Vi vill ha kackel vid ladan – Hönstips efterlyses!

Vi är jättesugna på att skaffa höns men ingen av oss har någon tidigare erfarenhet av att ha höns så därför vill vi gärna ha hönstips. Vi vill ha en liten flock men hur stor flock är lämplig och vad mår hönsen bra av? Vi vill ha ägg så det bör vara en sort som värper med jämna mellanrum. Vi har sneglat lite på Skånska Blommehöns eftersom det är skånsk ras och för att de är väldigt vackra men vi är öppna för förslag. Ska man köpa eller hyra höns? Ska de vara frigående eller är en hönsgård lämpligare (vi har räv i området)? Har ni tips på var vi får tag på trevliga fullvuxna och värpredo höns (Blocket har vi redan kikat på).

Skånska_blommehöns_nbvoel

Bild härifrån.

Om det är någon av er läsare som haft höns tar vi tacksamt emot alla tänkbara tips!

Nu är vi nästan tillbaka på ruta ett

Nu när golvet är gjutet är vi snart tillbaka på ruta ett, så snart vi fått någon form av golvbeklädnad på golvet vill säga.

För så här såg det ut när vi tog över ladan:

fore02

Det var allt med en hel del magpirr som vi såg betongbilen från Sydsten backa in på tomten.

ramen_gjutning

I hallen ska vi lägga ett stengolv i Komstadsten. Stenen är relativt tjock och gjutningen var därför tvungen att anpassas till golvstenarna och golvnivån här skulle därför vara lägre. Här fick vi bygga en ram av 45×45-reglar för att hålla undan betongen. Man fäster ramen uppifrån för att betongen inte ska kunna trycka ramen uppåt när man gjuter.

golvgjutning01

På vår tomt kunde betongbilen köra i princip ända fram till dörren. Har man inte den möjligheten pumpar man in betongen. Det är dock dyrare att pumpa in än att köra in den med ränna som vi gjorde.golvgjutning03Här är tjejen som manövrerade betongbilen.

golvgjutning02

Gjutningen börjar!golvgjutning04Det är ett riktigt hårt jobb att gjuta golv, tre man slet med vårt golv i ungefär en timme innan det var färdigt. Det måste även gå ganska snabbt eftersom betongen blir tyngre att arbeta med ju längre tiden går.

golvgjutning05Sista momentet är att jämna till betongen för att få en så slät yta som möjligt.

golvgjutning06Rengöring av betongbilen är otroligt viktigt eftersom betongen stelnar snabbt, här har tjejen som körde betongbilen precis rengjort den.

golvgjutning07

Och här är ett färdiggjutet golv! Efter c:a ett dygn kunde vi gå på det igen.
Och så var vi tillbaka ungefär där vi började, med ett gjutet golv med golvvärme. Nu återstår bara att bygga upp resten av kök, badrum och teknikrum.

När hjärtat slår ett extra slag

När man hittar dem här två bakom, slappandes bakom vedtrave, slår hjärtat ett extra slag.

m_e

Även om vi för det mesta har en massa på gång i ladan måste man få ta igen sig och njuta en stund. Just dessa stunder kan vara nog så viktiga för att klara av ett stundom never ending renoveringsarbete.

Helgen som gick – lagning av fönsternischer

Vilket väder helgen bjöd på (och det håller ju i sig nu också). Vi har fortsatt arbetet med att iordningställa våra stallfönster i det blivande köket. Det här arbetet påbörjade vi för ungefär ett halvår sedan, precis innan vår lilla dotter kom till världen. Sedan stannade det av till förmån för att få ladan isolerad inför vintern. Nu när vi fått golvet gjutet är nästa steg att börja mura upp nya innerväggar och för att det ska kunna göras måste vi färdigställa fönstren och sätta isolerglas på insidan av stallfönstren. Denna glasskiva skall muras in i den nya innerväggen och då måste alltså fönstren och fönsternicherna bli färdiga; först skall gjutjärnskarmarna slipas och målas, trasiga glas ska ersättas, nischerna ska lagas och putsas och så ska de målas med kalkfärg.

Så under helgen började Marcus att laga upp de trasiga fönsternischerna.

stallfonster1Putsen måste kastas upp i  nischerna för att fästa.

stallfonster2På vissa ställen har det blivit sättningar och stora sprickor i fasaden där vi fått lappa och laga med hjälp av tegel. Här är en lagning innan finputsningen är gjord.

Vi har ett golv!

Sven-Inges har gästspelat hos oss. Sven-Inge är alltså mannen på bilden och s-et på slutet är de två pågarna han hade med sig. Ungefär en timme tog det, sedan var golvet gjutet. Vi har en massa bilder på hela processen med golvgjutningen men vi sparar på dem lite till. Nu ska vi nämligen provgå på det här golvet, ta en svängom och kanske till och med kyssa det.

golvgjutning00

 

Trevlig helg!

Del 2: Att anlägga en äppelodling

Att få hem äppelträden från Danmark var inget större problem. Väl hemma återstod bara den lilla detaljen att plantera 50 träd. Marcus hade förberett hålen för äppelträden och fräst upp jorden med jordfräs. Jorden här har varit brukad sedan tidigare, vilket gjorde att vi slapp större stenar men det fanns gott om sten på c:a 2 kilo och neråt, vilket försvårade jordfräsningen en del. Däremot är det bra att fräsa jorden eftersom det luftar jorden, det kommer ner växtlighet som ger bra mull i jorden, det kommer lättare ner fukt och inte minst är det lättare för äppelträdets rötter att hitta hem i den nya jorden.

Hur mycket avstånd krävs det mellan träden? Man kan sätta en äppelodling på en mängd olika sätt men vi vill ha träd och då bör man ha en diameter på tre meter kring trädet stam, vilket innebär ett avstånd på tre meter i båda riktningarna. Vi har satt våra träd med 2,5 meters mellanrum för att få in några extra träd på vår (i detta fall) relativt lilla tomt men det är tre meter mellan raderna. Vi spände upp en lina mellan två pinnar och satte ett måttband en meter vid sidan och som fick fungera som riktlinje för var vi skulle fräsa upp jorden och sedan plantera träden.

Vad krävs för att träden ska trivas? Äppelträd tycker om mycket sol, de vill gärna ha lä (vilket är ett problem för oss eftersom det i princip aldrig är vindstilla), djup, porös och väldränerad och mullrik jord. Med andra ord – skånsk jord med lite sand i.

De träd vi köpt är framtagna med ett rotsystem som skall klara att planteras utan stöd. I andra fall kan man behöva stötta upp träd men vi ville undvika detta med tanke på hur många vi skulle plantera. Träden vi köpte har bara rötter, vilket lämpar sig bäst om man ska plantera träd på våren (eller egentligen alltid) men när de har bara rötter är de också färskvara och måste planteras inom ett par veckor ungefär. De träd som man köper på plantskolor och handelsträdgårdar står i kruka eftersom det kan vara svårt att sälja dem inom en period om ett par veckor. Däremot kan det vara svårt för träd som stått i kruka att sedan ta sig i det fall de stått i kruka en längre tid. Träden hade legat i kylrum till dess att vi hämtade dem i Danmark och har därmed inte förstått att våren redan startat. Men bara några dagar efter att vi planterade dem började flera av träden att skjuta skott, mycket tack vare den tidiga våren som hitintills bjudit på mycket sol och värme. Nu väntar vi med spänning och hoppas på äppelblom.

appelplantering01

Här påbörjar Marcus planteringen.

appelplantering02

Den sista raden med äppelträd av sorten Katinka kommer i jorden.

appelplantering03

appelplantering04I början är det bra att vattna en del för att jorden ska krypa ner runt rötterna.
appelplantering05

Vi har fortfarande en del träd kvar som är till salu och kan hämtas under den kommande helgen.

appelplantering06

Och här är den – vår alldeles egna äppelodling.

Del 1: Att anlägga en äppelodling

Förra veckan var vi i Danmark och hämtade äppelträd till vår äppelodling. Hela idén med att ha en egen liten odling kom av att vi tycker att det är otroligt vackert med äppelträd och vi kommer också att kunna använda frukten, dels för att äta men också för pajer, sylt/mos och för att musta. På Sövde Musteri frågade vi var äppelodlarna vanligtvis köper sina träd och fick veta att det är från just Danmark. I princip alla odlare i södra Sverige åker till Danmark för att köpa träd till sina odlingar. Via en omväg genom Danska Fruktodlarföreningen fick vi till slut kontakt med Ole på Plantekoslen Vester Skovgård. Vi hade redan bestämt att vi ville ha Aroma och Discovery i odlingen och Ole hjälpte oss att ta fram två lämpliga sorter till som pollinerar varandra. Det där med pollinering är en halv vetenskap och som tur är finns en pollineringstabell som hjälp.

Väl framme på Vester Skovgård blev vi visade över en kullerstenslagd gårdsplan, ner i en källare, så låg att ingen av oss kunde stå raklång, där Ole hade sitt kontor. Han var inte riktigt beredd på vår ankomst och medan han skrev ut de papper som behövdes för leverans bjöd ha på nybryggt kaffe och förhörde oss om vårt projekt samtidigt som han berättade om en dansk lärarinna som, varje dag efter jobbet, tog hand om sina äppelträd i flera timmar. Och efter två koppar kaffe föreslog Ole att vi skulle gå en sväng bland odlingarna medan han letade på våra träd. Och det gjorde vi ju så gärna.

plantskolan01

plantskolan05

plantskolan03

plantskolan02

plantskolan04

plantskolan06

Efter vår lilla promenad där vi beundrade äppelodlingarna och drömde om vår egen lilla odling så hjälpte Ole oss att lasta på alla äppelträd på släpkärran.

Och efter det åkte vi genom det vackra danska landskapet tillbaka mot vårt vackra landskap. Med 100 äppelträd på släp och med minnet om en dag vi kommer att tänka på med glädje.

Om allt går som det ska har vi ett golv och kan spruta champagne ikväll

I eftermiddag (ja, det är ju väldigt snart) så kommer en betongbil och några gjutare för att gjuta vårt golv. Det känns ungefär lika spännande som att gå på en första date.

firargolvet

Så om allt går som det ska har vi ett golv ikväll och champagne i glasen. För vi har ju sparat på den här flaskan tills golvgjutningen. Men först ska vi bara packa in oss, ett barn och en hund i bilen, räta upp en golvbrunn, bygga klart en gjutram, flytta en byggpjäs bestående av sex sammafogade EU-pallar och ta oss från Malmö till Sjöbo.

Nu kör vi!

Vi arbetade visst bort påsken

Det var med nöd och näppe som vi fick i oss ett ägg och påskgodis under påsken. Var sitt ägg till frukost på påskafton och en ansenlig mängd påskgodis på kvällen. Det sistnämnda hade det nog inte ens blivit om det inte varit för Marcus mamma. Inte ens en liten sillstjärt blev det. Och då gillar vi ändå sill.

Vi arbetade istället bort påsken. Och det är vi väldigt nöjda med.

Vi har hunnit en hel massa, som att hämta äppelträd och plantera dem (vi återkommer snart med ett eget inlägg om vår äppelodling), rensat i trädgården, premiärklippt gräsmattan och så har vi oljat in alla våra fönster- och dörrpartier. Om vi tyckte att fönstren var fina innan så är det inget emot vad vi tycker nu.

oljning

Precis som fönstren och dörrarna så är oljan från Danmark och vi hämtade den samtidigt som vi hämtade äppelträden i mitten av förra veckan. Det är den oljan som fönstertillverkaren rekommenderar att man använder och det visade sig vara svårt att hitta någon motsvarighet som gick att få tag på i Sverige.

I alla fall så hade vi direktkontakt med VD:n för Damson Paint, som är de som tillverkar oljan. Damson ligger på Fyn (den mittersta stora ön) och dit var ju en bit att åka. Så VD:n ordnade utan omsvep så att vi fick hämta 20 liter olja hemma hos hans dotter som bor utanför Köpenhamn. Man blir ju så innerligt glad över såna människor, som bara ordnar för att två tokiga svenskar ska få rätt olja till sina fönster.

Hur som helst så är det en linolja med mahognypigment med dubbel sats av fungisid (som hindrar de små svarta fläckarna (svampangrepp) som kan komma på oljat trä) och UV-skydd. Damson tillverkar alla sina linoljor och linoljefärger enligt gamla recept och är en av Danmarks äldsta färgtillverkare.

Och ni ser ju resultatet i bilden ovan – viss skillnad när oljan är på. Vi tyckte faktiskt att fönstren var ganska röda och fina innan också men de har fått ett helt nytt liv och helt ny lyster efter inoljningen. Vi gick säkert och beundrade dem i några timmar under påskledigheten.

Äppelträd till salu!

Igår styrde vi kosan mot Danmark för att hämta äppelträd till vår odling. 100 stycken, vilket man kan tycka är ganska många. Och det är det ju också. Så nu när vi bestämt hur många vi ska sätta så har vi ganska många äppelträd över och dem är till salu.

äppelträd_till_salu

Om ni är sugna på ett eller flera äppelträd (eller kanske en äppelodling!?) kommer vi att sälja dem under hela påskhelgen. Träden har bara rötter (barrods på danska), vilket är lämpligare än träd som vuxit i kruka då man ska plantera på våren. Priset är 200 kr st (jmfr. med c:a 400 kr på en plantskola). Sorterna vi har är Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Vägbeskrivning för er som är sugna på att köpa äppelträd: Mitt emellan Ystad och Sjöbo på väg 13. Om man kommer från Sjöbo är det c:a 10 minuters bilfärd söderut mot Ystad och om man kommer från Ystad är det c:a 10 minuters bilfärd norrut mot Sjöbo. Skyltning finns vid vägen.

Välkomna att köpa äppelträd!

 

 

Inte nog med att vi renoverar – vi tänkte fixa en äppelodling också…

Ja – ni läste rätt! En äppelodling.

Vi har ju ganska mycket tomtmark. 4300 kvadratmeter för att vara ganska exakt och större delen av marken är gammal åkermark och inte anlagd trädgård. Vi ÄLSKAR äppelmust, äpplejuice och äppelpaj (ja, nästan allt som börjar med äpple-). Så vi håller nu på att anlägga en egen liten äppelodling på vår tomt.

Imorgon ska vi upp i ottan för att åka till Danmark och köpa äppelträd. Danmark igen tänker ni som följer bloggen!? Ja, Danmark igen. Det är nämligen facila priser på äppelträd i större kvantitet om man åker över sundet och de svenska äppelodlarna köper även sina träda från Danmark. Så under påskhelgen har vi några hål att gräva till de dryga femtio äppelträd som skall ingå i vår äppelträdgård. Det är lite att sätta sig in i om man ska ha en äppelodling. Bland annat pollinering som är en halv vetenskap. Hur som helst bör odlingen bestå av flera olika sorter som kan pollinera varandra (annars blir det ingen frukt). Vi fick hjälp av plantskolan som vi köper träden från med en lämplig mix av äpplen som är goda att äta, musta och göra paj av, några tidiga äpplen och några senare för att vi ska få längre skördeperiod och inte minst så pollinerar dessa äppelsorter varandra.

Vi har en dröm om att om några år få så stora skördar att vi kan beställa vår egen must på Sövde Musteri, som inte ligger långt ifrån ladan. För att få must på sina egna äpplen krävs en skörd på minst ett ton. Så Vi hoppas att de äppelsorter som vår lilla odling kommer att bestå av ger en rik skörd om några år.

Vår äppelodling kommer att bestå av sorterna AromaDiscoveryIngrid Marie och Katinka.

Äpplen_NBVOEL

Kollage av bilder från Erling Nielsens Planteskole.

Utredning??? Eller vad heter det när man piffar till det i trädgården?

Jag saknar ett ord för motsvarigheten till inredning när man gör det utomhus. Utredning skulle kunna vara ett alternativt ord som, direkt översatt, skulle kunna fungera som att inreda men utomhus. Men att säga t.ex. ”jag jobbade med lite utredning i trädgården i helgen”, låter onekligen som något annat. Ni fattar…?

Förra året la vi sten runt våra bärbuskar men stenen har sjunkit ner i marken under vintern och det är svårt att underhålla gräset som växer runt buskarna. Från början tänkte jag bara gräva upp och lägga om stenen men allt eftersom jag grävde kom jag på att jag istället skulle göra om kanterna på alla bärbuskar och istället lägga tegelstenar runtom. Med tegelstenar blir det även lätt att göra ramarna runt alla bärbuskar lika stora och i linje med varandra. Så så fick det bli. Nu har vi sex ramar av tegelstenar som rymmer röda och svarta vinbär, röda krusbär och rabarber. En ram gapar tom i väntan på en gul krusbärsbuske som vi ska införskaffa. Sedan börjar vår bärodling bli komplett.

tegelkanter

Vi har alltså sysselsatt oss med lite utredning – eller piffning i trädgården.

Det knoppas på fönsterbrädan

Det krävs allt en liten uppföljning av vår tomatodling – vi var nämligen själva ganska osäkra på vad det skulle bli av den. Men med ett litet drivhus på fönsterbänken i stan har det tagit sig riktigt fint, de små tomatplantorna.

förgro_tomater

Vi satte två frön i varje kruka och i alla små krukor utom en har det också kommit upp två små gröna stjälkar. Vi har troligtvis missat att lägga ner frön i den som gapar tom. Plantorna kommer nu att få växa till sig lite till och sedan kommer vi att plantera isär dem i större krukor. Det är första gången som vi odlar tomater från grunden så vi har så gått det går läst oss till hur man driver upp tomatplantor. Har ni några tips till oss på vägen?

Bråkar ni aldrig? Golvkonflikten del 1

Vi får ofta frågan ”bråkar ni aldrig?” eller ”är ni alltid överens om hur ni ska ha det?”. Och det är givetvis en befogad fråga.

För inte kan man väl gå igenom en helt konfliktlös renovering?

Det går säkert. Men att inte vara överens om allt är nog snarare en regel än ett undantag. Vi är ABSOLUT INTE överens om allt. Däremot är vi överens om det mesta, vilket är väldigt skönt. Hade vi inte varit det så hade nog vår renoveringsresa inte varit lika rolig.

Men nu har vi en konflikt. En golvkonflikt.

Vi har sedan länge bestämt att vi ska ha betonggolv. Eller åtminstone känslan av ett betonggolv. Vi har nu senast diskuterat huruvida via ska ha slipad betong eller flytspackel som slutyta. So far so good.

Tills arkitekten får en idé.

Och ja, det är visserligen hans jobb att komma med idéer och han gör det fantastiskt bra. Men en dag, helt hipp som happ, kommer Marcus hem med kalkstensplattor och tycker att ett golv i kalksten vore på sin plats istället för ett betonggolv. Kalksten är otroligt vackert, det råder det inte den minsta tvekan om. Men ett golv i kalksten innebär en betydligt högre kostnad än vad vi har räknat med. Samtidigt är vi överens om att inte kompromissa i vårt drömprojekt.

golvkonflikten

Så nu ligger det där på sovrumsmattan, de fyra kalkstensproverna, likt en barriär i en konflikthärjad zon.

Och förhandlingarna i golvkonflikten fortsätter.

 

 

 

Ett potatisland blir till

Första steget i vårt lilla självförsörjningsprojekt är att gräva ett större trädgårdsland för bland annat potatis och grönsaker som vi tror att vi kommer att förbruka större kvantitet av.

Så det ägnade vi helgen åt (ja, vi gjorde visserligen andra saker som att rensa ogräs, klippa grenar, jämna ut gräsmattan, sitta i solen lutade mot fasaden och lägga en sista hand på vårt köksgolv innan gjutning). Men helgens stora grej fick liksom bli det nya trädgårdslandet.

potatisland01

Vi började med att mäta upp det så stort som vi vill ha det , slog ner pinnar i hörnen och drog ett snöre runt dem för att ha något att navigera jordfräsen mot för att få raka kanter.

Och sen fräste vi (vi och vi, det var i själva verket Marcus som fräste och jag hejade på) på! (Själva grejen med att köra såg ut så här, där kan man även se hur landet såg ut innan det blev uppkört.)

potatisland02

Och ungefär så här ser det färdiga resultatet ut, minus grästuvorna försås. De har vi krattat bort.

potatisland03

Vi gjorde en utflykt till Österlen i fredags för att samla inspiration och för att göra några inköp till ladan. Med oss hem kom bland annat två säckar sättpotatis. Dels Princess som är en ganska tidig potatis och som lämpar sig väl för lagring och så en säck Mandelpotatis eftersom vi tycker att det är så otroligt gott. Just nu ligger sättpotatisarna framme i ljuset i ladan för att de ska få ålar innan vi ska sätta dem. Troligtvis kommer det att ta några veckor men när potatisen väl är redo så finns ett helt nytt trädgårdsland som är redo att ge oss mer potatis.

Om någon hade påstått att jag skulle förgro tomater hade jag skrattat

När jag var i tonåren trodde jag uppriktigt att jag var allergisk mot all form av trädgårdsarbete. Jag ville inte ha jord under naglarna, skulle inte rensa rabatter och tyckte att grönsaker införskaffades bäst från den lokala handlaren.

Om någon, för några år sedan, hade påstått att jag idag skulle få för mig att förgro tomatplantor med frön från förra årets egenodlade tomater, hade jag skrattat.

Nu hoppas jag snarare att jag skrattar av lycka när jag i sommar går ut i trädgården och plockar våra egenodlade tomater. Odlade från grunden och förgrodda i ett litet drivhus i vardagsrummet i stan.

tomatfron

Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska det banne mig bli tomater.

Inför odlingssäsongen – självförsörjningsprojektet

Hörrni, odlingssäsongen kommer, tack vare det milda vädret, att inledas tidigare i år än förra året. Just nu håller vi på att planera för vad vi ska odla i år. Vi kommer att utöka vårt trädgårdsland med ett större potatisland och ett större land för grönsaker som vill ha mer utrymme än det som finns i pallkragarna vi har sedan tidigare. Norr om de befintliga odlingslådorna kommer vi alltså att anlägga ett större odlingsland. Mellan de befintliga odlingslådorna och det nya landet kommer vi att ha bl.a. olika sorters rabarber, vinbärsbuskar, krusbär och hallon. Bilden nedan är från i somras och där ser ni även var det nya trädgårdslandet ska placeras.

odling2014

På längre sikt hoppas vi kunna vara någorlunda självförsörjande på frukt, bär och grönsaker, åtminstone under sommaren och hösten. Frågan om vilka grönsaker vi skulle sätta kom då upp för diskussion och vi började leta på olika forum för tips på grönsaker för att få en varierad skörd som sträcker sig från tidig sommar till (gärna) långt in på hösten. Vi hittade den nya boken Rätt ur jorden: Handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granefelt (Ordfront, 2014), vilket verkar vara den perfekta guiden för självförsörjning. För oss handlar den här ambitionen mest om att vi verkligen värdesätter och njuter av möjligheten att ha utrymmet att odla på och att kunna gå ut och plocka det vi behöver för en middag.

ratt-ur-jorden

Vi är riktigt taggade inför den kommande odlingssäsongen och hoppas på en rik skörd. Oavsett hur vårt odlingsprojekt går är åtminstone en sak säker – och det är att man känner sig otroligt rik när man kan gå ut i trädgårdslandet och hämta potatis till middagen.

 

Oljning, armering, plantering och trädplacering

Oljning, armering och trädplacering. Det är kort och gott det som vi ägnat helgen åt.

Oljning – vi har oljat in takfönstren i homejan och droppkanten i ek som sitter under fönstret. Detta borde ha blivit gjort tidigare men när allt detta var klart i höstas kom en bebis och vi fick annat att tänka på. Och så måste det vara torrt ute och temperaturen måste vara några plusgrader för att resultatet ska bli bra. Och i helgen var den tillräckligt hög och ingen fukt i luften så då passade vi på.

oljning

Armering – Vi har lagt ut armeringsmattorna i vårt blivande kök igen. Vi var ju aningen förhastade med att lägga ut dem i tron på att vi skulle lägga golvvärmen ovanpå armeringen. Men det var ju fel. Så vi fick plocka bort armeringsmattorna, lägga golvvärmen och lägga tillbaka armeringsmattorna ovanpå.

armering

Plantering – Vi har utökat innehållet i våra rabatter med anemoner och dahlior. De planteras nu (dahlior kan även förgros i kruka innan de planteras ut senare i vår) och blommar från juni/juli till september. Vi återkommer med en rapport om resultatet av planteringen i sommar.

anemonter

Trädplacering – Att få ordning på trädgården kommer nog att ta sin tid, därför börjar vi arbetet med att anlägga trädgården parallellt med renoveringen. Många väljer att spara trädgården till sist men med tanke på hur lång tid det tar för träd och buskar att växa till en ansenlig storlek så väljer vi att tidigt börja sätta träd. För att få ett hum om var vi ska placera träden för att skapa rumslighet i trädgården och samtidigt behålla utsikten runtom ladan har vi slagit ner trästavar i marken (vi berättar mer om det i ett eget inlägg).

Och vips så hade helgen gått.

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Nu har vi bloggat och berättat om vår renoveringsresa här på Skånska Dagbladet under ett års tid. Under det gångna året är det många som hört av sig till oss och berättat att de drömmer om att göra ett liknande projekt – vilket vi tycker är helt fantastiskt.

I bloggens begynnelse sammanfattade vi tio punkter med faktorer som är bra att tänka på om man vill bygga om en ladugård men det är som sagt ett drygt år sedan och ni är säkert många läsare som inte har hängt med hela tiden. Så här kommer de – en favorit i repris – våra tips om du också är sugen på att bygga om en ladugård.

att_tanka_pa

  1. Läge – Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det…).
  2. Area – hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov.
  3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.
  4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn – ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.
  5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.
  6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte – kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.
  7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.
  8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.
  9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi ”kom bort från stan” men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.
  10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.