnat en bra bit under golvnivån så en ”ny” trappa skulle också göra nivåerna jämnare.

Vi har köpt ett parti med vackra kalkstensplattor från Komstad som nu pryder vår entrétrappa. Kalkstensplattorna har kapats och lagts ovanpå den befintliga, gjutna betongtrappan och get både trappan och entrén ett helt nytt uttryck.

FÖRE

ytterdorr03

Bakom blomkrukan är det ett tomt utrymme där höstlöv tycker att det är perfekt att parkera. Nivån på det översta trappsteget är dessutom långt under golvnivån i vår hall.

EFTER

entretrappan01

Utrymmet bredvid det övre trappsteget har murats upp så att det översta steget blivit bredare. Inga fler kladdiga höstlövssamlingar och ett större trappsteg att sitta på.

  entretrappan02 entretrappan03 entretrappan04

Färdigt!

entretrappan05 entretrappan06

På trappan har vi monterat en kombinerad dörrstop och skoskrapa i mässing. Den är fastskruvad i trappsteget och ska stoppa vår dörr från att blåsa upp i det Skånska blåshål där ladan ligger.

entretrappan07

Vi njuter redan av vår nya trapp och ser fram emot att sitta här och lapa vårsolens första strålar mot varma stenplattor. Det är minst sagt härligt att göra ny entré!

Helgens tunga arbete

Igår kom en tung lastbilsleverans från en återbyggnadsfirma. På vår gårdsplan står ungefär 20 kvm vacker Komstadkalksten som vi ska använda till några olika projekt.

Först ut är att klä vår entrétrappa med denna kalksten. Det kommer samma stensättare som gjorde vårt badrum och allrumsgolv att göra och de kommer redan till helgen.

stenleverans01 stenleverans02

Den befintliga trappan är gjuten i betong men den översta plattformen är betydligt lägre än entrédörren. Med en tjockare kalkstensplatta på kommer nivåerna istället att hamna på samma höjd. Så till helgen så välkomnar vi återigen våra skickliga stensättare, Andreij och Andreij.

 

En stenfest i vårt allrum

Vi har en pågående stenfest i vårt allrum just nu! Våra stenläggare jobbar snabbt och det är med ett sådant nöje som vi följer deras arbete. Hitintills är ena halvan av rummet lagt och fogat, vilket är 35 kvm. Igår flyttade vi över allt vårt bråte till den färdiglagda sidan och just nu har de påbörjat läggningen på den kvarvarande halvan. De kommer även att lägga sten på stegen i vår trappa och på de små avsatserna som är mellan vårt kök och allrummet. Här är det nämligen en nivåskillnad på c:a 50 cm. Vi tycker att det blir så himla fint och är så vansinnigt glada över vårt golv.

Så här har det sett ut under arbetets gång:

golv_allrum01

Golvet läggs från mitten av rummet och utåt sidorna.golv_allrum02 golv_allrum03 golv_allrum04 golv_allrum05 golv_allrum06 golv_allrum07 golv_allrum08

De här festligheterna med hantverkare kommer att fortsätta i några dagar till innan vi har ett färdigt resultat. Ni får såklart se då!

Halvputsat

Vi har putsat färdigt alla väggar i vårt blivande kök utom en. Väggen där vi ska bygga själva köket har än så länge bara fått sitt första lager puts – grovputsen – i väntan på den marmorskiva som ska sättas upp längs med hela väggen och fungera som stänkskydd ovanför köksbänken. Men nu har vi otåligt gått vidare och putsat 90 cm upp på väggen, precis där den putsade väggen kommer att möta marmorskivan. Ett sista lager med finputs återstår dock innan ytan är helt färdig.

Vi la upp en bild på väggen under putsningens gång och fick flera frågor om varför vi bara putsar 90 cm upp och det är alltså för att marmorskivan ska putsas in i väggen. Det vanligaste när man har marmor ovanför köksbänken är ju att den ligger utanpå själva väggen men vi tycker att mötet mellan den putsade väggen och marmorn blir snyggare och när vi ändå håller på att putsa väggen kan vi lika gärna putsa in skivan.

putsning_koket01

putsning_koket02

En halvputsad väg alltså, i väntan på en riktigt lång skiva i Ekebergsmarmor.

Från en herrgård till en lada

Det är två år sedan vi hittade golvet som vi ska ha i vår hall. Golvet är ett litet parti kalkstensplattor i Komstadkalksten som rivits ut ur en herrgård i Kivik efter en renovering.

Trots att det egentligen är ganska dumdristigt att riva ut ett vackert kalkstensgolv i prima skick så är vi väldigt glada för att det gjordes. Annars hade det inte hamnat i hallen i vår lada.

Så här såg det ut för två år sedan när vi var på Gorm Byggnadsvård i S:t Olof på Österlen och hämtade golvet och de två dörrarna som finns i hallen och går in till vårt badrum och teknikrum.

gorm06 gorm05

Nu – två år senare är golvet ÄNTLIGEN lagt i vår hall. En halva igår och andra halvan idag. Nu återstår bara fogning av golvet och därefter lite finputsning i mötet mellan golvet och den putsade väggen i hallen.

kostadstengolvet02 komstadstengolvet03 komstadstengolvet01

Alla golvplattor är unika och vi provlade golvet och numrerade plattorna, för att få dem på rätt plats, innan vi gjorde läggningen i fix. Vi har även rengjort dem ordentligt med såpa och med stålborste för att få dem riktigt rena. Det blev en väsentlig skillnad och nu ligger de alltså på plats på diagonalen i vår lilla hall.

Från en herrgård i en del av Skåne till en gammal ladugård i en annan del av Skåne.

Vi bockar av golv nummer två

Vi har alltså två golv som är färdiga. Förutom golvet i teknikrummet är nu även köksgolvet helt färdigt. Vill ni se processen att lägga golvet kan ni titta tillbaka här och här.

Vi har själva lagt golvet och blev färdiga med läggningen för några veckor sedan. Däremot vågade vi inte foga golvet själva eftersom fogning kräver en speciell teknik för att det ska bli riktigt bra när det är hyvlade kalkstensplattor.  Våra hyvlade kalkstensplattor har många små håligheter i ytan där det kan fastna fog. Stengolvsläggaren Dennis som vi fick kontakt med gjorde ett jättefint arbete med golvfogningen. Det blir så härlig action när det kommer hantverkare till ladan och på bara några timmar hade vi ett färdigfogat köksgolv.

färdigfogat01

färdigfogat02

Om vi är nöjda? Mycket och dessutom är det första gången vi upplever den fräscha doften av nysåpat golv i ladan. 

En sneak peak av vårt köksgolv

Vi var kanske lite väl optimistiska inför vår golvläggning och trodde att vi skulle hinna lägga en hel del. Men det är också en hel del annat man måste ta itu med när man pysslar med ett renoveringsprojekt som vårt. Exempelvis köpa en jättelåååång stege för att komma upp på vasstaket (man måste ha en så pass lång stege att stegen kan vila på vasstaket för att inte förstöra det) eftersom ett par sluga kråkor verkar tycka att vår skorsten är en bra poblats. De hade dessutom fräckheten att lyfta av järngallret som låg över skorstenen.

Till min (Theréses) stora glädje har vi även hämtat hem vår åkgräsklippare. Att påstå att jag gillar att köra åkgräsklippare är en underdrift. Jag Ä L S K A R  att klippa gräset med åkgräsklipparen. Så mycket att jag inte ens kunde hålla mig ifrån att testklippa lite när ”Åkis”, som jag kallar gräsklipparen, var nyservad, uppsmord och allmänt pigg på att jobba. Vi vill dessutom börja så och sätta potatis i trädgårdslandet. Eftersom trädgårdslandet såg ut som landet som gud glömt behövdes en rejäl jordfräsning, vilket vi också klämde in under helgen.

Men helgen STORA GREJ var alltså att vi skulle börja lägga vårt golv. Det började inte så jättebra eftersom det fix vi ska ha (alltså det som fixerar plattorna mot golvet) inte fanns med i byggvaruhusens standardsortiment och leverantören saknade en lista över återförsäljare på sin hemsida. Efter lite frustration, många telefonsamtal och efterforskningar hittade vi äntligen en lösning. Lagom till kvällsmaten på lördagen la vi de första plattorna. Det kanske bör tilläggas att vi hade genrep på fredagskvällen om hur vi skulle lägga golvet. La ut plattor, testade verktygen och pratade om HUR BRA DET SKULLE BLI. Det här golvet är ett av de enskilt dyraste investeringarna vi gör i ladan och att misslyckas med läggningen hade därför känts lite smärtsamt. Både i hjärtat och i budgeten.

Hur ser det ut nu då?

Jo, så här framskred arbetet:

mysinggolvet02

mysinggolvet03 mysingegolvet07 mysingegolvet04 mysingegolvet05 mysingegolvet09 mysingegolvet06 mysinggolvet01 mysingegolvet10

Efter en helg har vi alltså början till ett köksgolv. Ser ni hur vi lägger det? Köksgolvet kommer att bli som ett enda stort fiskben som börjar i ena hörnet av köket. Om vi tycker att det blir bra? Precis så bra som vi stod och intalade oss under vårt genrep i fredags kväll!

Den kommande helgen fortsätter vi med golvläggningen, ni får såklart följa med på resan och vi tänker oss ett utförligare inlägg om läggningsteknik och vilka redskap vi använder oss av. En sneak peak av vårt köksgolv alltså, och med ett löfte om mer köksgolv längre fram.

Önskar er en fin start på veckan!

Therése

Vi har ett golv!

Vi samlar på oss ännu mer byggmaterial som snart ska komma till användning. Oftast ligger vi något år fram i tiden när vi köper byggmaterial, exempelvis dörrar. Våra innerdörrar stod på lager i mer än ett år innan de monterades och vi har dörrar till övervåningen som stått i två år och som kommer att få stå i några månader till. det han kanske mer att göra med hur vi låter bygget dra ut på tiden men nu har vi alltså fått ännu mer byggmaterial – ett golv – och det ska bara in snarast. Förhoppningsvis om bara ett par veckor när vi putsat färdigt väggarna i vårt blivande kök och kan lägga golvet.

Det var lite av ett spänningsmoment att ta emot leveransen av golvet. just kombinationen Mysinge och hyvlat vi har nämligen bara sett på bild och fått beskrivet för oss hur dessa kalkstensplattor skiljer sig från dem som vi hade valt ut från början. Dessa har lite mer liv i sig  vilket är bra och det kostade dessutom ingenting extra att få stenarna kalibrerade (d.v.s. att alla är i samma tjocklek). Kalibrerade stenar är att föredra eftersom det är mycket enklare att lägga ett golv när alla stenar har samma tjocklek.

Hur såg de ut då? De var jättfina, väldigt vacker yta men inte så ojämna i färgen som vi trodde att de skulle vara. Jag (Therése, som tog emot leveransen) var tvungen att testlägga några plattor för att se hur de blev i ljuset i köket.

koksgolvet02

koksgolvet01 Vi ha ganska mycket pirr i kroppen just nu. Vi ska ju lägga  golv om några veckor och det betyder att vi är MYCKET närmare att få baka och laga mat i vårt kök med ett glas rödvin i näven. Vi går nämligen båda runt och dagdrömmer om hur vi just får laga mat och baka i vårt blivande kök, men vi ska verkligen försöka undvika att spilla rödvinet.

Kalkstenen har golvat oss

Vi har mycket fokus på golv just nu. För oss handlar det mycket om att tänka ett extra steg framåt (hade vi inte gjort det hade vi nog aldrig lyckats se en ände på vårt renoveringsarbete). Vi är på god väg med väggarna i kök, bad- och teknikrum och nästa steg efter det är att lägga golv. I teknikrummet kommer vi själva att lägga golvet. Vi lägger ett golv av rombformade Marockanska cementplattor i antracitgrått. Det kommer att bli ett spännande golv med lekfullt grafiskt mönster.

I köket, som är c:a 36 kvm, kommer vi att ta hjälp av en golvläggare. Här ska vi lägga ett kalkstensgolv i hyvlad Mysingekalksten. Från början hade vi tänkt ha hyvlad hors, som också är en Ölandskalksten men unik i det avseende att den är väldigt jämngrå. Horsen kostar dock 200 kr extra/kvm om man vill ha dem kalibrerad (vilket innebär att man får alla stenar jämntjocka, att lägga stenar i olika tjocklek är en utmaning). Kalibrering ingår nästan alltid i priset, vilket gjorde det lättare för oss att välja bort horsen, trots dess unicitet.

Det som skiljer Mysingekalkstenen från horsen är att den har mer liv och skiftningar i färgen medan horsen är mer jämngrå. En hyvlad sten ger en matt yta som kommer att slitas av tidens tand och spåret av liv och rörelse i vårt kök kommer att avspeglas i stenen.

mysinge_sten

Bild från Mysinge Stenhuggeri.

Vi har valt ett svenskt kalkstensgolv av flera anledningar. Historiskt sett har kalksten från Öland och Gotland varit vanligt förekommande om man haft råd när man byggt herrgårdar, slott, kyrkor etc, vilket är en historisk anknytning vi gillar. Mönstringen i golvet är av en sådan karaktär att eventuella fläckar inte kommer att störa, vilket är positivt för en barnfamilj som vår. Fördelarna med golvet väger upp kostnaden, för våra golv kommer att bli en av våra enskilt största kostnader men då har vi också valt golvmaterial som höjer husets värde och som kommer att hålla i generationer. Inte minst så är kalkstenen ett vackert material som åldras med värdighet och som kommer att passa fint in med helheten i vår ladan.

Vi kommer att lägga golvet på ett lite speciellt sätt men det får vi berätta mer om i ett annat inlägg.

Renoveringsåret 2014 del 3

JULI

ladan01

Vi flyttade bloggen hit till Lantliv och började ett nytt och spännande bloggkapitel. En av de första bilderna vi publicerade var denna på hur ladan såg ut när vi köpte den. Detta är ladans norra sida som idag ser ut så här:

ladan03

innervaggar06

Arbetet med att mura upp våra nya innerväggar fortsatte och helt plötsligt börjar vi få känslan av hur rumsligheten faktiskt kommer att bli.

uteplats05

Vi schaktade, fyllde med grus och byggde sedan en gjutram, isolerade underifrån och armerade för att gjuta en uteplats på vår västra gavel.uteplats11

Och visst blev det också en uteplats. Vi är så glada för att vi gjorde den tidigt under sommaren eftersom vi spenderade oräkneliga timmar här under resten av sommaren.

AUGUSTI

promenad02

Bönderna skördade åkrarna runt ladan och vi kunder helt plötsligt promenera rakt över de nyskördade fälten som doftade gudomligt under de ljumma augustikvällarna.

arbetsbod03

Vi rev en del av planket vi har mot vägen och ersatte det med en mur som också blev en av väggarna till vår arbetsbod. Resten av planket ska så småningom också rivas och ersättas med en mur.

arbetsbod12

Theréses pappa var hos oss en vecka och hjälpte till att bygga arbetsboden. Och efter en vecka stod där faktiskt en arbetsbod på tomten, precis lagom till att vår sommarledighet var över.

arbetsbod19

potatis04

Vi avslutade augusti med att skörda all vår potatis som riskerade angrepp om de hade fått vara kvar i jorden. Det blev en rik skörd som vi fortfarande har mycket kvar av.

SEPTEMBER

betongbehandling04

Vi inledde september med att behandla vår uteplats med vattenglas, dels för att göra utan tåligare men också för att göra den aningen mörkare.

humletradgarden_fardig02

Vi färdigställde vår humleträdgård som vi började att bygga under sommaren. I september fick humleträdgården också grusbeläggning och vips hade vi den perfekta frukostplatsen med härlig morgonsol.

kyrkogolvet07

Och så avslutade vi 2014 års upplaga av september med att få hem vårt blivande vardagsrumsgolv – ett kalkstensgolv från Trelleborgs g:a kyrka som är tillverkat med en metod som inte används idag och är därmed helt unikt.

Kyrkogolv i vardagsrummet

Ganska omedelbart i vår renoveringsprocess bestämde vi oss för att flytspackla alla golv för att få en slät och vacker yta på golven, typ som ett betonggolv.

Men nu, snart två år senare har vi bestämt oss för att inte ha det på grund av att det faktiskt kostar mer än man tror med flytspacklade golv. Vi har så stora ytor och på vissa ställen med ganska mycket ojämnheter, vilket skulle kräva ett tjockare lager flytspackel för att få en fin yta. Och flytspackel av bra kvalitet är dyrt.

Så dyrt att det helt enkelt inte blev motiverat att göra det när vi fick ett rimligt pris på ett nytt kalkstensgolv till köket (konflikten som ledde fram till det beslutet kan ni läsa mer om här) och inte minst när vi i stort sett ramlade över ett gammalt kyrkogolv från Sankt Nicolai kyrka i Trelleborg.

Vem vill inte ha ett kyrkogolv i vardagsrummet!?

Nu är det inget riktigt gammalt kyrkogolv vi talar om, alltså inga stenar med inskriptioner om vilken gammal kyrko- eller adelsman som ligger begravd under den, utan ett relativt nytt kalkstensgolv som lades in under 1960- till 70-talet och som nu, i samband med en renovering av kyrkan, ska bytas ut.

kyrkogolvet01

kyrkogolvet02 copy

Vi kommer att köpa totalt 100 kvm, varav 70 kvm ska läggas i vårt blivande allrum som just nu ser ut så här:

allrummet

Kaosartat minst sagt. Här samsas just nu alla verktyg tillsammans med möbler, arbetskläder, byggmaterial, hydrofor, vitvaror till vårt kök, leksaker och barnvagn. You name it. Men det här ska alltså bli vårt allrum och det är här som vi ska lägga de sjuttio kvadratmetrarna kyrkogolv. Resterande 30 kvadratmeter av kyrkogolvet har vi andra planer för som vi berättar mer om en annan gång.

Bråkar ni aldrig? Golvkonflikten del 1

Vi får ofta frågan ”bråkar ni aldrig?” eller ”är ni alltid överens om hur ni ska ha det?”. Och det är givetvis en befogad fråga.

För inte kan man väl gå igenom en helt konfliktlös renovering?

Det går säkert. Men att inte vara överens om allt är nog snarare en regel än ett undantag. Vi är ABSOLUT INTE överens om allt. Däremot är vi överens om det mesta, vilket är väldigt skönt. Hade vi inte varit det så hade nog vår renoveringsresa inte varit lika rolig.

Men nu har vi en konflikt. En golvkonflikt.

Vi har sedan länge bestämt att vi ska ha betonggolv. Eller åtminstone känslan av ett betonggolv. Vi har nu senast diskuterat huruvida via ska ha slipad betong eller flytspackel som slutyta. So far so good.

Tills arkitekten får en idé.

Och ja, det är visserligen hans jobb att komma med idéer och han gör det fantastiskt bra. Men en dag, helt hipp som happ, kommer Marcus hem med kalkstensplattor och tycker att ett golv i kalksten vore på sin plats istället för ett betonggolv. Kalksten är otroligt vackert, det råder det inte den minsta tvekan om. Men ett golv i kalksten innebär en betydligt högre kostnad än vad vi har räknat med. Samtidigt är vi överens om att inte kompromissa i vårt drömprojekt.

golvkonflikten

Så nu ligger det där på sovrumsmattan, de fyra kalkstensproverna, likt en barriär i en konflikthärjad zon.

Och förhandlingarna i golvkonflikten fortsätter.

 

 

 

Inköp från Gorm byggnadsvård

gorm01

På midsommarafton blev vi tipsade om Gorm Byggnadsvård utanför St Olof och åkte dit. Vi hittade både ett par innerdörrar och golvplattor i Komstadsten som vi har funderat lite på sedan dess.

gorm02

 

gorm03

På Gorm finns hur mycket spännande grejer som helst. Man behöver ha lite tid på sig för att botanisera bland allt.

gorm04

Två såna här dörrar från en småländsk herrgård fick följa med hem och kommer att gå till bad- och teknikrummet.

gorm05

Golvplattorna i vacker Komstadsten som kommer att bli vårt hallgolv.

gorm06

Som tur var hade vi besök av Thereses pappa som hjälpte till med lastning.

gorm07

Här är Christian som tillsammans med sin fru har Gorm Byggnadsvård.