Ett av påskhelgens projekt var att knacka ner gammal puts från väggarna mellan vårt blivande kök och allrum. De andra väggarna i köket har vi murat upp och putsat men på denna vägg satt den gamla putsen, från tiden då detta var ett stall, kvar. Dessa väggar är gjorda i så kallad kalkgjutning, vilket är föregångaren till den betonggjutning vi använder oss av idag. Väggarna har sedan varit putsade och målade med någon typ av plastfärg. Vi ska putsa upp väggarna med kalkputs och det är en omöjlighet att få vidhäftning av kalkbruket på en vägg målad med plastfärg.
Vi har helt sonika knackat ner ett lager färg och putsen som den satt på. Nu får vi istället samma yta som på de andra väggarna i rummet efter att vi putsat.
Familjens nioåring, Idun, har gjort två av de tre väggbitarna mot en lön som noggrant diskuterades fram. Idun använde dock inte slaghammaren utan hammare och huggmejsel. Hon har gjort ett jättefint jobb och nu heter väggen ”Iduns vägg”. Marcus använde dock slaghammaren på den sista väggen och förutom en vägg ren från färg har vi ett ansenligt dammlager i hela köket. Baksidan med att använda rejäla verktyg. Men nu har vi i alla fall väggarn som är redo att putsas.