Tre stora skämshögar spill- och någon gång bra att ha-virke samt en rishög senare säger vi hej till vår och värme.
Vintern har rasat ut i ladan och välkommen sköna maj! Ett maj som bjöd på värme och årets första fräknar dagen till ära.
Bränslet i ett byggprojekt
Vissa saker vill man helst blunda för under ett pågående byggprojekt. Allt byggavfall och alla bra att ha-saker som vi samlar på oss till exempel. Här på vår baksida samsas allsköns ”mög” som vi säger här nere i Skåne.
I den gamla gödselbrunnen ligger det gamla gjutna golvet i ladans stall som vi bilat upp och forslat ut. Här ligger även rivningsmassorna efter väggarna i ladan som vi låtit såga upp för nya fönster- och dörrhål. Framför gödselbrunnen ligger gjutformarna som vi använde när vi gjöt vår trappa och betongskärmen framför den. Här står även en del av vårt framtida vardagsrumsgolv och diverse annat byggmaterial som vi kan tänkas behöva. Någon gång.
Vi har dock planer för den här platsen, som är en ganska stor plats. Många gånger är det nog så att det är våra planer och målbilder som bränslet i vårt byggprojekt. På den här platsen ska vi bygga utekök och den gamla gödselbrunnen ska bli en upphöjd uteplats och någon gång i framtiden ska vi ha en vedeldad badtunna här. Den upphöjda platsen ger oss dessutom lite extra utsikt över sjön som finns några hundra meter bort från oss. Det är många ton betong som ligger i gödselbrunnen och att forsla bort det visade sig bli en dyr historia. När vi kom på att vi istället kunde gjuta en betongplatta på hela kalaset kändes det som den mest naturliga sak i världen. Vi kommer att gjuta en betongplatta längs med husets långsida också och framför det stora fönsterpartiet kommer vi att lägga samma kalkstensplattor som ska ligga på golvet i allrummet, vilket ger en fin övergång mellan ute och inne. Här ska vi spendera långa sommarkvällar, sippa på välkyld Prosecco och sucka hänfört över de vackra rosaskimrande solnedgångarna.
Målbilder ni vet, sånt som är viktigt när något är relativt långt borta även om man så gärna vill vara där.
Följ arbetet i ladan på Instagram
Ni har väl inte missat att ni kan följa vårt arbete i ladan på Instagram?
Där får ni se mer av hur det ser ut bakom kulisserna på vårt projekt, hur vi kombinerar familjeliv och byggande och så bjuder vi på en hel del miljöbilder. Häng med oss på:
Här är ett axplock av våra senaste bilder:
1) Något som påminde om vårsol tittade fram, speglade sig i vårt stora gavelfönster och försvann igen. Underbart är kort. Detta var förra helgen, den här helgen bjöd vädergudarna på snöblandat regn. 2) I söndags gjorde vi en del av de försådder vi planerat. Tomat, gurka, luktärt, solrosor, lök och majs har vi varsamt petat ner i såjord. 3) Vi kurar skymning inne i ladan innan vi med sömniga träskosteg kliver över gårdsplanen och bäddar ner oss i husvagnen. I trappan har vi sparat det gamla dörrhålet mellan ladans tidigare stall och loge. En nisch som är helt perfekt för en ljuslykta och något grönt och livfullt. 4) Vår senaste underhållningsmetod för vår tvååring är att måla med vatten på kalkstensgolvet. Enligt egen utsago målar hon ”bajs” och är mycket nöjd med det.
Vad hände med magen?
Vi har tidigare skrivit om både hur det är att renovera som gravid och att renovera med barn. Sedan snart fyra veckor tillbaka har vi nämligen ett barn till i familjen och magen (eller rättare sagt dess innehåll) som stundom var i vägen för renoveringsarbetet snusar gott i ett hörn i ladan. Även om det är mysigt med väntan och bebissparkarna i magen föredrar jag allt att ha den på utsidan av kroppen istället för insidan.
Den 3 januari berikades vår familj alltså med en liten påg som ännu inte fått något namn. Stort tack till er alla för de fina grattishälsningar som vi fick när vi meddelade bebisens ankomst på Instagram (där ni kan följa oss under @nubyggerviomenlada).
Dagens efter att jag (Therése) rollade tätskikt i badrummet behagade värkarna sätta igång. Det är ett högst ovetenskapligt påstående men jag tror banne mig att det finns ett samband mellan tätskiktsrollningen och bebisens ankomst.
Tänk vad barn sover bra i den friska lantluften! Med undantag för några matpauser om dagen så sover den här lilla gossen som en stock i en vagga som vi hänt i taket i köket. Helt obrydd av elhyveln och cirkelsågens ljud från övervåningen och sin systers lektjut någon meter ifrån sover han sig igenom dagarna i ladan.
Nu är han alltså här, om än utan namn än så länge.
När Marcus har ”bestämt oss för”
Jag har all respekt för Marcus, hans yrke och hans estetiska känsla. För den är väldigt god. Jag är ju själv nästan nördigt intresserad av design och under hela mitt yrkesverksamma liv har jag på ett eller annat sätt arbetat med design. Jag har sålt designprodukter för hemmet, arbetat med grafisk design och layout och i nuläget arbetar jag på ett möbelföretag där design är ett stort fokus. Jag uppskattar verkligen bra, genomtänkt och vacker design och är så innerligt glad över att jag träffat Marcus som är lika, eller möjligtvis snäppet värre än vad jag själv är. Det är både helt fantastiskt och fullkomligt frustrerande att vara tillsammans med en arkitekt som bryr sig så mycket om design att det helt enkelt inte går att komma undan med att någon gång hitta en enkel lösning. Men det är också dessa lösningar som kommer att ge oss ett helt fantastiskt och unikt hus.
När jag tycker att en färdig produkt i en katalog skulle passa perfekt i ladan vill Marcus hellre rita en egen och låta tillverka den.
När jag tycker att handdukstorkar i rostfritt stål blir utmärkt ringer Marcus till tillverkaren och föreslår att de ska specialtillverka den i mässing till oss. Eller så väljer han marknadens mest exklusiva handdukstork åt oss, kommer hem och lägger en Vola-katalog på köksbordet och säger ”älskling, idag har jag bestämt oss för att vi ska ha en Vola-tork i mässing. Vi måste bara bestämma avståndet mellan pinnarna innan jag kan beställa den”.
När jag tycker att ett tvättställ i porslin i en vacker och klassisk form blir perfekt i badrummet vill Marcus låta en stenleverantör fräsa ut ett tvättställ i ett marmorblock och integrera toalettrullehållaren med en mässingshållare i ena änden.
När jag tycker att det skulle bli jättevackert med ett betonggolv hittar Marcus ett kyrkogolv i kalksten som av en händelse är till salu (det golvet står nu fint staplat på lastpallar utanför ladan och ska så småningom läggas i vårt blivande allrum).
När jag tycker att vi kan sätta upp ekhyllor med enkla konsoller på köksväggarna har Marcus en idé om en smideslösning med marmorskivor. Som hänger från taket.
Den här bilden är tagen samma dag som vi själva satte nyckeln i dörren till ladan första gången, för ganska precis två år sedan. Det är ett äventyr kantat med många roliga och ibland svåra val att bygga om en lada tillsammans med en bestämd arkitekt.
Det är lite så att det varje dag är ett äventyr att höra vad Marcus ”bestämt oss för”.
Vi klättar på väggarna på midsommarafton
Vi envisas ju med att dra släkten till ladan på högtider och midsommarafton är såklart inget undantag. Innan vi begav oss till ladan stannade vi till vid Kulturens Östarp och hade picknick och dansade kring midsommarstången.
Kulturens Östarp är så himla mysigt, ligger otroligt vackert och med fina gamla lantdjur, en fantastisk klassisk Skånsk trädgård och typiska små Skånska gårdar från svunna tider. Om ni inte varit där tidigare kan vi varmt rekommendera ett besök. Hur som helst snyggade vi till oss dagen till ära.
Och det går ju alldeles utmärkt att duka upp till midsommarfest mitt bland byggdammet. En linneduk på bordet så känns det helt plötsligt ganska lyxigt.
Och barnen band en rejäl midsommarkrans som fick hänga ovanför bordet.
Och vi rotade fram vårt finaste blå-vita porslin ur samlingen som jag håller på med.
På bordet fick ett stort fång med hundkex ta plats och på varje plats låg en blåklint eller vallmo.
På en stor trave med lättklinkerblock la vi en gammal port av något slag som vi fick av en man som var på väg att slänga den på tippen. Den lilla porten som är c:a 1×1 meter blev ett perfekt serveringsbord med lättklinkerblocken som fundament. Vi kunde även skörda sallad, rädisor och gräslök från vårt trädgårdsland.
Efter maten tyckte Marcus att det var en bra idé att testa konstruktionen av våra nya innerväggar. Och den höll utmärkt för en tolvåring, en fjortonåring, en trettioåttaåring och en sjuttioåring.
Så vi klättrade alltså på väggarna i positiv bemärkelse.
Glad midsommar!
Vi planerar klassiskt midsommarfirande med midsommarstång, sill, färskpotatis och jordgubbar vid ladan. Nu återstår bara att se om vi kan skörda vår egen färskpotatis eller om vi måste bege oss till närmaste mataffär.
Och så det allra mest spännande – kommer vädergudarna att bjuda på solsken eller regn? Vi hoppas på det förstnämnda men är beredda på det sistnämnda.
Glad midsommar önskar vi från ladan!
Direkt från ladan
Therese: ”Älskling, vad tänder du grillen med?” (vi har slut på tändvätska och Marcus brukar oftast tända grillen)
Marcus: ”Isolering.”
En fullt normal grillkväll…
Snart är vi där igen – bland vallmo och blåklint
Ibland är det lite skrämmande hur fort tiden går. Nu är vi snart där igen, vid ladan, omringade av vackra åkrar, vallmo och blåklint. En dryg månad kvar till semestertider då vi faktiskt får hänga vid vår lada HELA TIDEN. Och med dagar som de som varit den senaste veckan blommar snart både vallmo och blåklint, även om det är alldeles för tidigt.
Till dess nöjer vi oss med två fina bilder från förra sommaren.
Från varmkorv till franska läckerheter
För ett år sedan åt vi BARA grillad korv. Varje helg från början av januari till mitten av maj. Korv är gott. Till viss måtta. Korv är inte gott till lunch i 20 veckor.
Men nu, när vi inte spenderar helgerna på ladans utsida, utan är inne och jobbar och dessutom har en kamin med spisplatta på, elektricitet (det hade vi inte för ett år sedan) och en microvågsugn finns andra matlagningsmöjligheter.
Nu gör vi förvisso inte några större matlagningsansträningar än att på sin höjd koka potatis, pasta eller värma något vi lagat hemma i stan. Men det är riktigt gött att vi lagt våra korvluncher bakom oss.
Förra helgen hade vi med oss en riktigt god buef bourgogne som vi lagade tidigare under veckan och helt plötsligt kändes det som riktig lyx att få värma upp den ovanpå vedspisen och äta den rykande varm.
Från varmkorv i kylan till rykande varm buef bourgogne – det går alltså framåt!
När snön täckte Skåne
Vi hade en fantastisk, om än lite för kylslagen, lördag i ladan. Några minusgrader i Skåne är bra mycket kyligare än man kan tro, speciellt när vinden biter lite i kinderna. Och det gör den allt för ofta i Skåne. Det är första gången som vi ser landskapet runt vår lada snötäckt och det är ju banne mig så vackert att det förslår.
Oavsett väder kan detta vara den vackraste vyn från hela tomten. Det var just de där böljande backarna som vi föll lite extra för.
Man vet att man är mitt ute på landsbygden när inte ens vägen är plogad.
Att promenera, springa och busa lite extra med familjens fyrbenta medlem är nödvändigt för att hålla värmen.
Annars fungerar även elden bra att värma sig på.
Kolla, bara kolla, vilken vacker drivbildning naturen skapat.
Det är ju ingen tvekan om att vi kommer att njuta av det vackra landskapet.
Den här kalla januaridagen hade vi även besök av Marcus Andäng som är arkitekt och specialist på gamla hus. Marcus kommer att vara kontrollansvarig (KA) för vår ombyggnad och vi är så innerligt glada över att han delar med sig av sin kunskap till oss. Men det kommer vi att berätta mer om senare.
Äta bör man annars dör man
Faktum är att vi nästan glömmer bort att äta eftersom det är mycket roligare att greja på gården. Och att laga mat är liksom inte att tänka på. På sin höjd kan vi lyckas att få till något grillat. Så vi grillar korv. De första tre gångerna vi grillade korv var det nog de godaste korvarna vi ätit. Nu börjar vi komma upp i tvåsiffrigt antal korvar och den romantiska bilden av korvgrillning över öppen eld på vår gårdsplan börjar liksom svalna en aning… Men några korvar till klarar vi nog av innan vi får ta till grillen som de tidigare ägarna lämnat på gården. Korvarna smakar även bäst med gurkmajonnäs, Heinz Ketchup och Slotts Senap (har vi ett Slott ska det ju vá Slotts).
Har ni andra tips på något som fungerar bra att grilla över öppen eld?
Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i såna fall.
Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i såna fall.
En vanlig dag i ladan
Ungefär så här kan en vanlig dag i ladan se ut för oss just nu. Vi har varken elektricitet eller bygglov och kan inte göra så mycket annat än att röja i trädgården, röja i ladan och förbereda. Och vi älskar ju att vara där.
Vi beundrar den fantastiska utsikten.
Vi eldar lite grenar och gammalt virke. Och grillar lite korv på elden.
Och så beundrar vi utsikten ännu mer.Välkommen!
Välkommen till Let’s rebuild a barn. För några veckor sedan blev vi, Marcus och Therese, ägare till en fantastisk tomt med en ladugårdsbyggnad på, här kommer ni att få följa vårt projekt att bygga om ladugården till ett fritidshus.
Vi bor mitt i centrala Malmö och älskar stadens puls men har samtidigt en stark längtan efter milsvid utsikt och lantluft, vilket gjorde att vi började leta efter ett fritidshus på Österlen. Efter mycket Hemnet-surfande och funderingar kring hur mycket vi vill spendera på ett fritidsboende hamnade vi någon helt annan stans. En mil norr om Ystad… Bilderna på Hemnet visade ett fantastiskt hus, mitt i böljande skånelandskap, med bevarad charm och fräsch exteriör. Vi åkte och tittade, trots mäklarens varning om att ”det är mycket jobb”. Vi ville ju ha mycket jobb. Dock inte så mycket som denna charmiga skånelänga visade sig behöva.
Vi blev djupt besvikna, rullade sakta iväg med bilen och bestämde oss för att göra en sökning i Hemnet-appen för att se vad som fanns till salu i trakterna runt det vi trodde var vårt projekt, innan vi åkte tillbaka till Malmö.
Sökningen visade ett antal mindre intressanta villor i ännu mindre intressanta samhällen. MEN, mitt ibland alla villor dök en tomt upp. En tomt med en ladugårdsbyggnad på. Tomten visade sig ligga precis intill landsvägen bara några hundra meter ifrån objektet vi tittat på så vi åkte dit.
Att beskriva hur kärlek vid första ögonkastet känns är svårt. Ni som upplevt det kan nog ana känslan när vi klev ur bilen på tomten. När vi i ren iver ringde mäklaren och tyckte att hon skulle komma och visa ladan på studs och när vi blickade ut över det backiga landskapet och till och med upplevde lite sjöutsikt – eller sjöglimt som en mäklarannons skulle ha sagt. Det sa liksom klick. Minst sagt.
Och nu, några månader efter att vi tittade på ladan första gången, är den vår.
Vår förhoppning är att du som följer bloggen ska få tips och råd om renovering, att vi kan ge råd som hjälper er att inte gå i de fällor som vi antagligen kommer att göra och inte minst hoppas vi på att kunna bjuda på en hel del inspiration.
Hur som helst, välkommen hit!