Efter att vi isolerat de nya väggarna och skruvat på plywoodskivor och i princip stod startklara för att åka hem till lägenheten i stan tyckte Marcus att vi kunde hämta tigersågen och riva den en del av taket i barnrummet. Denna del har vi låtit vara sedan takkuporna i vasstaket installerades för ganska precis två år sedan.
Men nu kände vi båda att det var rivningsläge. Tvååringen sov och att riva brukar ju gå snabbt tänkte vi och letade fram vårt längsta sågblad.
Och så högg Marcus in med tigersågen för att öppna upp mot takkupan. Vi var ju jättenyfikna på hur volymen i rummet och känslan av rymd skulle påverkas.
Ungefär en meter skulle taket sågasupp. Här syns även hela vårt tak i genomskärning inifrån.
Av lite tak kan det väl ändå inte bli så mycket skräp? Men när taket var färdigrivet var hela barnrummet fyllt av mög. Mög är alltså skånska för all möjlig allsköns skit, bråte, bös, bröte eller vad man nu kallar det i andra delar av landet.
Efter några år av renoveringsarbete så borde vi kanske ha lärt oss att det tar minst dubbelt så lång tid och är minst dubbelt så jobbigt (och tråkigt) att städa bort rivningsmaterial som att riva.
Men nu är det gjort i det ena barnrummet och rummet kändes plötsligt lite rymligare och ljuset från takfönstret faller också finare på övervåningen.
