Att gjuta en betongskärm

Förra helgen tog vi oss an projektet att gjuta en betongskärm framför trappan som vi gjöt i början av sommaren. Under förra veckan byggde Marcus gjutformen och armerade och på lördagen var vi sådär nervösa och pirriga och som man bara kan vara när man ska gjuta något och man inte är heeelt säker på hur det ska gå. För man kan adrig vara helt säker på hur det går. Vi hade preppat genom att vattna gjutformen för att betongen inte skulle fastna i den och hyrt en betongvibrator som skulle vibrera betongen jämnt i gjutformen som är 3,6 x 3,6 meter stor. En lastbil hade lämnat två ton betong precis utanför vår dörr. Så vi var minst sagt redo kan man säga.

Värt att nämna är att vi tagit hjälp av en konstruktör för att dimensionera både trappan och skärmen.

Så här är tanken att det ska se ut:

trappan Vi började blanda betong och gick med hinkar och tippade från trappans högsta punkt. Några hundra kilo in i betongblandningen får Marcus ryggskott.

Helvete kan man säga.

En snabb, kärleksfull och helande massage (liggandes ovanpå lastpallen med betongsäckar) och lite småländskt jävlar anamma senare var Marcus igång igen.

betongskarmen_gjutform01

Det tar dock sin lilla tid att gjuta en betonskärm. Om man är två personer så tar det en hel dag närmare bestämt. Vi har dessutom lyckats bjuda hem gäster samtidigt som vi gjutit både trappan och den här betongskärmen. Denna dag var Theréses mamma med sambo och faster och farbror på besök. Tur var nog det, annars hade vi arbetat på tom mage. När vår gjutning drog ut på tiden fick gästerna laga maten och när vi väl var klara och hade bytt de betongsmutsiga kläderna mot något fräscht serverades vi en av sommarens bästa middagar.

Innan vi började gjuta hade vi bestämt oss för att vi bara skulle vibrera betongen utifrån, alltså genom att hålla betongvibratorn mot gjutformen för att inte riskera att spränga själva formen. MEN när vi blandade betongen enligt anvisningarna på förpackningen blev den för tjock och ville inte flyta ut ordentligt i formen (om man istället blandar i mer vatten så gör man betongen svagare, vilket vi givetvis ville undvika). Längst ner i formen gick det bra med tjock betong eftersom fallhöjden var så hög jämnade den ut sig ändå. Men när vi kom till mitten så gick det helt enkelt för långsamt och betongen hann sätta sig innan det kom mer betong och tryckte på så att betongen flöt ut. Vi kunde inte se hur betongen hade skjutit utan, utan vi fick förlita oss på att knacka på gjutformen för att lokalisera var betongen var och att betongvibratorn faktiskt gjorde sitt jobb. När vi närmade oss slutet av gjutningen började vi misstänka att 2 100 kg betong inte skulle räcka. För att få en jämn yta att gjuta det sista mot tog Marcus det (dumdristiga) beslutet att sänka ner betongvibratorn i formen (vilket vi ju bestämt oss för att INTE göra). På mindre än 30 sekunder hade vi orsakat en gjutningskatastrof och gjutformen buktade väsentligt utåt. Det som räddade hela spektaklet var skruvbanden som vi dragit genom hela formen och som nu, av spänningarna från betongen, skar in i reglarna på utsidan av ramen.

Några minuters svordomar senare insåg vi att vi faktiskt inte kunde göra så mycket mer än att försöka regla formen ännu mer, bita i det sura äpplet och gjuta det sista. Det jobbigaste med buktningen på skärmen var egentligen inte att formen flyttade sig några centimeter utåt, utan att utbuktningen medförde att det rann ner betong utanpå det som redan satt sig, vilket gav fula märken med betongen som redan satt sig. Som om det inte var tillräckligt surt med den sprängda gjutformen så räckte inte betongen helt och hållet och vi fick gjuta klart lite senare, vilket skapade en linje mellan den första och andra gjutningen. Lite som i form av Afrika buktar betongen där formen var nära att sprängas. Inget ont om  Afrika men vi var liksom inte inställda på att ha en kontinent på den här skärmen…

Så här är alltså det slutliga resultatet. Inte helt misslyckat men ändå inte heller så lyckat som vi hade tänkt:

gjutning_skarmen02 gjutningn_skärmväggen_03 gjutningen_skärmen_01 gjutning_trappan_mvagg

Vi vill gärna ha en rå känsla men kanske inte så rå som det nu blev. Om vi inte hade varit så nedrans dumma så att vi satte ner betongvibratorn i formen hade det här troligtvis inte hänt och vi hade fått den råa känsla vi eftersträvade. Nu väntar lite klurande på hur vi ska få det här riktigt snyggt trots misslyckandet.

Läs mer om gjutningen av trappan:

Relaterade inlägg