Akk(a) så roligt. Det är så att man får gåshud.

Jag (Therése) fyllde trettio tidigt i våras men blev aldrig uppvaktad av Marcus på min födelsedag. Han har gått runt och varit lite hemlighetsfull sedan dess och idag blev han helt plötsligt mer hemlighetsfull än vanligt och vid lunchtid berättade han att han minsann hade en överraskning som väntade klockan två.

Pulsen ökar en aning. Kanske mest på grund av Marcus finurlighet och inte själva överraskningsmomentet.

Jag blir tillsagd att byta arbetsbyxor mot vanliga byxor och ta på mig ”något varmt och vindtätt”.

Pulsen ökar lite till.

Vi ska åka bil i några minuter och efter en liten stund börjar jag få mina aningar…

Till saken hör att vi har treårsjubileum just idag. Idag för tre år sedan, vid sommarsomståndet, träffades vi för första gången. Och varje år försöker vi att uppmärksamma det på något sätt. Sommarsolståndet 2015 kommer vi nog aldrig att glömma. Det var dagen då jag, likt Selma Lagerlöfs Akka, fick se ladan (och lite mer av Skåne) från en gyrokopter.

redo

ladanfrånovan00

Gyrokopterturen utgick från Sjöbo Flygfält, österut mot Tomelilla, sedan söderut mot Kabusa och Ale Stenar, därifrån en bit längs kusten och från Ystad norrus tillbaka mot Sjöbo Flygfält. Det är på tillbaka vägen, strax norr om Ystad och strax söder om Sjöbo som vår lada ligger och det som såklart var mest spännande på hela flygturen.

ladanfrånovan03

Här rundar vi Ale Stenar och vinkar till människor nere på marken.ladanfrånovan01

Efter c:a 45 minuter i luften närmar vi oss ladan. Jag hade någon lite nervös idé om att Marcus kanske skulle festa till det med ett litet frieri som bara kunde synas från luften. När jag ändå var uppe i luften och allt. Men han hade ”bara” gjort en ansats att försöka klippa ett hjärta i gräsmattan…

ladanfrånovan02

Från ovan var det dock inte så lätt att se att det var ett hjärta och gyrokopterföraren Andreas uttryckte det mer som att ”oj, där har någon försök klippa lite roligt”. Och ett hjärta är ju faktiskt lite roligt. Om det ser ut som ett…

ladanfrånovan04

Där nere, mitt i bild ligger ladan och vår 4300 kvadratmeter stora tomt och ser pytteliten ut. Med hjärtklippning i gräsmattan och allt.

ladanfrånovan05

Jag vinkade som en tok till dem där nere. De såg ut som myror så jag vevade lite extra med armarna för att de garanterat skulle se.

Och så, efter en knapp timme i luften, var vi åter på fast mark. Lite vimmelkantig men väldigt varm i hjärtat och med ett av de vackraste minnena man kan tänka sig.

 

Relaterade inlägg