Ni som byggt/renoverat/restaurerat förstår storheten i att få elen till ett rum inkopplad. Ni andra får bara försöka förstå känslan av FRIHET från skarvsladdar och dörrar som inte går att stänga p.g.a. skarvkabel. Känslan är ljuvlig. Idag har vår elektriker varit hos oss och kopplat in el till både tvättmaskin och badrum och just nu njuter vi av att ÄNTLIGEN kunna stänga dörren till badrummet. Det är efterlängtat må ni tro! Något annat, mer lyxigt än att kunna stänga toalettdörren, är att vi även kan njuta av varma handdukar efter att vi duschat i vårt badrum som äntligen har takbelysning som inte är provisorisk. Vi kanske verkar överexalterade över detta men ni må tro att det är skönt att slippa snubbla på skarvsladdar som vi dragit kors och tvärs genom hela ladan. Och ytterligare ett inkopplat eluttag blev liksom grädden på moset.
I taket har vi valt klassiska enkla porslinssocklar i vitt som finns i de flesta byggnadsvårdsbutiker, bl.a. här.
”Vad är det där”, undrade vår treåring och pekade på den nyss monterade porslinsdimmern. Den hade ju inte suttit där tidigare. Med stor fascination vred hon runt, runt.
Ett uttag har vi också, för eltandborstar, hårfönar och plattänger. Rakapparater kan man tänka sig också men nu är ju Marcus en hårfager man.
Icke att förglömma. Den onödiga lyxen med handdukstork. Elektrikern kopplade även in denna och med ett litet klick på vredet så värms handdukarna upp och är extra fluffiga och varma när vi kliver ur duschen. Och så torkar de såklart snabbare. Blev även bittert påmind om att vi skulle behöva lite fräscha handdukar, i linne eller något annat skönt, hållbart och vackert material.
Vad vi gör nu? Skruvar porslinsdimmern upp och ner. Bara för att vi kan.