För att vi har lust

Jag vet ett par som gifte sig för några år sedan och istället för att i ringarna skriva de klassiska orden ”I nöd och lust” så skrev de ”Så länge vi har lust”.

Det är precis det som det handlar om för oss när vi bygger om den här gamla ladan ute på den Skånska bondvischan till vårt drömhus. Vi får ofta frågan om hur vi gör saker och hur vi fördelar arbete och ansvar, speciellt eftersom jag (Therése) varit gravid i sisådär två av de tre år vi renoverat. För oss handlar inte renoveringen om nöd och lust. Även om det, precis som ett äktenskap, är ett livsprojekt som vi vårdar ömt. Vårt projekt ska inte handla om att stressa fram något eller vara ett absolut måste. Hela ombyggnationen och renoveringen bygger på att vi har lust. Och än så länge är vi så glada över att lusten inte dött. Även om den stagnerar emellanåt. Att bygga om ladan är något som vi gör för att vi har lust. Inte för att vi måste eller för att vi borde. Utan för att vi vill. För att vi tycker att det är fantastiskt roligt och motiverande att se vårt hem växa fram med vår arbetskraft.

För oss finns ingen riktig arbetsfördelning. Det funkar för oss. Vi fördelar arbetet vart eftersom det dyker upp. Vi kan båda tänka oss att finputsa en vägg eller stå vid grillen och göra kvällsmat på sommaren. Likväl som vi båda kan tänka oss att klippa gräset. Det är inga specifika uppgifter som ligger på någon av oss. Det handlar inte om någon rättvis arbetsfördelningen. Vi har låtit det här vara ett gemensamt projekt och arbetsfördelningen har blivit därefter. Vi är dessutom bra på olika saker. Marcus är supersnabb med att köra ut 100 kg grus på gårdsplanen när det börjar bli geggigt och Therése kan författa blogginlägg på en bråkdel av tiden som det tar för Marcus. Där är arbetsfördelningen ganska given. Vi gör det vi är bäst och effektivast på. De gånger Marcus har gett sig på att skriva blogginlägg har det tagit alldeles för många timmar och det är timmar som Marcus istället kan lägga på att bygga något, tycker både jag och han. Ibland handlar det också om att backa för att den andre verkligen vill och vill få möjlighet att göra det på sitt sätt. Vi är två om mycket av det vi gör men att renovera tillsammans ute på landet som vi gör, gör också att vi emellanåt bara vill och behöver göra något på egen hand och få känna oss stolta över det.

Ansvarsfrågan är en annan viktig del av vårt renoveringsarbete. Vår syn är att vi alltid har ett gemensamt ansvar för vår renovering. Vi är ett team i det här och skyller inte på varandra när något går snett utan försöker istället att hjälpas åt för att det ska bli så bra som möjligt.

Vi är också duktiga på att uppdatera varandra om vad som händer i de fall vi delat upp något arbete. Det är en hel del administration och logistik kring att renovera också. Beställning av material, beräkning av material, val av inredning och annat som är både roligt och svårt. Sånt försöker vi att klara av på vardagarna för att kunna lägga krutet på det praktiska renoveringsarbetet på helgerna.

forattviharlust02 Vill man så finns det mycket att bråka om i ett renoveringsprojekt som vårt. Arbetsfördelning, ekonomi och ansvar. Men vi bråkar i stort sett aldrig. Kanske just eftersom vi har hittat vårt eget sätt att hantera dessa faktorer.

Efter några år av renoveringsarbete har vi dessutom lärt oss att vi har allt att vinna på att agera som ett team och vara lyhörda för varandras idéer. Och att våga testa dem. Vi vet att det låter som rena galenskapen att forsla hem en 3,6 meter hög pardörr i massivt trä från tidigt 1900-tal som vi knappt kan lyfta och planera att den ska bli vår sovrumsdörr på övervåningen när vi knappt lyckas få av den från släpkärran. Än så länge står den inte på övervåningen men samtidigt vet vi att vi på ett eller annat sätt kommer att få upp den.

Av ren vilja och lust.

 

Tvåårsjubiléum

Idag har vi tvåårsjubileum som ladugårdsägare. För två år sedan var det verkligen bara en lada. Nu kan man nog ändå mer säga att det är ett hus. Även om vi för den sakens skull vill att det ska synas att det är en gammal lada. För två år sedan såg det ut så här. Det var en grå decemberdag som vi åkte till ladan för att möta säljarna som skulle anvisa oss var el och avlopp gick på tomten. Efter det åkte vi till mäklarens kontor för att skriva köpekontrakt och ett par dagar senare fick vi hämta nycklarna. Vi åkte direkt till ladan med ett pirr i kroppen. Lite som en förälskelse.

ladan_21_dec_2012

 

 

Vi skulle köpa en skånelänga men blev ägare till en ladugård

Hösten 2012 började vi att titta efter ett sommarställe i Ystadstrakten. Vi hade siktet inställt på en skånelänga. Vi hittade ett objekt som såg helt fantastiskt ut, ringde mäklaren som bekräftade mäklarflosklerna i annonsen; ”renoveringsobjekt”, ”något för den händige” etc. Bra, tänkte vi. Vi ville ha ett renoveringsprojekt att bita i. Trots mäklarens små varningar om att huset var i dåligt skick hade vi nog inte ens kunnat föreställa oss hur dåligt skicket faktiskt var. Vi insåg snabbt att det skulle krävas mycket mer pengar än vad vi kunde uppbringa för att få huset beboligt. I ren besvikelse satte vi oss i bilen, gjorde en snabb sökning på vilka fler objekt som var till salu i närheten. Naturen i området är oslagbart vacker och avståndet från Malmö, där vi bor, är perfekt. Bara några hundra meter bort hittade vi en tomt med en ladugårdsbyggnad på som var till salu. Redan när vi körde in på den igenvuxna tomten kände vi, utan att ens säga något till varandra, att det här var vårt ställe.

Då, vid vårt första möte med ladan, i september 2012 såg det ut så här:

ladan01

ladan02

Idag, efter ett drygt års renoveringsarbete ser det ut så här:

ladan03

ladan04På vår nya blogg här på Lantliv kommer vi att ge er återblickar från arbetet som har lett oss fram dit vi är idag. Allt från kampen mot myndigheter, ogräs och harar, festliga stunder i byggdamm och grönska till renoveringsarbete, inspiration och jakten på de perfekta loppisfynden. Vi hoppas att ni ska tycka att det är roligt och intressant att följa med på den fortsatta resan att förvandla den gamla ladugården till vårt drömhus.

Varmt välkomna till vår nya blogg vill vi hälsa er, både nya och tidigare läsare!

För er som är intresserade av en titt tillbaka i arkivet hittar ni vår gamla blogg här.

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Nu har vi bloggat och berättat om vår renoveringsresa här på Skånska Dagbladet under ett års tid. Under det gångna året är det många som hört av sig till oss och berättat att de drömmer om att göra ett liknande projekt – vilket vi tycker är helt fantastiskt.

I bloggens begynnelse sammanfattade vi tio punkter med faktorer som är bra att tänka på om man vill bygga om en ladugård men det är som sagt ett drygt år sedan och ni är säkert många läsare som inte har hängt med hela tiden. Så här kommer de – en favorit i repris – våra tips om du också är sugen på att bygga om en ladugård.

att_tanka_pa

  1. Läge – Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det…).
  2. Area – hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov.
  3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.
  4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn – ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.
  5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.
  6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte – kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.
  7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.
  8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.
  9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi ”kom bort från stan” men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.
  10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.

Förälskelsen som varat i ett år

Det är ganska precis ett år sedan vid bestämde oss för att vi absolut ville ha ladan. I mitten av september hittade vi ladan, eller rättare sagt tomten, som då var till salu. Och väldigt snabbt blev vi förälskade i både ladan och platsen och såg möjligheten med att förvandla den ensamma ladan till vårt sommarställe.

ladan_1årsen

Vårt första möte med ladan.

Innan vi bestämde oss för att köpa ladan ansökte vi om ett förhandsbesked om bygglov, för att få veta om vi ens skulle få tillåtelse att bygga om ladugården till hus. Det tog ett par månader innan vi fick svar på vårt förhandsbesked – och som tur var blev det ett positivt svar.

Och nu, ett år senare är vi i full gång och även om förälskelsen haft sina upp- och nedgångar under året så består den fortfarande.